1515
Annons

Räntor och valutor: Euron backar

Tyska statspappersräntor noterar små förändringar i den tidiga fredagshandeln, efter att ha sjunkit efter den svenska marknadens stängning på torsdagen. Euron sjunker samtidigt tillbaka efter att ha vänt upp från låga nivåer i USA-handeln på torsdagskvällen.

Uppgifterna om att EU-ledarna inte skulle lyckas nå de överenskommelser de förutsatt sig vid söndagens toppmöte lade sordin på stämningen i den avslutande Europahandeln på torsdagen, men humöret förbättrades senare i USA när de tysk/franska ledarna meddelade att ett nytt toppmöte ska hållas den 26 oktober. Samtidigt rapporterade Bloomberg News om framskridna planer på att slå ihop den tillfälliga stödfonden EFSF och den permanenta ESM från mitten av 2012, och på så sätt skapa utlåningskapacitet på 940 miljarder euro.

Financial Times noterar att låsningen mellan Frankrike och Tyskland i frågan om utökad kapacitet för EFSF har lett till att förbundskansler Angela Merkel inte har kunnat presentera fullständiga detaljer inför Bundestag, vilket innebär att hon inte kan godkänna något avtal vid söndagens toppmöte.

Enligt uppgifter till Financial Times är det Frankrikes president Nicolas Sarkozy som har begärt att söndagens toppmöte ska hållas trots att man redan mer eller mindre bekräftat att mötet inte kommer att leda till något resultat. Mötet ska nu diskutera planen "på djupet" på söndag och gå till beslut vid onsdagens toppmöte.

Nicolas Sarkozy kan också vilja hålla enskilda samtal med Italiens premiärminister Silvio Berlusconi på söndagen efter att den italienske ledaren överraskande nominerat Ignazio Visco till ny chef för den italienska centralbanken. Om nomineringen fastställs av president Giorgio Napolitano kvarstår problemet med att Italien framöver kommer ha två ledamöter i ECB-direktionen medan Frankrike inte har någon.

Enligt tidigare uppgifter skulle den nuvarande direktionsledamoten Lorenso Bini Smaghi vara favorit till posten som ny italiensk centralbankschef, därmed skulle de uppstå en vakans i direktionen som skulle kunna fyllas av Frankrike. Nicolas Sarkozy övertalade Tysklands förbundskansler Angela Merkel att acceptera den förre italienske centralbankschefen Mario Draghi som ny ECB-chef, men kravet var att Lorenzo Bin Smaghi då skulle lämna direktionen. Lorenzo Bini Smaghi sade dock att han inte tänkte avgå förrän hans mandatperiod löper ut 2013, och han har stöd för sin ståndpunkt i EU-fördraget.

I fredagens Europahandel väntas marknaderna fortsatt präglas av uttalanden, rykten och spekulationer inför helgens EU-toppmöten. Finansministrarna i eurogruppen samlas klockan 14.00 i eftermiddag, på lördag följer ekofinmöte och på söndag träffas regeringscheferna för det stora toppmötet, eller "stoppmötet" som SEB:s chefekonom Robert Bergqvist kallar det i bankens morgonbrev, givet att inga beslut nu väntas på söndag.

"Trots det mycket allvarliga läget, och ett utställt politiskt löfte om leverans, misslyckas man. Den spekulativt lagde tror att duon tonar ned förväntningarna för att kunna överraska på söndag - den realistiske betraktaren ser inte början till slutet för eurozonens ekonomiska, finansiella och politiska utmaningar utan slutet på början till en komplex/utdragen process", skriver Robert Bergqvist.

Men marknadsaktörer kommer också att rikta uppmärksamhet mot den tyska konjunkturbarometern IFO-index för oktober, som publiceras klockan 10.00.

IFO-indexet har överraskat positivt nästan varje månad hittills i år, så också i september, även om också detta index har signalerat en viss inbromsning i den ekonomiska aktiviteten sedan toppnivåerna i våras. Enligt Bloomberg News enkät väntas IFO-indexet nu ha sjunkit till 106,2 i oktober från 107,5 i september.

En liknande fransk barometer på fredagsmorgonen visade att näringslivets konfidensindikator sjönk till 97 i oktober från 99 i september. Analytiker hade väntat 98 enligt Bloomberg News enkät.

I USA förefaller det som att Federal Reserve börjar överväga nya stimulansåtgärder direkt riktade mot bostadsmarknaden.

Fedguvernören Daniel Tarullo sade i ett tal natten till fredagen att Federal Reserve bör överväga att återuppta programmet för att köpa bostadsobligationer för att stödja ekonomiskt tillväxt och hjälpa till att lösa arbetslöshetskrisen.

Han sade att Fed bör lägga storskaliga köp av ytterligare värdepapper som backas av bostadslån, MBS, till toppen på listan av tillgängliga alternativ.

"Den aggregerade efterfrågeeffekten skulle inte bara märkas i nya bostadsköp utan också i utökad köpkraft för existerande bostadsägare", sade Daniel Tarullo.

Han sade den svaga bostadsmarknaden hänger som en kvarnsten runt halsen på bostadsägare, "miljontals" bostadslån överstiger bostadsvärdet, "lagret" av osålda bostäder är "enormt" och försäljningsnivåerna är nedpressade.

