1515
Annons

Spansk inflation på prognos

De spanska konsumentpriserna steg med 0,2 procent i september jämfört med månaden före och steg med 3,1 procent från samma månad året före, enligt Bloomberg News.

Läs Di Digitalt i 3 månader för endast 197 kr

ord. pris 429kr/mån

spara
1090 kr

Få tillgång till allt digitalt innehåll i 3 månader för 197 kr. Därefter tillsvidare med 25% rabatt, endast 322 kr/mån i 12 månader. Alla priser är inklusive moms.

Visa allt som ingår

Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

Tillgång till över 1 100 aktiekurser i realtid

Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev


Betala som

Betalsätt

Genom att klicka på ”Godkänn köp” godkänner jag Dagens industri AB:s prenumerationsvillkor och bekräftar att jag tagit del av Dagens industris AB:s personuppgiftspolicy.

Innehåll från Fortum Recycling & WasteAnnons

Allt handlar om kraft - och elektricitet är även nyckeln i klimatomställningen

Det är inte konstigt att frågan om klimatomställningen hamnat lite i skymundan det senaste året. Men höga elpriser till trots, frågorna hänger ihop eftersom det är just elen som är grunden för klimatomställningen. Kortsiktigt går det att spara och vi kan bli bättre på att flytta effektkrävande användning bort från de mest ansträngda timmarna, men i grunden handlar det om att det behövs mer el för att ge kraft åt omställningen. 

– Det är ett enormt åtagande vi har framför oss som kräver stora investeringar i fossilfri elproduktion och ett balanserat kraftsystem, säger Anton Steen, chef för Fortums samhällskontakter i Sverige, och fortsätter: -Samtidigt är just avsaknaden av tillräckligt med fossilfri el som är planerbar en bidragande orsak till dagens situation. Det positiva är att de investeringar vi gör för att kunna driva omställningen även kommer bidra till att ta oss ur den situation med höga elpriser som vi är i nu.  

– EU-länderna får 70 procent av sin energi från fossila bränslen – och globalt sett har vi precis hamnat under 80-procentsstrecket. Det är också därför det ryska gasvapnet ger så stora effekter. I Norden är fossilberoendet betydligt lägre, tack vare våra historiska satsningar på vatten-, kärn- och bioenergi även om det senaste decenniets nedläggningar av planerbar kraft i södra Sverige medfört att vi till större del importerar kontinentala elpriser, berättar Anton Steen.

Han menar att även om vi har ett bättre utgångsläge än många andra länder så använder vi fortfarande mycket fossila bränslen inom transport- och industrisektorerna. Att ersätta all denna energi med ren el innebär en nästintill fördubbling av mängden el vi producerar till år 2040 – och det bara i de nordiska länderna. – Det innebär att vi kommer behöva alla fossilfria kraftslag. Vi brukar prata om en tallriksmodell med en tredjedel stabil kärnkraft, en tredjedel flexibel vattenkraft och en tredjedel väderberoende vindkraft, säger han.

– Fler människor än tidigare kommer att påverkas. Vindkraftverk och kraftledningar kommer att bli mer synliga i landskapet och små modulära reaktorer kommer byggas på nya platser, närmare industrier och städer. Att lyfta fram de enorma fördelarna med elektrifiering kommer att vara nyckeln till att bygga lokal acceptans för dessa investeringar, tror Anton Steen.

Några av fördelarna har vi redan börjat märka av där andelen elbilar ökar och skapar en hållbarare stadsmiljö, i norra Sverige råder en febril nybyggaranda när en ny våg av hållbar industrialisering skapar jobb och framtidstro.  Andra delar av omställningen kommer vi kanske inte märka så tydligt, men omställningen av exempelvis den idag fossilberoende kemiindustrin spelar stor roll. Visste du att kemiska produkter ingår i 95 procent av alla produkter på marknaden?  Allt detta gör vi möjligt med fossilfri el.

– Elektrifieringen är det stora industriprojekt som har potential att säkerställa jobb och välfärd för Sverige även i framtiden. Det kommer att ställa stora krav på alla samhällsinstitutioner att dra åt samma håll och även stora insatser att uppdatera och modernisera regelverken, säger Anton Steen. 

Ett fossilfritt energisystem | fortum.se

 

Mer från Fortum Recycling & Waste

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Fortum Recycling & Waste och ej en artikel av Dagens industri

Energistrid att vänta på dagens EU-möte

När och hur kan EU införa någon form av pristak på gas för att hantera energikrisen?

Heta diskussioner väntar vid dagens informella toppmöte i Prag.

Foto:Michael Sohn

En lång rad medlemsländer i främst södra och östra Europa har länge krävt att EU enar sig om ett allmänt pristak på gas för att pressa ned energipriserna. Bjässen Tyskland har hittills sagt nej – men har sedan beslutat om ett eget pristak på hemmaplan, vilket väckt upprörda känslor.

I ett brev dagens informella toppmöte signalerar emellertid EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen att hon nu är redo för ett pristak, åtminstone tillfälligt.

”Jag föreslår att vi arbetar tillsammans med medlemsstaterna för att utveckla ett ingrepp som begränsar priserna på naturgasmarknaden”, skriver von der Leyen.

Statsminister Magdalena Andersson (S) räknar med tuffa samtal, även om några beslut inte ska fattas i dag.

”Den här typen av möten, som är lite friare, brukar kunna göra att man ändå flyttar framåt diskussionen och det ser jag framför mig. Alla åtgärder för att minska sammankopplingen mellan gaspriserna på världsmarknaden och elpriserna är bra för Sverige eftersom de höga gasberoende elpriserna i Tyskland påverkar inte minst södra Sverige”, säger Andersson på väg in till mötet.

Samtidigt låter hon mer skeptisk till om åtgärderna leder till att klimatambitionerna tonas ned för mycket.

”Det är klart att det är bekymmersamt. Vi vet att vi behöver bli mer oberoende av utländska fossila bränslen. Men sedan kommer det säkert att vara en diskussion om precis när ska utsläppen ske: ska man göra mer utsläpp nu och mindre i framtiden? Där får vi följa utvecklingen noga”, säger statsministern.

EU-kommissionärer som inremarknadsansvarige Thierry Breton och ekonomiansvarige Paolo Gentiloni har redan börjat tala om nya gemensamma upplåningar för att finansiera åtgärderna.

Det gillas inte av statsministern.

”Det är dåligt”, fastslår Andersson kort.

I stället konstaterar hon att det fortfarande finns pengar kvar i de fonder som lånades upp under coronakrisen.

”Där har vi ju faktiskt resurser som kommer att hjälpa länderna”, säger Andersson i Prag.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera