1515
Annons

Räntor och valutor: Euron stärks efter G20-mötet

USA-räntorna har stigit något i den asiatiska handeln samtidigt som Asienbörserna överlag står på plus. Den tvååriga amerikanska statsobligationen handlas på måndagsmorgonen på 0,27 procent, 1 punkt ned jämfört med svensk stängning på fredagen, medan tioåringen är 3 punkter upp på 2,27 procent.

"Vi är rätt så negativa om amerikanska statsobligationer eftersom vi ser utsikter för att riskaptiten förbättras. Det finns förtroende och hopp om att den globala tillväxten kan få stöd av europeiskt agerande", sade Adam Donaldson på Commonwealth Bank of Australia till Bloomberg News.

G20-mötet mellan finansministrar och centralbankschefer i Paris, som avslutades på lördagen, konstaterade att det finns ökade spänningar och betydande nedåtrisker för den globala ekonomin som behöver hanteras beslutsamt för att återupprätta förtroendet, den finansiella stabiliteten och tillväxten.

Mötet utmynnade i få konkreta besked utan blev i mycket en uppmaning och förhoppning till de europeiska ledarna att komma fram till beslutsamma och heltäckande åtgärder vid EU-toppmötet den 23 oktober.

G20 välkomnade antagandet av den ambitiösa reformen för ekonomisk styrning i Europa och fullbordandet hos euroländerna av besluten från toppmötet den 21 juli.

"Vi ser fram emot ytterligare arbete för att maximera inverkan av EFSF för att undvika smittspridning, och ser fram emot utfallet av EU-toppmötet den 23 oktober för att beslutsamt hantera de nuvarande utmaningarna genom en heltäckande plan", skrev G20 i sin slutkommuniké.

Mötet var en avstämning inför G20-toppmötet i Cannes den 3-4 november. G20-länderna åtar sig att fortsätta att stärka förtroendet och uppnå finanspolitisk konsolidering, och tillväxtländerna ska behålla tillväxtmomentum i ljuset av nedåtrisker.

"Tillväxtländer med överskott kommer att accelerera implementeringen av strukturreformer för att rebalansera efterfrågan mot mer inhemsk konsumtion, med stöd från fortsatta åtgärder för att gå mot mer marknadsbestämda växelkurssystem och uppnå större växelkursflexibilitet för att återspegla ekonomiska fundamenta", skrev G20.

G20 åtar sig också att vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkra stabiliteten i banksystemet och på finansmarknaderna. Bankerna ska vara tillräckligt kapitaliserade och ha tillräcklig tillgång till finansiering för att kunna hantera de nuvarande riskerna, och centralbankerna ska bistå med likviditet medan penningpolitiken ska bevara prisstabiliteten och stötta den ekonomiska återhämtningen.

Angående rekapitaliseringen ska Financial Stability Board, FSB, fortsätta arbetet och göra bedömningen om vilka finansinstitut som betraktas som systemviktiga.

Baselkommittén uppgav i juli att 28 banker, utifrån data som då var tillgängliga, kunde betraktas som systemviktiga och stå inför ytterligare kapitalkrav. Detta antal kan nu komma att utökas till upp till 50 banker och finansinstitut, enligt källor till Bloomberg News. Dessa banker kan komma att utkrävas ett ytterligare påslag i kärnprimärkapital på 1 till 2,5 procent, utöver de 7 procent som ska fasas in för alla banker från 2013.

Vad gäller IMF åtar sig G20 att valutafonden ska ha "tillräckliga resurser" för att kunna fullgöra sitt systemansvar. Länder som Tyskland och USA ansåg vid mötet att IMF redan nu har resurser nog för att kunna agera, och Frankrikes finansminister Francois Baroin noterade vid en pressträff att inga beslut om belopp till IMF fattats utan att diskussionen ska fortsätta till Cannes-toppmötet.

Enligt källor till Bloomberg News överväger EU en nedskrivning på upp till 50 procent av värdet på grekiska statspapper, nytt kapital för bankerna och en förstärkning av stabilitetsfonden EFSF, i strategin som ska förhandlas klart kommande vecka för att bekämpa skuldkrisen.

Förlusterna på grekiska obligationer skulle åtföljas av en försäkran att utesluta omstruktureringar av skuld i andra länder som fått nödhjälp, såsom Portugal, för att på så vis övertyga investerarna att Europa bemästrat krisen. Politiska, tekniska och legala begränsningar ska hanteras inför det extra toppmötet i Bryssel den 23 oktober.

Charles Dallara, chef på Institute of International Finance (IIF), som är den ledande förhandlaren för privata innehavare av grekiska statspapper, uppgav till Financial Times att privata investerare är ovilliga att acceptera större förluster på grekiska statspapper än de 21 procent som det beslutades om i juli i år. Enligt honom kan större förluster på grekiska statspapper driva på försäljningar av andra euroländers statspapper och därmed destabilisera euron.

Japanska räntor visar små förändringar under måndagens handel, med den tioåriga statsobligationen 1 punkt upp på 1,03 procent.

På valutamarknaden har euron tappat något under den asiatiska handeln till 1:385 mot dollarn och 106:80 mot yenen, vilket kan jämföras med cirka 1:388 respektive 107:20 vid svensk stängning på fredagen.

Såväl den australiska som nyzeeländska dollarn har försvagats något, medan den svenska kronan handlas 3 öre respektive 1 öre svagare mot dollarn och euron från fredagen.

"Vi kanske nu har alltför stora förväntningar på européerna. Vi ser efter att köpa på tillfälliga nedgångar i euron snarare än att jaga den eftersom vi kommer att få se fickor av besvikelser då vi börjar bedöma vad européerna verkligen är kapabla till", sade Tim Riddell på Australia & New Zealand Banking Group till Bloomberg News.

Sumino Kamei, valutastrateg på Bank of Tokyo-Mitsubishi UFJ, sade till Reuters att man kan anta att en lång rad åtgärder för att lösa krisen är att vänta nästa helg.

"Men eurons rally förra veckan orsakades till stor del av short-covering. Det kommer att vara svårt för euron att gå över 1:40 mot dollarn innan EU-toppmötet då rädslan för smittspridning, vilket indikeras av räntenivåerna i europeiska statsobligationer, fortfarande inte visar några direkta tecken på att avta", sade Sumino Kamei.

På måndagens svenska agenda står småhusbarometern för september. Från USA kommer Empire Manufacturing Index för oktober, som väntas stiga till minus 4,00 från minus 8,82 föregående månad, och industriproduktionen i september, som väntas öka med 0,2 procent från föregående månad enligt Bloomberg News prognosenkät.

Senare i veckan kommer bland annat BNP i Kina och ZEW- index i Tyskland på tisdagen, BOE-protokoll, Feds Beige Book och USA-KPI på onsdagen, svensk arbetslöshet och Philadelphia Fed-index från USA på torsdagen och tyska IFO-index på fredagen. På söndagen håller EU det uppskjutna toppmötet och eventuellt kan eurogruppen/ekofin komma att hålla ett extra finansministermöte på fredagen.


Klarna trappar upp striden mot Finansinspektionen

Klarna trappar upp striden mot Finansinspektionen, FI, och begär att tvisten om betaljättens kraftigt höjda kapitalkrav lyfts till EU-domstolen.

Dessutom får Klarna eldunderstöd från revisionsjätten KPMG som sågar FI:s hantering av frågan.

Klarnas huvudkontor på Sveavägen i Stockholm.
Klarnas huvudkontor på Sveavägen i Stockholm.Foto:Jonas Eng

Den pågående rättstvisten mellan FI och Klarna handlar om vilken kapitalnivå som krävs för att hantera betaljättens risker, och närmare bestämt hur den nivån ska beräknas. Ursprunget till konflikten är ett beslut FI fattade i fjol där myndigheten gav uttryck för en helt ny syn på risknivån i Klarna.

Genom en så kallad pelare 2-vägledning lät FI förstå att man betraktar Klarna som en högriskbank, varför myndigheten vill se drastiskt ökade kapitalbuffertar. Men Klarna, med vd:n Sebastian Siemiatkowski, sparkade bakut och därför ligger frågan hos förvaltningsrätten i Stockholm.

Nu har Klarna lämnat in ytterligare ett antal handlingar till domstolen, däribland ett yrkande om att förvaltningsdomstolen bör vända sig till EU-domstolen. Detta för att inhämta ett förhandsavgörande i den fråga som utgör kärnan i hela konflikten, nämligen om FI i sin bedömning har tagit tillräcklig hänsyn till Klarnas individuella särart.

Klarna hävdar att FI inte gjort det, utan att FI i mångt och mycket beräknat Klarnas kapitalbehov som om det vore en traditionell storbank. Det stresstest som FI har gjort av Klarna – och som delvis ligger till grund för det bedömda kapitalbehovet – är inte anpassat efter betaljätten och ger därför ett missvisande resultat, hävdar bolaget.

FI har hittills tagit tillsynes lätt på kritiken. Dels hävdar myndigheten att Klarna har missförstått centrala begrepp, som vad det innebär att pelare 2-vägledningen ska vara ”institutspecifik”, och dels hävdar man att Klarnas tekniska invändningar skymmer den större frågan om att betaljättens höga risknivå måste hanteras. Den kapitalbuffert som Klarna överklagat är både lämplig och nödvändig utifrån de risker som betaljätten är utsatt för, har FI uppgett för domstolen.,

Men Klarna får nu eldunderstöd från revisionsjätten KPMG som på Klarnas uppdrag har skrivit ett utlåtande som nu lämnats in till förvaltningsrätten.

”KPMG:s sammanfattande bedömning är att Finansinspektionens meddelade P2G [pelare 2-vägledning, Di:s anm.] till Klarna inte är rättvisande eftersom underliggande antaganden är felaktiga utifrån den verksamhet som Klarna bedriver”, skriver KPMG i utlåtandet.

Revisionsjätten ställer sig alltså bakom Klarnas kritik mot att FI inte anpassat sitt stresstest och sin övergripande bedömning efter betaljättens särdrag.

”Enligt KPMG:s mening är de antaganden som valts av Finansinspektionen i det aktuella fallet lämpliga för en traditionell” bank (med längre löptider i utlåningen), men mindre lämpliga för en bank som Klarna (med korta löptider på utlåningen). Resultatet är därför inte rättvisande”, skriver KPMG.

Slutsatsen blir densamma som Klarnas: FI överskattar grovt vilken kapitalbuffert som krävs för att hantera Klarnas risker. Pelare 2-vägledning för Klarna bör vara ”betydligt lägre” än vad FI meddelat, skriver KPMG i utlåtandet.

”Med beaktande av ovan, är det KPMG:s bedömning att de justeringar som Klarna menar att Finansinspektionen borde ha gjort är rimliga. Det innebär att den P2G [pelare 2-vägledning, Di:s anm.] som Finansinspektionen meddelat Klarna bör vara betydligt lägre.”

 

 

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?