"MBS-köp är värt att överväga som ett penningpolitiskt alternativ just för att det innehåller ett löfte att adressera just den del i bristen på aggregerad efterfrågan som skiljer sig från vanliga recessioner och återhämtningar", sade Daniel Tarullo.

Han blev därmed den förste Fedledamoten som officiellt antyder att det kan bli aktuellt med nya stimulansåtgärder, eller QE3, men enligt Wall Street Journals Fedreporter, Jon Hilsenrat, verkar tankarna vara välförankrade bland fler ledamöter. Det är också ovanligt att Fedguvernörer agerar i konflikt med Fedchefen. Enligt Jon Hilsenrats uppgifter är det dock inte troligt att Fed kommer agera snabbt med att sjösätta ett nytt program för köp av bostadspapper.

Den amerikanska statistikagendan gapar tom på fredagen, men i kväll kommer Federal Reserve vicechef Janet Yellen samt de regionala Fedbankscheferna Narayana Kocherlakota och Richard Fisher hålla anföranden.

Svenska statsobligationsräntor sjunker 4-6 punkter på fredagsmorgonen i en anpassning till utvecklingen i tyska räntor efter den svenska stängningen på torsdagskvällen. Kronan handlas ett par öre svagare mot euron än på torsdagseftermiddagen.


Innehåll från Piteå KommunAnnons

Därför är Piteå Norrlands gröna nav

Flygfoto över centrala Piteå.
Flygfoto över centrala Piteå.Foto:Maria Fäldt

För att bromsa klimatförändringarna och nå FN:s globala klimatmål krävs en omställning. Här har Sveriges kommuner en avgörande roll som på lokal nivå kan påverka mycket. I Piteå kommun har flera miljösatsningar gjorts och det är inte utan anledning som staden är Norrlands gröna nav.

I Piteå kommun har hållbarhetsarbetet alltid varit en självklarhet. Näringslivsavdelningen arbetar ständigt med att attrahera både interna och externa företag som har en hållbarhetsprofil – nationellt såväl som internationellt. Och onekligen lyckas de. Nicklas Larsson, Näringslivschef Piteå Kommun, menar att Piteå är stekhett för entreprenörer.

 – Vi är uppvaktade av flera olika aktörer från hela världen – allt från Australien och USA till företag i Europa. För oss är det viktigt att fortsatt hålla en hållbarhetsprägel på nyetableringarna, säger han. 

Kommunen har all anledning att vara stolta över sina gröna omställningar. I Piteå byggs en av Europas största vindkraftsparker med 1 101 vindkraftverk, där första etappen med 300 verk är påbörjad. Vindkraftparken, Markbygd 1 101, kommer att bidra med 6–8 procent till Sveriges totala energiproduktion.

 – Energisatsningarna har placerat Piteå på världskartan när det handlar om förnybar energi. Vi har förutsättningarna för en miljövänlig omställning och har gjort flera insatser som visar på att Piteå är Norrlands gröna nav, säger Nicklas Larsson.

Läs mer om livet i Piteå på Inflyttare 

 Ett av kommunens flaggskepp är Haraholmen som bland annat erbjuder en 340 000 kvadratmeter stor industripark och sjötransport-möjligheter. Dessutom har Haraholmen en god geografisk positionering, både nära Skellefteå och Northvolts batterifabrik, samt att det ligger bara 10 minuters bilfärd från Piteå centrum.

 – Arbetar man ute i industriparken tar man sig snabbt och enkelt in till Piteå centrum för en lunch. Därtill är det också goda logistikmöjligheter på Haraholmen med bland annat en elektrifierad järnväg intill vår hamn, Piteå Port & Hub, säger Nicklas Larsson.

I Piteå är det inte bara företagandet som håller hög standard utan också utbildningsväsendet. I staden finns nämligen tre forskningsinstitut. Närmst i pipeline ligger en satsning som Luleå tekniska universitet gör, där de planerar för en stor forskningssatsning gällande vätgas belägen i Piteå.

 – De samverkar med flera lokala aktörer i regionen och det kommer att bli en häftig etablering där man tar höjd för tung, experimentell verksamhet, säger Nicklas Larsson.

Han beskriver Piteå som den perfekta platsen att bo på – av flera anledningar. Som Norrbottens främsta sommarstad, lockas årligen hundratusentals turister till orten som erbjuder både skärgård och nära till fjäll.

Läs mer om etableringsmöjligheter på Mark och lokaler för etablering och expansion - Etablera och investera

– Vi har fantastisk natur och du får mycket för pengarna om du vill bo och leva i Piteå. Här finns ett rikt kultur- och föreningsliv där mycket händer hela tiden. Det är den ultimata platsen, det är bokstavligen hit man kommer när man kommer hem, säger han.

FAKTA
Piteå är en kommun som växer och omformas. Här lever och verkar över 42 000 människor med mångfald som grund. Hit kommer årligen människor från hela världen tack vare närheten till allt – naturen, flygplatsen, staden, skärgården och varandra. Här satsar man på en hållbar skola för framtiden med forskning och det livslånga lärandet som grund. Piteås näringsliv är i ständig rörelse. Här finns stora aktörer med mod att satsa och små företag med starka idéer. Tillsammans utgör de ett starkt och varierat näringsliv i branscher såsom förnybar energi, tillverkningsindustri, besöksnäring, tjänstesektor samt kulturella och kreativa näringar.

 

Mer från Piteå Kommun

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Piteå Kommun och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?