1515
Annons

USA-börser: Allt pekar på en sur start

De amerikanska indexterminerna låg på minus inför tisdagens börshandel i New York. De amerikanska investerarna förenade sig med sina europeiska kollegor i väntan på ett utfall från eftermiddagens slovakiska omröstning om en större stödfond för EU-länderna.

Omkring klockan 14.30 var decemberterminen för Dow Jones ned 0,4 procent, och terminen för S&P 500 backade 0,6 procent. Nasdaq Composite-terminen var 0,3 procent lägre.

På valutamarknaden stärktes dollarn mot euron, men försvagades mot den japanska yenen. På räntemarknaden steg de amerikanska obligationsräntorna med tonvikt på de längre löptiderna.

Spänningen inför det slovakiska parlamentets omröstning om en utvidgning av den europeiska stödfonden EFSF höll Europabörserna i rött på tisdagen. Slovakien är det sista av 17 länder att rösta om förslaget, efter bifall från de övriga. Utfallet i Slovakien är dock osäkert sedan koalitionspartiet SAS, som ställer sig kritiskt till förslaget, uppgett att partiet inte kommer att delta i omröstningen vilket skulle innebära att förslaget inte får behövlig majoritet.

Det gavs klent med vägledning om utvecklingen för den amerikanska ekonomin till investerarna inför tisdagens handel.

NFIB, National Federation of Individual Business, rapporterade ett något stärkt förtroende bland USA:s småföretag under september. NFIB:s index steg till 88,9 i september mot 88,1 i augusti. Utfallet blev därmed snäppet bättre än den uppgång till 88,8 som analytikerna i Bloomberg News enkät i snitt räknat med.

Försäljningen i de amerikanska butikskedjorna steg 2,8 procent under vecka 40, jämfört med motsvarande vecka året innan, enligt International Council of Shopping Centers, ICSC, veckorapport på tisdagen.

Med rapportperioden om hörnet börjar diskussionen om vilken bild av marknader och tillväxt som börsbolagen kan tänkas formulera ta större plats bland investerarna.

Alcoa följde terminskursen för Dow Jones och backade 0,5 procent i förhandeln. Bolaget inleder som traditionen bjuder den amerikanska rapportperioden efter börsstängning i New York på tisdagen. Ett justerat resultat per aktie på 0:22 dollar väntas för det tredje kvartalet enligt Bloomberg News snittprognos.

De amerikanska bankerna backade något inför tisdagsbörsen. Citigroup var ned 1,1 procent liksom Wells Fargo och Bank of America.


Klarna trappar upp striden mot Finansinspektionen

Klarna trappar upp striden mot Finansinspektionen, FI, och begär att tvisten om betaljättens kraftigt höjda kapitalkrav lyfts till EU-domstolen.

Dessutom får Klarna eldunderstöd från revisionsjätten KPMG som sågar FI:s hantering av frågan.

Klarnas huvudkontor på Sveavägen i Stockholm.
Klarnas huvudkontor på Sveavägen i Stockholm.Foto:Jonas Eng

Den pågående rättstvisten mellan FI och Klarna handlar om vilken kapitalnivå som krävs för att hantera betaljättens risker, och närmare bestämt hur den nivån ska beräknas. Ursprunget till konflikten är ett beslut FI fattade i fjol där myndigheten gav uttryck för en helt ny syn på risknivån i Klarna.

Genom en så kallad pelare 2-vägledning lät FI förstå att man betraktar Klarna som en högriskbank, varför myndigheten vill se drastiskt ökade kapitalbuffertar. Men Klarna, med vd:n Sebastian Siemiatkowski, sparkade bakut och därför ligger frågan hos förvaltningsrätten i Stockholm.

Nu har Klarna lämnat in ytterligare ett antal handlingar till domstolen, däribland ett yrkande om att förvaltningsdomstolen bör vända sig till EU-domstolen. Detta för att inhämta ett förhandsavgörande i den fråga som utgör kärnan i hela konflikten, nämligen om FI i sin bedömning har tagit tillräcklig hänsyn till Klarnas individuella särart.

Klarna hävdar att FI inte gjort det, utan att FI i mångt och mycket beräknat Klarnas kapitalbehov som om det vore en traditionell storbank. Det stresstest som FI har gjort av Klarna – och som delvis ligger till grund för det bedömda kapitalbehovet – är inte anpassat efter betaljätten och ger därför ett missvisande resultat, hävdar bolaget.

FI har hittills tagit tillsynes lätt på kritiken. Dels hävdar myndigheten att Klarna har missförstått centrala begrepp, som vad det innebär att pelare 2-vägledningen ska vara ”institutspecifik”, och dels hävdar man att Klarnas tekniska invändningar skymmer den större frågan om att betaljättens höga risknivå måste hanteras. Den kapitalbuffert som Klarna överklagat är både lämplig och nödvändig utifrån de risker som betaljätten är utsatt för, har FI uppgett för domstolen.,

Men Klarna får nu eldunderstöd från revisionsjätten KPMG som på Klarnas uppdrag har skrivit ett utlåtande som nu lämnats in till förvaltningsrätten.

”KPMG:s sammanfattande bedömning är att Finansinspektionens meddelade P2G [pelare 2-vägledning, Di:s anm.] till Klarna inte är rättvisande eftersom underliggande antaganden är felaktiga utifrån den verksamhet som Klarna bedriver”, skriver KPMG i utlåtandet.

Revisionsjätten ställer sig alltså bakom Klarnas kritik mot att FI inte anpassat sitt stresstest och sin övergripande bedömning efter betaljättens särdrag.

”Enligt KPMG:s mening är de antaganden som valts av Finansinspektionen i det aktuella fallet lämpliga för en traditionell” bank (med längre löptider i utlåningen), men mindre lämpliga för en bank som Klarna (med korta löptider på utlåningen). Resultatet är därför inte rättvisande”, skriver KPMG.

Slutsatsen blir densamma som Klarnas: FI överskattar grovt vilken kapitalbuffert som krävs för att hantera Klarnas risker. Pelare 2-vägledning för Klarna bör vara ”betydligt lägre” än vad FI meddelat, skriver KPMG i utlåtandet.

”Med beaktande av ovan, är det KPMG:s bedömning att de justeringar som Klarna menar att Finansinspektionen borde ha gjort är rimliga. Det innebär att den P2G [pelare 2-vägledning, Di:s anm.] som Finansinspektionen meddelat Klarna bör vara betydligt lägre.”

 

 

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?