1515
Annons

Räntor och valutor: Euron vinner mark

De europeiska statspapperräntorna handlas något lägre i den inledande europeiska måndagshandeln, samtidigt som euron stärks.

Den tyska tioåriga statsobligationsräntan är ned 2 punkter till 1,98 procent, medan den svenska motsvarigheten är ned 1 punkt till 1,82 procent jämfört med svensk stängning på fredagen.

Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Frankrikes president Nicolas Sarkozy meddelade efter ett möte mellan de två i söndags att de inom tre veckor kommer att ha presenterat en plan för att rekapitalisera bankerna, få Grekland på fötter och ordna Europas ekonomiska styrning.

Angela Merkel sade att europeiska ledare kommer att göra "allt som är nödvändigt" för att säkra att bankerna har tillräckligt med kapital, varav Nicolas Sarkozy tillade att de kan komma att presentera planen vid G20-mötet den 3 november.

De presenterade ingen ny överenskommelse kring vilken roll som den temporära räddningsfonden EFSF kommer att spela. Innan möten hade rapporter om meningsskiljaktigheter om ämnet lyfts fram.

Vad gäller Grekland sade Nicolas Sarkozy att de väntar på rapporten från trojkan, och att "vi är inne på samma linje: vi kommer att vidta lämpliga beslut".

Han upprepade vid flera tillfällen att de två ledarna var överens "om allt".

SEB konstaterar i en kommentar att de två ledarna under de kommande tre veckorna först måste komma överens om detaljerna inbördes och därefter sälja hela paketet till resterande 15 EMU-länder.

"Det senare kan i sig låta som en svår uppgift men man ska inte underskatta den politiska påtryckarkraft ett enat Tyskland/Frankrike besitter. Fler detaljer om planen lär komma under veckorna fram till toppmötet. Det är först då vi vet om gårdagen var startskottet till början av slutet för eurokrisen", skriver SEB.

Krisdrabbade banken Dexia var också på tapeten innan handeln återupptagits efter helgen. Belgiska regeringen meddelade att man kommer att ta över 100 procent av Dexias belgiska verksamhet, undantaget Dexia Asset Management, för 4 miljarder euro.

Dexia gjorde i ett uttalande klart att bolagets styrelse har godkänt garanteringsplanen och köpet av den belgiska verksamheten, och att regeringarnas överenskommelse ger ett starkt stöd.

Garantierna för problemdrabbade banken Dexias finansiering ska komma från Belgien, Luxemburg och Frankrike, och vara över en tioårsperiod till en summa om 90 miljarder euro.

Innan måndagens öppning kom också tysk handelsstatistik in bättre än väntat. Handelsbalansen uppgick till +11,8 miljarder euro i augusti, medan analytikerna räknade med +9,0 miljarder.

Frankrike överraskade med oväntat positiv industriproduktion i augusti, som steg med 0,5 procent jämfört med juli (väntat -0,7). Inom tillverkningsindustrin steg produktionen med 0,7 procent, medan förväntningarna pekade mot en ökning om 0,2 procent.

På valutamarknaden försvagades euron mot dollarn på fredagskvällen, för att sedan stärkas under morgonhandeln på måndagen. Nettoförändringen från fredagens svenska stängning är en försvagning till 1:347 mot dollarn, från 1:350. Som lägst var euron nere på 1:335.

"Det positiva svaret (måndagsmorgonens euroförstärkning) skulle helt enkelt kunna återspegla det faktum att positionering är mer balanserad i spåren av tidigare riskreduktion. Det verkar osannolikt att uppgångar i euron kan bibehållas i frånvaro av ny positiv utveckling", säger Todd Elmer, valutastrateg vid Citi i Singapore, till Reuters.

Handeln under natten var tunn eftersom Japan hade helgdag, och även under eftermiddagen väntas låga volymer på marknaden då amerikanerna firar Columbus Day.

Kronan är sammantaget oförändrad på 6:76 mot dollarn och men har stärkts 2 öre till 9:10 mot euron.

I Sverige är dagens viktigaste hållpunkt industristatistik för augusti från SCB som publiceras klockan 9.30. I juli steg produktionen med 2,8 procent jämfört med juni, men nu pekar förväntningarna i Bloomberg News analytikerenkät på en nedgång med 1,5 procent. I juli steg också industriorder, med 0,6 procent.

"Efter det starka juliutfallet väntas industriproduktionen ha fallit tillbaka i augusti. Utfallet blir en viktig pusselbit för tredje kvartalets BNP. Om industriproduktionen kommer in som vi tror finns uppåtrisker på vår prognos om oförändrad BNP under tredje kvartalet på grund av det starka juliutfallet", skriver Nordea i ett morgonbrev.

Vad gäller orderingången konstaterar Nordea att den i stort ha legat still sedan slutet av 2010, medan indikatorer talar för en minskad orderingång. För augusti kan dock en tillfällig uppgång ha skett, på grund av ABB:s order om 6 miljarder kronor i augusti.

Tisdagens dagordning bjuder i Sverige på KPI- statistik. Enligt SME Direkts enkät bland tio analytiker spås KPI ha stigit 0,7 procent i månadstakt i september, och ha ökat med 3,3 procent i årstakt.

Höjda priser på kläder och skor väntas, som brukligt denna månad, vara den främsta orsaken bakom prisökningarna i september. Högre bensinpriser motverkas samtidigt av lägre elpriser, enligt analytikerna.

På tisdagen publiceras också protokollet från FOMC- mötet 20-21 september.

På fredagen kommer detaljhandelsstatistik från USA, där försäljningen i september väntas ha studsat upp till en ökning om 0,6 procent från att ha varit oförändrad i augusti. På fredagen inleds också ett G20-möte för finansministrar och centralbankschefer i Paris som avslutas på lördagen.

Table

Innehåll från KPMGAnnons

Hållbarhetsfrågor mot ny nivå – gamechanger för svenska företag

Tomas Grendal är affärsrådgivare och Marie Baumgarts hållbarhetsexpert
på KPMG.
Tomas Grendal är affärsrådgivare och Marie Baumgarts hållbarhetsexpert på KPMG.

Från tusen nyanser av grönt till börspåverkande styrelsefråga. Med EU:s nya hållbarhetsredovisningslag (CSRD) ställs helt nya krav på företags hållbarhetsarbete med start redan redovisningsåret 2024. Resan mot klimatneutralitet kommer att bli utmanande för många svenska bolag – men den kan också öppna nya möjligheter.

Hållbarhet är en av de snabbast växande frågorna på företags agenda. Med införandet av CSRD går klimatneutralitet från att vara en avlägsen utopi till en konkret målsättning inkorporerad i ett antal lagar. För många företag väntar ett bryskt uppvaknande när kapital ska skifta från mindre till mer hållbar verksamhet.

– Hållbarhet har under lång tid setts som en kommunikations- och PR-fråga. Marknaden har greenwashat, oftast omedvetet, på grund av att grunden saknats vilket gjort frågorna svåra att förstå, säger Marie Baumgarts, hållbarhetsexpert på KPMG.

Hållbarhet blir börspåverkande

Med CSRD, i kombination med EU:s Taxonomi, får vi inte bara ett klassificeringssystem för miljömässigt hållbara investeringar och finansiella produkter, utan också en mängd data för hur väl bolag står sig i europeisk konkurrens. Med den nya standardiserade rapporteringen och möjligheten att jämföra bolag för bolag, bransch för bransch, kommer hållbarhet i högsta grad att bli börspåverkande.

– Att det här händer nu, och att det händer så fort, det har flugit under radarn för många bolag som är vana vid helt andra ledtider inom hållbarhet. Klimatfrågan handlar inte längre om att se över utsläpp från företagets flygresor, nu handlar det om att halvera de utsläpp som ens produkter och tjänster har, inklusive hela värdekedjan. Och det behöver man göra på åtta år, säger Marie Baumgarts och syftar på EU:s klimatlag. 

En del av den kommande förändringen är det uttalade ansvar som styrelser får att styra företagens verksamhet mot klimatneutralitet. Där har en 15-minuters styrelseutbildning som KPMG tagit fram visat sig vara en riktig ögonöppnare.

– De styrelseledamöter vi testat utbildningen på har alla reagerat likadant: med förvåning och en undran varför det här inte kommunicerats tidigare. Det är ett ekosystem av saker att förhålla sig till när man börjar navigera i den här nya miljön. Men även om CSRD kommer att bli utmanande, så innebär den också möjligheter för välskötta bolag som väntas få billigare krediter och ett ökat kapitalflöde, säger Marie Baumgarts.

Det stora klivet

För företagen väntar nu ett gediget arbete med att informera sig, analysera, definiera och förändra. De allra flesta kommer att behöva hjälp med att ta steget från godtycklig hållbarhetsrapportering till en rapportering som kan översättas till en handlingsplan.

– Den faktabaserade insikt som krävs tvärs värdekedjan, inklusive leverantörer och kunder, är mycket omfattande. Att därefter förstå hur man ska justera sin verksamhet, samtidigt som man är finansiellt hållbar, är komplext men avgörande. För hur man än vrider och vänder på det så är det den affärsmässiga hållbarheten som lägger grunden för långsiktigt uthålliga bolag som kan finansiera och genomföra klimatneutrala åtgärder, säger Tomas Grendal, affärsrådgivare på KPMG.

Om KPMG:
Med omkring 230 000 medarbetare i 144 länder är KPMG ett av världens ledande kunskapsföretag. Våra erfarna experter guidar verksamheter in i framtiden, där hållbart företagande är integrerat i hela organisationen och i kärnaffären.

Läs mer om KPMG här.

Mer från KPMG

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med KPMG och ej en artikel av Dagens industri

Billigare att köra elbil – trots högt elpris

Trots höga elpriser är det fortfarande billigare att köra elbil än bensin- och dieselbilar.

”Men det är klart, fortsätter elpriserna att öka kraftigt resten av året, så minskar de här skillnaderna”, säger Sofia Linder, chefsekonom på branschorganisationen Mobility Sweden.

Elbilar, som ofta har ett dyrare inköpspris än motsvarande som drivs på bensin och diesel, har kunnat locka med billigare milkostnad. Och det gäller fortfarande, trots att elpriserna har gått upp.

”Ser man på helåret och drivmedelskostnaden att köra en bil så är det fortsatt en stor fördel för elbilen”, säger Sofia Linder.

Priset på el varierar kraftigt mellan de fyra elprisområdena som Sverige är indelat i, och är dyrast i södra Sverige. Därför är det främst där som prisskillnaderna mellan att köra en elbil och bensin- eller dieselbil vid vissa tillfällen skulle kunna jämnas ut.

”Beroende på hur både bensin- och dieselpriset och hur elpriset utvecklas de kommande månaderna, så kan det för en enskild månad bli så att driftkostnaderna är i nivå med varandra eller att elbilen skulle kunna vara dyrare att köra”, säger Sofia Linder.

Om man räknar på att en bensinbil i snitt kommer en mil på 0,73 liter, var milkostnaden i augusti omkring 14:40 kronor. Om man jämför med att en elbil i snitt drar 2 kilowattimmar på en mil, behöver kilowattpriset vara runt 7:20 kronor för att milkostnaden ska vara lika hög som för bensinbilen. 

Bilköparna verkar inte ha skrämts bort av de höga elpriserna. Antalet nyregistrerade elbilar i augusti tyder på att intresset för att skaffa elbil fortsätter att öka.

”Det är ju fortfarande så att alternativen som de flesta har, alltså bensin och diesel, också är relativt dyra nu”, säger Carl-Erik Stjernvall, teknisk rådgivare på konsumentorganisationen M Sverige.

Men det finns också andra orosmoment kring elen som kan få bilköpare att fundera en extra sväng kring hur det skulle fungera med en elbil. En sådan fundering är om elen rent generellt kommer att räcka i och med att allt mer el behövs, enligt Carl-Erik Stjernvall.

”Där tror jag väl att det är en bild som kanske inte når tillräckligt många, just att vi har ett rätt stort överskott, och exporterar mycket el”, säger han.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera