1515
Annons

Räntor och valutor: USA-räntorna stiger, euron tappar

Statspapperräntorna i USA noteras på högre nivåer på måndagsmorgonen jämfört med fredagseftermiddagen, samtidigt som euron har tappat mot dollarn trots en förstärkning under morgonens handel.

Den tvååriga amerikanska statsobligationen handlas på måndagsmorgonen till 0,29 procent, 2 punkter ned från svensk stängning på fredagen, medan tioåringen är 2 punkter upp till 2,08 procent. På måndagen håller räntemarknaden har räntemarknaden i USA stängt på grund av Columbus Day.

Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Frankrikes president Nicolas Sarkozy meddelade efter ett möte mellan de två i söndags att de inom tre veckor kommer att ha presentera en plan för att rekapitalisera bankerna, få Grekland på fötter och ordna Europas ekonomiska styrning.

Angela Merkel sade att europeiska ledare kommer att göra "allt som är nödvändigt" för att säkra att bankerna har tillräckligt med kapital, varav Nicolas Sarkozy tillade att de kan komma att presentera planen vid G20-mötet den 3 november.

De presenterade ingen ny överenskommelse kring vilken roll som den temporära räddningsfonden EFSF kommer att spela. Innan möten hade rapporter om meningsskiljaktigheter om ämnet lyfts fram.

Vad gäller Grekland sade Nicolas Sarkozy att de väntar på rapporten från trojkan, och att "vi är inne på samma linje: vi kommer att vidta lämpliga beslut".

Han upprepade vid flera tillfällen att de två ledarna var överens "om allt".

"Kanske är de fortfarande ett steg efter, men de diskuterar åtminstone rätt saker", sade Carsten Brzeski, ekonom vid ING Group till Bloomberg News.

Krisdrabbade banken Dexia var också på tapeten innan handeln återupptagits efter helgen. Belgiska regeringen meddelade att man kommer att köpa 100 procent av Dexias belgiska verksamhet för 4 miljarder euro.

Dexia gjorde i ett uttalande klart att bolagets styrelse har godkänt garanteringsplanen och köpet av den belgiska verksamheten, och att regeringarnas överenskommelse ger ett starkt stöd.

Garantierna för problemdrabbade banken Dexias finansiering ska komma från Belgien, Luxemburg och Frankrike, och vara över en tioårsperiod till en summa om 90 miljarder euro.

På fredagskvällen, efter den svenska räntemarknadens stängning, sänktes flera euroländers kreditbetyg och utsikter av Moody's och Fitch.

Fitch sänkte Italiens kreditbetyg med ett steg till A+, med negativa utsikter. Även Spaniens kreditbetyg sänktes, med två steg till AA-, även här med negativa utsikter. Fitch upprepade också Portugals betyg.

Moody's meddelade att Belgiens kreditbetyg, för närvarande A1, kan komma att sänkas i spåren av Dexia-krisen.

Japanska räntor är oförändrade jämfört med svensk fredagsstängning.

På valutamarknaden försvagades euron mot dollarn på fredagskvällen, för att sedan stärkas under morgonhandeln på måndagen. Nettoförändringen från fredagens svenska stängning är en försvagning till 1:350 mot dollarn, från 1:349.

"Det positiva svaret (måndagsmorgonens euroförstärkning) skulle helt enkelt kunna återspegla det faktum att positionering är mer balanserad i spåren av tidigare riskreduktion. Det verkar osannolikt att uppgångar i euron kan bibehållas i frånvaro av fortsatt positiv utveckling", sade Todd Elmer, valutastrateg vid Citi i Singapore till Reuters.

Kronan har sammantaget tappat 1 öre till 6:77 mot dollarn och stärkts 1 öre till 9:11 mot euron.

I Sverige är dagens viktigaste hållpunkt industristatistik för augusti från SCB som publiceras klockan 9.30. I juli steg produktionen med 2,8 procent jämfört med juni, men nu pekar förväntningarna i Bloomberg News analytikerenkät på en nedgång med 1,5 procent. I juli steg också industriorder, med 0,6 procent.

I övrigt är måndagsagendan tunn. Från Tyskland kommer handelsstatistik, med en väntad handelsbalans om 9,0 miljarder euro i augusti, och från Frankrike publiceras industriproduktionsstatistik.

Tisdagens dagordning bjuder i Sverige på KPI- statistik. Enligt SME Direkts enkät bland tio analytiker spås KPI ha stigit 0,7 procent i månadstakt i september, och ha ökat med 3,3 procent i årstakt.

Höjda priser på kläder och skor väntas, som brukligt denna månad, vara den främsta orsaken bakom prisökningarna i september. Högre bensinpriser motverkas samtidigt av lägre elpriser, enligt analytikerna.

På tisdagen publiceras också protokollet från FOMC- mötet 20-21 september.

På fredagen kommer detaljhandelsstatistik från USA, där försäljningen i september väntas ha studsat upp till en ökning om 0,6 procent från att ha varit oförändrad i augusti. På fredagen inleds också ett G20-möte för finansministrar och centralbankschefer i Paris som avslutas på lördagen.

Table


LO: Vd-lönerna hotar avtalsrörelsen – ”har brakat iväg”

VISBY. Om gnistorna från inflationsbrasan sprider sig till höstens avtalsrörelse cementeras den höga inflationen, varnar Medlingsinstitutet. Ett tungt ansvar vilar på facket, men LO:s ordförande har tröttnat på medlemmarna tar notan samtidigt som vd-lönerna drar iväg.  

”Det är inte bara LO-förbundens medlemmar som ska ta ansvar”, säger Susanna Gideonsson.

LO:s ordförande Susanna Gideonsson.
LO:s ordförande Susanna Gideonsson.Foto:Jack Mikrut

I höst drar avtalsrörelsen i gång med full fart. I slutet av mars nästa år ska lönerna för 2,2 miljoner anställda spikas. Förutsättningarna sätts under hösten när parterna inom industrin formerar sig och utväxlar sina krav. Men denna gång är terrängen en annan. I maj landade inflationen på 7,2 procent, i juni kan den bli ännu högre enligt vice riksbankschef Anna Breman som från en scen i Almedalen beskriver att svenska folket går en smärtsam tid till mötes. 

”Vi kommer se riktigt hög inflation det närmaste halvåret”, säger Anna Breman. 

Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo vädrar risk för strejk under den kommande avtalsrörelsen. 

”Det finns absolut en risk att det blir konflikter på arbetsmarknaden nästa år”, säger hon. 

”När man börjar jaga inflationen genom att höja lönerna det är då den börjar cementeras. Avtalsrörelsen är väldigt viktig för hur utvecklingen kommer att landa. Det är en av de tyngsta faktorerna”, säger hon vidare. 

Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke beskriver den höga inflationen som bekymmersam. 

”Det som är väldigt centralt nu är att vi inte låter det spilla över i en avtalsrörelse”, säger Jan-Olof Jacke. 

Jan-Olof Jacke, vd Svenskt Näringsliv.
Jan-Olof Jacke, vd Svenskt Näringsliv.Foto:Jack Mikrut

Frågan är om industrin får behålla sin plats i förarsätet när lönerna ska sättas, när skenande priser plågar löntagarna på en fortfarande het arbetsmarknad med fläckvis mycket hög arbetskraftsbrist. 

”Det här innevarande året kommer väldigt få, om någon, att se reallöneökningar, men över en längre tidsperiod har den modellen visat sig vara väldigt hållbar”, säger Jan-Olof Jacke om industrins normerande roll. 

Nyligen stod det klart att tyska stålarbetare landat en löneökning på 6,5 procent på 18 månader. IG Metalls lönekrav var 8,2 procent på ett år.

”Vi ska inte se de löneökningarna isolerat utan vi ska se dem i kombination med produktivitetsökningarna”, säger Jan-Olof Jacke. 

Inflationen är ett gissel för LO-förbundens medlemmar, konstaterar LO-ordförande Susanna Gideonsson. 

”Det kommer att bli en avtalsrörelse som präglas av att många av våra medlemmar har det tufft”, säger hon. 

”Låt oss säga att du tjänar 50.000 i månaden så är det inte så att ditt pris på mjölken är ett annat än för den som tjänar 25.000 eller för den som tjänar 100.000 i månaden”, säger hon vidare. 

Vad drar du för slutsatser för industriavtalet? 
”Den stora fördelen med industriavtalet är att det ska vara normerande för övriga arbetsmarknaden, men är det så att det bara ska vara normerande för vissa grupper och andra ska kunna flyta ovanpå och ta ut hur mycket som helst då förlorar det här sin roll”, säger hon. 

”Självklart kan man inte ha en galopperande inflation. Samtidigt är det inte bara LO-förbundens medlemmar som ska ta ansvar. Jag tänker på vd:ar vars löner verkligen har brakat iväg de senaste åren, på högre tjänstemän och chefer”, säger hon vidare. 

Martin Linder är ordförande i Sveriges största fackförbund Unionen. 

”Det är viktigt att alla följer normeringen”, säger Martin Linder, och pekar på att det tycks som att en hel del höga chefer får ut mer. 

Möjligen har han läst Dagens industri som i april summerade börsjättarnas lönelyft under 2021. Där kunde man läsa att snittlönen för vd:ar på OMXS30 ökade med 9,5 procent till 15,3 miljoner kronor, skyhögt över industrins märke. De totala ersättningspaketen ökade med 15,2 procent. 

Martin Linder, ordförande i fackförbundet Unionen.
Martin Linder, ordförande i fackförbundet Unionen.Foto:Jesper Frisk

Enligt en genomgång av Novare Pay Consulting ökade grundlönen för en börs-vd på huvudlistan med 5,7 procent mellan 2020 och 2021. 

Produktiviteten, den internationella konkurrenskraften och en långsiktig förväntan om prisstabilitet är det som ska avgöra var lönerna landar, enligt Jan-Olof Jacke. Vd-lönerna lämnar han utanför ekvationen. 

”Det är styrelsen som avgör vad vd ska ha för ersättning. Det tycker jag är en väldigt rimlig modell, som jag tycker att vi ska fortsätta att ha”, säger han. 

”Då kan vi säga att det är upp till varje enskild fackklubb att ta ut vad de kan om vi skulle svara med samma mynt”, kontrar Susanna Gideonsson. 

Medlingsinstitutets Irene Wennemo ger Susanna Gideonsson rätt i analysen. 

”Det här kommer att vara en viktig fråga i avtalsrörelsen”, säger hon om de allra högsta chefernas ersättningar. 

Om företagen vill att avtalen ska hamna på en nivå som gör att stora grupper få reallönesänkningar, då kan inte företagsledningarna kompensera sig för hög inflation, enligt generaldirektören. 

”Det är ingen som kan ha en gräddfil i det här systemet. Det handlar både om vd:ar och om vanliga anställda”, säger hon. 

 

 

 

 

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?