1515
Annons

USA-börser: Öppning kring nollan

De amerikanska börsindexen hade en oregelbunden utveckling efter en dryg timmas handel på torsdagen. Medieuppgifter om att Tyskland kan komma att skjuta upp helgens toppmöte på grund av strandade förhandlingar kring den europeiska räddningsfonden vägdes mot ett starkt Philly-Fed-index.

Runt klockan 16.40 var Dow Jones och det bredare S&P 500 båda upp 0,2 procent till noteringarna 11.518 och 1.212, medan Nasdaq Composite tappade 0,2 procent till 2.600.

Omsättningen var 188 miljoner aktier på New York Stock Exchange och 514 miljoner på Nasdaq.

Kring den europeiska skuldkrisen meddelade tidningen Die Welt, med hänvisning till anonyma källor, att den tyska regeringen inte utesluter att skjuta upp EU-toppmötet som ska hållas på söndag, eftersom förhandlingarna om en hävstång för räddningsfonden EFSF har strandat.

Om de tyska medieuppgifterna skapade oro hittades visst stöd i att Philadelphia Federal Reserves månatliga index, visade på en starkare ekonomisk aktivitet i näringslivet i oktober, jämfört med månaden före.

Indexet steg till +8,7 från -17,5 föregående månad. Analytikerna hade räknat med ett index på -9,4 enligt Bloomberg News snittprognos.

I det amerikanska statistikflödet märktes också att antalet nyanmälda arbetslösa i USA minskade med 6.000 under vecka 41 till 403.000 från reviderade 409.000 föregående vecka. Väntat var en minskning med 4.000 till 400.000 från preliminära 404.000 enligt Bloomberg News analytikerenkät.

USA:s ledande indikatorer visade, som väntat, en uppgång på 0,2 procent i september, jämfört med månaden före.

Indexet över förtroendet bland de amerikanska konsumenterna steg under förra veckan.

Bland bolagsrapporterna levererade Ingersoll-Rand en vinst per aktie på 0:81 dollar för det tredje kvartalet, vilket var bättre än väntat, medan intäkterna för kvartalet var i linje med Bloomberg News snittestimat. Bolaget drog ned den övre delen av spannet för helårets resultat- och intäktsprognoser en smula. Aktien tappade 6,0 procent.

AT&T rapporterade enligt förväntningarna och handlades 0,8 procent lägre.

Eli Lillys intäkter och resultat inkom som väntat för kvartalet, och kryddade rapporten med att höja den nedre delen av prognosintervallet för helårets vinst något. Aktien backade 1,0 procent.

American Express, som rapporterade ett starkare resultat än väntat efter börsstängning på onsdagskvällen, var ned 2,0 procent.

Andra bolag inom finanssektorn hittades också i de lägre regionerna i New York. Bank of America och Travelers tappade 1,9 procent respektive 1,3 procent.

Efter börsstängningen i USA väntar rapporter från Microsoft och Gardner-Denver.


LO: Vd-lönerna hotar avtalsrörelsen – ”har brakat iväg”

VISBY. Om gnistorna från inflationsbrasan sprider sig till höstens avtalsrörelse cementeras den höga inflationen, varnar Medlingsinstitutet. Ett tungt ansvar vilar på facket, men LO:s ordförande har tröttnat på medlemmarna tar notan samtidigt som vd-lönerna drar iväg.  

”Det är inte bara LO-förbundens medlemmar som ska ta ansvar”, säger Susanna Gideonsson.

LO:s ordförande Susanna Gideonsson.
LO:s ordförande Susanna Gideonsson.Foto:Jack Mikrut

I höst drar avtalsrörelsen i gång med full fart. I slutet av mars nästa år ska lönerna för 2,2 miljoner anställda spikas. Förutsättningarna sätts under hösten när parterna inom industrin formerar sig och utväxlar sina krav. Men denna gång är terrängen en annan. I maj landade inflationen på 7,2 procent, i juni kan den bli ännu högre enligt vice riksbankschef Anna Breman som från en scen i Almedalen beskriver att svenska folket går en smärtsam tid till mötes. 

”Vi kommer se riktigt hög inflation det närmaste halvåret”, säger Anna Breman. 

Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo vädrar risk för strejk under den kommande avtalsrörelsen. 

”Det finns absolut en risk att det blir konflikter på arbetsmarknaden nästa år”, säger hon. 

”När man börjar jaga inflationen genom att höja lönerna det är då den börjar cementeras. Avtalsrörelsen är väldigt viktig för hur utvecklingen kommer att landa. Det är en av de tyngsta faktorerna”, säger hon vidare. 

Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke beskriver den höga inflationen som bekymmersam. 

”Det som är väldigt centralt nu är att vi inte låter det spilla över i en avtalsrörelse”, säger Jan-Olof Jacke. 

Jan-Olof Jacke, vd Svenskt Näringsliv.
Jan-Olof Jacke, vd Svenskt Näringsliv.Foto:Jack Mikrut

Frågan är om industrin får behålla sin plats i förarsätet när lönerna ska sättas, när skenande priser plågar löntagarna på en fortfarande het arbetsmarknad med fläckvis mycket hög arbetskraftsbrist. 

”Det här innevarande året kommer väldigt få, om någon, att se reallöneökningar, men över en längre tidsperiod har den modellen visat sig vara väldigt hållbar”, säger Jan-Olof Jacke om industrins normerande roll. 

Nyligen stod det klart att tyska stålarbetare landat en löneökning på 6,5 procent på 18 månader. IG Metalls lönekrav var 8,2 procent på ett år.

”Vi ska inte se de löneökningarna isolerat utan vi ska se dem i kombination med produktivitetsökningarna”, säger Jan-Olof Jacke. 

Inflationen är ett gissel för LO-förbundens medlemmar, konstaterar LO-ordförande Susanna Gideonsson. 

”Det kommer att bli en avtalsrörelse som präglas av att många av våra medlemmar har det tufft”, säger hon. 

”Låt oss säga att du tjänar 50.000 i månaden så är det inte så att ditt pris på mjölken är ett annat än för den som tjänar 25.000 eller för den som tjänar 100.000 i månaden”, säger hon vidare. 

Vad drar du för slutsatser för industriavtalet? 
”Den stora fördelen med industriavtalet är att det ska vara normerande för övriga arbetsmarknaden, men är det så att det bara ska vara normerande för vissa grupper och andra ska kunna flyta ovanpå och ta ut hur mycket som helst då förlorar det här sin roll”, säger hon. 

”Självklart kan man inte ha en galopperande inflation. Samtidigt är det inte bara LO-förbundens medlemmar som ska ta ansvar. Jag tänker på vd:ar vars löner verkligen har brakat iväg de senaste åren, på högre tjänstemän och chefer”, säger hon vidare. 

Martin Linder är ordförande i Sveriges största fackförbund Unionen. 

”Det är viktigt att alla följer normeringen”, säger Martin Linder, och pekar på att det tycks som att en hel del höga chefer får ut mer. 

Möjligen har han läst Dagens industri som i april summerade börsjättarnas lönelyft under 2021. Där kunde man läsa att snittlönen för vd:ar på OMXS30 ökade med 9,5 procent till 15,3 miljoner kronor, skyhögt över industrins märke. De totala ersättningspaketen ökade med 15,2 procent. 

Martin Linder, ordförande i fackförbundet Unionen.
Martin Linder, ordförande i fackförbundet Unionen.Foto:Jesper Frisk

Enligt en genomgång av Novare Pay Consulting ökade grundlönen för en börs-vd på huvudlistan med 5,7 procent mellan 2020 och 2021. 

Produktiviteten, den internationella konkurrenskraften och en långsiktig förväntan om prisstabilitet är det som ska avgöra var lönerna landar, enligt Jan-Olof Jacke. Vd-lönerna lämnar han utanför ekvationen. 

”Det är styrelsen som avgör vad vd ska ha för ersättning. Det tycker jag är en väldigt rimlig modell, som jag tycker att vi ska fortsätta att ha”, säger han. 

”Då kan vi säga att det är upp till varje enskild fackklubb att ta ut vad de kan om vi skulle svara med samma mynt”, kontrar Susanna Gideonsson. 

Medlingsinstitutets Irene Wennemo ger Susanna Gideonsson rätt i analysen. 

”Det här kommer att vara en viktig fråga i avtalsrörelsen”, säger hon om de allra högsta chefernas ersättningar. 

Om företagen vill att avtalen ska hamna på en nivå som gör att stora grupper få reallönesänkningar, då kan inte företagsledningarna kompensera sig för hög inflation, enligt generaldirektören. 

”Det är ingen som kan ha en gräddfil i det här systemet. Det handlar både om vd:ar och om vanliga anställda”, säger hon. 

 

 

 

 

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?