1515
Annons

Knut Ramel: Investor är en gubbklubb

Investor och Industrivärden är två gubbklubbar som inte tillför något egentligt värde till sina börsnoterade innehav. Den salvan avlossar en av Sveriges främsta investmentbankirer, Knut Ramel, i en ny bok som nu väntas skaka om den svenska finansscenen.

Läs Di Digitalt i 3 månader för endast 197 kr

ord. pris 429kr/mån

spara
1090 kr

Få tillgång till allt digitalt innehåll i 3 månader för 197 kr. Därefter tillsvidare med 25% rabatt, endast 322 kr/mån i 12 månader. Alla priser är inklusive moms.

Visa allt som ingår

Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

Tillgång till över 1 100 aktiekurser i realtid

Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev


Betala som

Betalsätt

Genom att klicka på ”Godkänn köp” godkänner jag Dagens industri AB:s prenumerationsvillkor och bekräftar att jag tagit del av Dagens industris AB:s personuppgiftspolicy.

Innehåll från Fortum Recycling & WasteAnnons

Allt handlar om kraft - och elektricitet är även nyckeln i klimatomställningen

Det är inte konstigt att frågan om klimatomställningen hamnat lite i skymundan det senaste året. Men höga elpriser till trots, frågorna hänger ihop eftersom det är just elen som är grunden för klimatomställningen. Kortsiktigt går det att spara och vi kan bli bättre på att flytta effektkrävande användning bort från de mest ansträngda timmarna, men i grunden handlar det om att det behövs mer el för att ge kraft åt omställningen. 

– Det är ett enormt åtagande vi har framför oss som kräver stora investeringar i fossilfri elproduktion och ett balanserat kraftsystem, säger Anton Steen, chef för Fortums samhällskontakter i Sverige, och fortsätter: -Samtidigt är just avsaknaden av tillräckligt med fossilfri el som är planerbar en bidragande orsak till dagens situation. Det positiva är att de investeringar vi gör för att kunna driva omställningen även kommer bidra till att ta oss ur den situation med höga elpriser som vi är i nu.  

– EU-länderna får 70 procent av sin energi från fossila bränslen – och globalt sett har vi precis hamnat under 80-procentsstrecket. Det är också därför det ryska gasvapnet ger så stora effekter. I Norden är fossilberoendet betydligt lägre, tack vare våra historiska satsningar på vatten-, kärn- och bioenergi även om det senaste decenniets nedläggningar av planerbar kraft i södra Sverige medfört att vi till större del importerar kontinentala elpriser, berättar Anton Steen.

Han menar att även om vi har ett bättre utgångsläge än många andra länder så använder vi fortfarande mycket fossila bränslen inom transport- och industrisektorerna. Att ersätta all denna energi med ren el innebär en nästintill fördubbling av mängden el vi producerar till år 2040 – och det bara i de nordiska länderna. – Det innebär att vi kommer behöva alla fossilfria kraftslag. Vi brukar prata om en tallriksmodell med en tredjedel stabil kärnkraft, en tredjedel flexibel vattenkraft och en tredjedel väderberoende vindkraft, säger han.

– Fler människor än tidigare kommer att påverkas. Vindkraftverk och kraftledningar kommer att bli mer synliga i landskapet och små modulära reaktorer kommer byggas på nya platser, närmare industrier och städer. Att lyfta fram de enorma fördelarna med elektrifiering kommer att vara nyckeln till att bygga lokal acceptans för dessa investeringar, tror Anton Steen.

Några av fördelarna har vi redan börjat märka av där andelen elbilar ökar och skapar en hållbarare stadsmiljö, i norra Sverige råder en febril nybyggaranda när en ny våg av hållbar industrialisering skapar jobb och framtidstro.  Andra delar av omställningen kommer vi kanske inte märka så tydligt, men omställningen av exempelvis den idag fossilberoende kemiindustrin spelar stor roll. Visste du att kemiska produkter ingår i 95 procent av alla produkter på marknaden?  Allt detta gör vi möjligt med fossilfri el.

– Elektrifieringen är det stora industriprojekt som har potential att säkerställa jobb och välfärd för Sverige även i framtiden. Det kommer att ställa stora krav på alla samhällsinstitutioner att dra åt samma håll och även stora insatser att uppdatera och modernisera regelverken, säger Anton Steen. 

Ett fossilfritt energisystem | fortum.se

 

Mer från Fortum Recycling & Waste

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Fortum Recycling & Waste och ej en artikel av Dagens industri

C-profilen öppnar för att ta över efter Lööf: ”Skulle fundera ordentligt”

C-profilen Helena Lindahl har pekats ut som en av kandidaterna till partiledarposten efter Annie Lööf och stödet för henne är stort i norra Sverige.

Helena Lindahl säger nu att hon är glad över stödet och att hon skulle ”fundera ordentligt” om hon får frågan.

Helena Lindahl vid en pressträff i Rosenbad i juni 2020.
Helena Lindahl vid en pressträff i Rosenbad i juni 2020.Foto:Jonas Ekströmer/TT

Jakten på en ny partiledare efter Annie Lööf är i full gång och runt om i landet arbetar nu partifolket med att hitta lämpliga kandidater.

Valet ska ske i en öppen process, där flera kandidater ställs mot varandra.

Men så här långt är det bara en, EU-parlamentarikern Emma Wiesner, som gått ut och sagt att hon vill ha jobbet.

Den av favoriterna som tydligast sagt nej är Emil Källström, tidigare ekonomiskpolitisk talesperson och i dag verksam inom näringslivet.

En person som många i framför allt norra Sverige har fört fram är Helena Lindahl, riksdagsledamot från Västerbotten. I förra veckan gick 18 centerpartister ut i en debattartikel i Svenska Dagbladet och förordade henne som ny partiledare.

Helena Lindahl har tidigare kritiserat partiets vänstersväng och argumenterat för att Centerpartiet är ett borgerligt parti som i första hand bör samarbeta högerut.

På fredagen uttalar hon sig för första gången om partiledarfrågan, i en intervju med Västerbottens-Kuriren. I intervjun säger hon att det stora stödet för henne kom lite som en chock.

”När det sedan hade lagt sig kände jag mig glad att någon hade sett det jobb jag har gjort. Men det behöver inte betyda att man ska bli partiledare för det”, säger Helena Lindahl till tidningen.

På den direkta frågan från Västerbottens-Kuriren om hon skulle tacka ja om hon fick frågan, svarar Helena Lindahl så här:

”Jag har inte fått frågan, men om jag skulle få den skulle jag fundera ordentligt. Sedan skulle jag också svara valberedningen först, inte media.”

Flera av de andra utpekade kandidaterna har hållit en låg profil de senaste veckorna.

Näringslivsprofilen Elisabeth Thand Ringqvist har sagt att hon inte har några planer på att bli partiledare, utan att hon nu ska fokusera på sitt nya uppdrag som riksdagsledamot.

Ett liknande mjukt nej har kommit från Anna-Karin Hatt, styrelseproffs och vd för LRF. Hon har haft flera tunga uppdrag i partiet men förlorade partiledarstriden mot Annie Lööf 2011. 2015 lämnade hon sina politiska uppdrag.

Den ekonomiskpolitiska talespersonen Martin Ådahl, som i dag har den näst tyngsta positionen i partiet efter Annie Lööf, har legat lågt de senaste veckorna och inte gett något besked om han är intresserad av partiledarposten.

Det har inte heller Daniel Bäckström, nyvald gruppledare i riksdagen och landsbygdspolitisk talesperson.

Den nya partiledaren ska väljas på en extrastämma den 2 februari nästa år.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera