1515
Annons

Råvaror: Metaller leder nedgång

Priserna på råvaror fortsatte ned inför de europeiska marknadernas öppning på torsdagen, med basmetallerna i spetsen.

Många röster på marknaden pekade på fortsatt oro över den europeiska skuldkrisen som den främsta orsaken till nedgångarna. Frankrikes president Nicolas Sarkozy och Tysklands förbundskansler Angela Merkel höll ett krismöte i Frankfurt på onsdagskvällen inför helgens toppmöte, där även bland annat ECB-chefen och IMF-chefen deltog.

Råoljemarknaden klarade sig bäst med måttliga nedgångar där WTI-oljan i första termin sjönk 0:36 dollar till 85:75 dollar per fat, medan Brent var ned 0:17 dollar till 108:22.

På onsdagskvällen skakade marknaden snabbt av sig lagersiffror från USA och backade senare under kvällen, och rörelserna fortsatte alltså på tisdagen.

"Marknaden avfärdade den stora nedgången i lager och valde istället att fokusera på vad som händer med Tyskland och Frankrike. Ekonomiska tillväxten kommer att skadas mer eftersom det inte finns någon lösning för Europa", sade Jonathan Barratt vid Commodity Broking Services till Bloomberg News.

Statistik från det amerikanska energidepartementet visade att de amerikanska lagren av råolja sjönk med 4,7 miljoner fat under förra veckan, långt under väntade ökningen om 2,0 miljoner fat. Nedgången innebär att de totala råoljelagren i USA, exklusive strategiska reserver, ligger på den lägsta nivån sedan mars 2010.

Även lagren av bensin och destillat minskade under veckan, med 3,3 respektive 4,3 miljoner fat. Förväntningarna låg här på en nedgång om 1,5 miljoner för båda produkterna.

Trots de rejält avvikande lagersiffrorna var det importen av råolja som bedömare pekade på som mest överraskande. Importen minskade med 1,17 miljoner fat per dag i genomsnitt.

"Råoljelagren och dess fyra huvudproduktlager minskar nu snabbare och den amerikanska oljemarknaden har ett solitt underskott för tillfället. Men det återstår att se om den låga råoljeimporten kommer att fortsätta framöver", skrev DNB Nor i en kommentar.

Basmetallerna på London Metal Exchange fortsatte ned över hela linjen på torsdagsmorgonen. Tremånadersterminen för koppar var ned 240 dollar till 6.970. Senast koppar handlades under 7.000 var den 5 oktober.

"Nedgången som vi har sett den senaste månaden var helt enkelt inte klar, eftersom vi har haft så mycket negativ utveckling i Europa, USA och Kina. Den negativa omgivningen har uppmanat spekulativa korta i Kina; de sålde stål- och gummiterminer för att begränsa förlusterna tidigare i veckan, och det är kopparns tur i dag", sade Xiao Jing, analytiker vid Beijing Capital Futures till Bloomberg News.

Freeport-Mcmoran uppgav att den indonesiska koppar- och guldgruvan Grasberg nu bedrivs på cirka två tredjedelar av kapaciteten på grund av strejkerna. Samtidigt sade bolaget att det är osäkert när dispyten kan vara löst.

I samband med presentationen av rapporten för det tredje kvartalet på onsdagen meddelade också bolaget att strejken har resulterat i att knappt 32.000 ton kopparproduktion har gått förlorad under det tredje kvartalet. Guldproduktionen tappade 100.000 uns.

Däremot ska strejkerna vid koppargruvan i Cerro Verde i Peru dock inte ha haft någon effekt på produktionen, uppgav bolaget.

Zinken var ned 68 dollar till 1.770 dollar, medan nickel tappade 550 dollar till 18.250.

På ädelmetallmarknaden handlades spotpriset på guld ned 18 dollar till knappt 1.623 dollar per uns, medan silver tappade 0:36 dollar till 30:805.

Table


Innehåll från Piteå KommunAnnons

Piteå ställer om för framtiden

Vindkraftparken i Markbygden, Piteå.
Vindkraftparken i Markbygden, Piteå.Foto:Anders Westergren

Framtidens hållbara lösningar stavas förnybar el, fjärrvärme och vätgas. Åtminstone är det några av fokusområdena i Piteå, där man förutom kostnadseffektiva logistiklösningar även satsar på att bygga energilager för att kunna ta vara på den intermittenta sol- och vindkraften.

Förnybar energi är grunden i den gröna omställningen som sker runtom i världen i syfte att nå klimatmålen. Några som kommit en bra bit på vägen är Piteå kommun. Regionen har de senaste åren tagit stora kliv i hållbarhetsarbetet genom nya energismarta investeringar i det växande transportnavet Piteå Port & Hub.

– Vi har redan elektrifierat stora delar av logistiken som leder fram till hamnen. Även själva hamnkontoret drivs av förnybar energi. Kontoret är den första byggnaden i Norrbotten med fasadmonterade solcellspaneler, säger Jan Johansson, chef för samhällsbyggnad på Piteå kommun.

Etablera och investera

Piteå är också centrum gällande solelproduktion där man byggt anläggningar med flera olika tekniker vilket lockat till sig olika forskningsprojekt. Centrala i satsningarna är PiteEnergi som tidigt ville lära sig mer om tekniken.

– Vårt energibolag är som en miniatyr av hela branschen: vi jobbar med allt från elnät och elhandel till nya tjänster inom produktion och lagring för att ta vara på energin på ett effektivare sätt, säger Jörgen Andersson-Strand, vd på PiteEnergi.

Läs mer om framtidens hållbara infrastrukturer

Att bygga energilager är en viktig del för att säkerställa ett jämnt utbud av förnybar energi. När det blåser mycket eller om solen skiner länge är det möjligt att spara överskottet i vätgasform eller batterier, för att sedan omvandla energin tillbaka till el när behovet finns.

– Vi har flera projekt tillsammans med LTU och andra aktörer inom forskning på bland annat vätgas och biobränslen. Ett av projekten, CH2ESS vars syfte är att utveckla lösningar för vätgasanvändning i industriella processer, är extra spännande kopplat till omställningen i svensk industri. Vi vill vara med och påverka omställningen till en förnybar framtid inom flera områden, säger Jörgen Andersson-Strand. 

Grön energi

Ett annat sätt att effektivisera hanteringen av den förnybara energin är att ta vara på överskottet och göra fjärrvärme av den. Allt eftersom fler etablerar sin verksamhet i Norrland ökar förutsättningarna för att ta vara på restprodukter från olika industrier.

– Fjärrvärme kommer få en allt viktigare del i omställningen eftersom den fungerar avlastande gentemot elbehovet. Den fjärrvärme vi använder i Piteå idag använder sig av överskottsvärme från industrin – energin är med andra ord helt grön. Det ger en co2- reducering som motsvarar 800 tankbilar med släp i oljeförbränning per år, avslutar Jörgen Andersson-Strand.

Läs mer om forskning och utveckling

VISSTE DU ATT...
En av världens mest avancerade pilotanläggningar, LTU Green Fuels för förgasning av bioprodukter till syngas och gröna bränslen finns i Piteå.

LÄS MER HÄR

Mer från Piteå Kommun

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Piteå Kommun och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?