1515
Annons

Räntor och valutor: Euron stiger

Europeiska statspappersräntor steg markant och euron stärktes kraftigt på onsdagen när investerare sökte sig mot risk på förhoppningar om att europeiska ledare nu har närmat sig en lösning på hur bankerna ska rekapitaliseras.

Riskaptiten tog en tillfällig paus på tisdagskvällen i samband med att Slovakiens parlament röstade nej till förslaget om en utvidgning av euroområdets stödfond, men marknadsaktörer övertygades snart om att parlamentet kommer att rösta ja i en andra omröstning inom kort, och på eftermiddagen rapporterade slovakisk TV om att oppositionen och regeringen nu är överens om utvidgningen och att ett beslut ska komma senast på fredag.

Den tyska tioårsräntan noterades till 2,18 procent vid den svenska marknadens stängning på onsdagen, jämfört med 2,07 procent samma tid på tisdagen. Noteringarna på onsdagen var de högsta sedan den 1 september och den tyska tioårsräntan har nu stigit cirka 50 punkter bara sedan den 4 oktober.

Euron stärktes cirka 2 cent mot dollarn och noterades som högst till 1:3816, den högsta nivån sedan 16 september och upp från 1:3146 den 4 oktober. Euron stärktes samtidigt till 106:70 mot japanska yen, från 104:10 vid den svenska marknadens stängning på tisdagen.

"Man hade prisat in en ganska hög riskpremie på euron. Det har funnits en oro för att euron inte ska klara sig, nu är man i stället i en fas där man tror att politikerna är redo att vidta åtgärder", sade Richard Falkenhäll, valutastrateg på SEB Merchant Banking.

Han tycker att den senaste tidens budskap från ledande politiker tyder på att de har kommit ur "förnekelsefasen" och att de nu börjar få en klar bild av vad som måste göras i fråga om att rekapitalisera banker och motverka spridningseffekter från en eventuell grekisk default.

EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso presenterade på onsdagen en "vägkarta för stabilitet och tillväxt", där han presenterade den "heltäckande respons" som behövs för att återställa förtroendet för euroområdet och EU som helhet.

Kommissionen pekar ut fem områden där åtgärder måste implementeras så snabbt som möjligt: En beslutsam respons på problemen i Grekland, förstärkta "backstops" mot krisen i euroområdet, en koordinerad approach för att stärka europeiska banker, frontladdade stabilitets- och tillväxtstärkande politiska åtgärder samt uppbyggnad av en robust och integrerad ekonomisk styrning för framtiden.

"Denna vägkarta pekar ut Europas väg ut ur den ekonomiska krisen. Reaktiv och styckevis respons på olika aspekter av krisen är inte längre tillräckligt. Vi måste nu ligga före kurvan. Förtroendet kan återställas genom en omedelbar start för alla delar som behövs för att lösa krisen. Bara på så sätt kan vi övertyga våra medborgare, våra globala partners och marknaden om att vi har lösningar som klara de utmaningar alla ekonomier möter", sade José Manuel Barroso, och tillade att en överenskommelse måste komma till EU-toppmötet den 23 oktober.

Analytiker vid 4Cast konstaterade att budskapen från José Manuel Barroso var i linje med vad som kunde väntas och med marknadsaktörernas förväntningar om att "något kommer att göras". Det kom inga besked om större "haircuts" (nedskrivningar) på grekiska statspapper, men enligt anonyma uppgifter till Reuters på onsdagseftermiddagen överväger ledarna i euroområdet att låta privata investerare få ta förluster om 30-50 procent på sina grekiska statspapper, jämfört med 21 procent i överenskommelsen den 21 juli.

Stöd för positiva marknader kom också i viss mån från en rapport från Eurostat som visade vidare att industriproduktionen i euroområdet var starkare än väntat i augusti, och steg 1,2 procent från i juli och 5,3 procent från augusti 2010. Enligt Bloomberg News väntades -0,8 respektive +2,1 procent.

Svenska statsobligationsräntor steg också på onsdagsförmiddagen, om än något mindre än tyska räntor. Tioårsräntan steg 8 punkter, till 2,03 procent, och räntegapet mot den tyska motsvarigheten vidgades till -15 (- 12)

Kronan stärktes 3 öre mot euron, till 9:10, samtidigt som dollarn försvagades 12 öre, till 6:60. TCW-index sjönk till 123,42 (124,26).

Sveriges Byggindustrier, BI, räknar i en ny prognos med att en svagare ekonomi kyler ner byggkonjunkturen, och ökningen i bygginvesteringarna dämpas till 1 procent 2012, från 9 procent i år.

"Vi ser en mycket svag BNP-utveckling framför oss och detta kommer att påverka de konjunkturkänsliga delarna av byggindustrin tämligen snabbt", sade Johan Deremar, nationalekonom på BI, i en kommentar.

Amerikanska statspappersräntor följde europeiska räntor uppåt på onsdagen inför kvällens emission av tioåriga obligationer för 21 miljarder dollar och publiceringen av protokollet från Fomc-mötet den 20-21 september.

Vid den svenska marknadens stängning noterades tioårsräntan till 2,21 procent, 6 punkter högre än vid samma tid på tisdagen.

På tisdagskvällen kom besked om att senaten i den amerikanska kongressen blockerade president Barack Obamas jobbpaket om 447 miljarder dollar, men presidenten uppgav att han ska försöka gå vidare med enskilda delar i paketet.

Senaten röstade samtidigt igenom ett förslag riktat mot Kinas valutapolitik, där amerikanska företag ska kunna söka tullar på kinesiska varor för att motverka en undervärderad valuta. Beslutet ses som en politisk markering men det är tveksamt om representanthuset ens kommer att ta upp förslaget då företagare varnat för att det kan utlösa ett handelskrig och då förslaget även mött motstånd från ledande republikaner.

Ma Zhaoxu, talesman för Kinas utrikesdepartement, sade i ett uttalande att förslaget, i namn av så kallad valutaobalans, är protektionism och ett allvarligt brott mot WTO-reglerna. Det kommer inte att lösa USA:s problem med ekonomin och sysselsättningen. Samma tongångar kom från Kinas centralbank, PBOC.


Innehåll från FortumAnnons

Energisystemet som gör det möjligt att nå netto noll-utsläpp

Sverige har ett ambitiöst klimatmål om netto noll-utsläpp av växthusgaser till 2045. Till skillnad från många andra länder har Sverige sedan länge haft ett i princip fossilfritt energisystem. Vad är då utmaningen?

På bara några decennier behövs en fördubbling av elproduktion för att klara omställningen av transportsektorn och industrin. Elen behövs dels för direkt elektrifiering, dels för att tillverka fossilfri vätgas som i sin tur ersätter de fossila bränslen som idag används som bränsle och råvaror i industrin och av transportsektorn. Sveriges snabba utbyggnad av kärnkraften och vattenkraften på 1970-talet gjorde att vi på två decennier kunde ersätta oljan och kolet i energiproduktionen. För att göra samma sak inom industri och transport behöver vi göra om detta fast i dubbel skala, menar Anton Steen, ansvarig för samhällskontakter i Sverige på Fortum.

Att få tillräckligt med el på plats där och när den behövs är en utmaning som handlar både om hur energisystemet fungerar teknisk och om hur dessa stora investeringar ska finansieras.

– Det räcker inte med höga mål, utan vi behöver även se över hur marknaden är utformad och behöver prata mer om hur vi åstadkommer ett balanserat energisystem som klarar av att driva det stora omställningsarbete vi har framför oss, säger Anton Steen och fortsätter:

– Mer vindkraft, mer kärnkraft och mer vattenkraft – alla behövs när Sverige ställer om. Som energiföretag har vi en viktig roll att spela i detta, men uppgiften – att klara klimatmålen - är något vi gör gemensamt. Men förutsättningarna behöver finnas på plats. 

Ökande obalanser behöver tas på allvar

Det talas allt oftare om betydelsen av balansen mellan den el som används och hur mycket el som produceras. Elsystemet är ett av de mest komplicerade system Fortum har och att marginalerna i systemet har krympt och fortsätter att krympa är varningssignaler som bolaget bör ta på stort allvar.

– Vi saknar både i dag och för många år framåt tillräcklig överföringskapacitet, så södra Sveriges utmaningar behöver mötas med mer planerbar kraft som kan leverera effekt på plats, säger Anton. 

Energisystemet är mer än antalet producerade kilowattimmar

I energisystemet behöver det hela tiden, dygnet runt och året runt, vara balans mellan hur mycket som används och hur mycket som produceras. Det behöver också klara av att leverera den effekt som behövs dit och när den behövs. 

För samhället är en bra balans mellan den planerbara kärnkraften, den flexibla vattenkraften och den väderberoende produktion helt avgörande eftersom det avgör hur väl energisystemet fungerar rent tekniskt.

– Ett välbalanserat och fungerade energisystem är sammantaget även mer kostnadseffektivt, men utan att vi tar hjälp av alla fossilfria kraftslag kommer omställningen av industri- och transportsektorerna bli mycket svår, säger Anton Steen. 

”Vi behöver öppna upp energimarknaden”

Den svenska elmarknaden är i stort behov av fortsatta reformer – både för att göra det möjligt att investera i alla fossilfria kraftslag och för att göra det intressant. Kommande kvartssekel behövs enorma investeringar: i vindkraft, i vattenkraft och i kärnkraft. Det behövs även investeringar i nät och energilager, menar Anton Steen.

– Det behövs också en marknadsmodell som gör Sveriges energisystem attraktivt att investera i. Att bygga ett energisystem som kan driva omställningen till netto noll-utsläpp och göra det på ett samhällsekonomiskt bra sätt handlar inte om en utan många olika åtgärder där alla behövs.   

Läs mer om den hållbara omställningen här  

Om Fortum
Fortum är ett ledande energi­bolag som utvecklar och erbjuder sina kunder lösningar inom el, värme, kyla, återvinning och avfalls­han­tering. Bolaget tillhan­da­håller också tjänster för andra företag i energi­bran­schen och arbetar för att driva förändringen mot en renare värld. Här kan du läsa mer om oss. 

Mer från Fortum

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Fortum och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?