Räntor & valutor: Rekyl för kronan

Europaräntorna visade överlag relativt små förändringar under förmiddagen. Tyska statsobligationer är svagt upp i kortare löptider medan långa änden är svagt ned.

Svenska räntor handlas nära oförändrat, medan kronan tillfälligt tappade något efter SCB-data under morgonen.

Detaljhandelns försäljning ökade 3,1 procent i december, jämfört med samma månad 2009, mindre än väntade 4,8 procent, samtidigt som novemberutfallet reviderades ned till 4,7 procent (tidigare 5,3). Dagligvaruhandeln sjönk 0,4 procent medan sällanköpsvaruhandeln steg 5,9 procent.

HUI noterade ett nytt försäljningsrekord för december, för femtonde året i rad, och att tillväxten varit kraftigast för sporthandeln, som ökade med 12 procent.

"Ett vintrigt väder omfördelade sannolikt hushållens resurser till sport- och fritidshandeln, bland annat från elektronikhandeln som HUI förutspådde bli julhandelns vinnare. I övrigt bjöd inte december på några överraskningar", skrev HUI i en kommentar.

Helårets tillväxt på 3,3 procent kanske inte verkar så imponerande jämfört med BNP-tillväxten men HUI vill sätta det i ett treårsperspektiv där övriga ekonomin sjönk kraftigt 2008-2009 medan detaljhandeln hela tiden uppvisat stark tillväxt. Utsikterna för 2011 är också goda.

Finansmarknadsstatistiken visade att utlåningen till hushållen ökade med 7,8 procent i december jämfört med samma månad föregående år, ned från 8,4 procent i november och den lägsta ökningstakten sedan juni 2009. Utlåningen för bostadsändamål ökade med 8,5 procent i årstakt.

Anna Råman på Handelsbanken noterar att nedgången i hushållens upplåning delvis kan förklaras av en baseffekt, med en stark uppgång i december 2009. Men det kan också bero på att Riksbankens räntehöjningar och andra åtgärder börjar ge effekt, även om det är svårt att säga något mer säkert om ändrat konsumentbeteende.

"Det är lite för tidigt att säga ännu, även om vi har börjat se en trend nedåt. Samtidigt har räntorna gått upp ett tag så det vore ju märkligt om det inte skulle börja ge effekt", säger Anna Råman.

Hon konstaterar att Riksbanken själv har indikerat ungefär 5 procent som en långsiktigt uthållig årlig ökningstakt för utlåningen, och dit ner är det fortfarande en bit.

"Detta kommer inte att hindra Riksbanken att fortsätta höja räntan under våren", säger hon.

Riksbankschef Stefan Ingves sade i en intervju med Wall Street Journal tidigare i veckan att det allvarligaste hotet mot den svenska ekonomin kommer från hushållens skuldsättning, att hushållens skuldsättningsgrad har fördubblats sedan 1990- talet är "inte uthålligt".

"Det betyder inte att det är ett problem i dag, men det är inte bra om det fortsätter", sade Stefan Ingves.

Vad gäller detaljhandeln ser Anna Råman, liksom flera andra analytiker, dämpningen som delvis väderrelaterad på grund av den bistra vintern, och spår fortsatt goda utsikter för detaljhandeln framöver. Ett högt konsumentförtroende, fortsatt relativt låga räntor, starkare arbetsmarknad och expansiv finanspolitik talar för det.

Detaljhandelsutfallet i december ändrar heller inte bilden av en stark BNP-tillväxt under fjärde kvartalet, som getts utifrån utvecklingen i nettoexport, industriproduktion bilförsäljning och barometerdata.

"Egentligen är det bara detaljhandeln som har kommit in lite svagare än väntat, allt annat pekar mot en urstark siffra", säger Anna Råman.

I euroområdet ökade penningmängden (M3) med 1,7 procent i årstakt i december, ned från 2,1 procent i november. Ökningstakten för privata krediter sjönk till 1,9 procent från 2,0 procent.

Commerzbank skriver i en kommentar att då ECB nyligen flaggat för inflationsrisker och beredskap att ändra sin samlade bedömning så kan det vara intressant att se vad olika penningmängdsmått säger om den framtida penningpolitiken.

En historisk korrelation mellan utlåningen till privat sektor och ECB:s styrränta visar att utlåningen visserligen passerat botten (sett som rullande sexmånaderssnitt) men att det fortfarande är långt kvar till nivåer där styrräntan tidigare har höjts.

"Därmed stöder monetära data ECB:s senaste slutsats att det 'hittills' inte finns skäl att ändra deras bedömning, att 'ECB:s styrränta förblir lämplig'", skriver Commerzbank.

USA-räntorna har stigit svagt under Europahandeln på förmiddagen, efter att ha sjunkit på torsdagskvällen. Den tioåriga statsobligationen handlas på 3,41 procent, 1 punkt ned jämfört med torsdagens svenska stängning.

Under eftermiddagen kommer det första BNP-estimatet för det fjärde kvartalet, klockan 14.30. Enligt Bloomberg News enkät väntas BNP ha stigit 3,5 procent uppräknat i årstakt, upp från 2,6 procent under tredje kvartalet. Privatkonsumtionen väntas ha stigit 4,0 procent, upp från 2,4 procent föregående kvartal.

Joseph LaVorgna, chefekonom för USA på Deutsche Bank, ser en BNP-ökning i linje med konsensusprognosen, men han påpekar att den underliggande tonen i rapporten kan vara starkare eftersom den troligen kommer att visa ett skifte bort från lageruppbyggnad till en starkare slutlig efterfrågan, vilket ger ytterligare näring till tillväxtmomentumet.

"Detta positiva momentum förstärks av extremt ackommoderande finans- och penningpolitik, vilket gör att vi frågar om vår BNP-prognos för 2011 är för konservativ", skriver Joseph LaVorgna i ett kundbrev.

Klockan 15.55 kommer också det slutliga Michiganindexet för januari, som väntas har stigit till 73,3 från 72,7 i början av månaden.

På valutamarknaden är nettoförändringarna i de stora valutaparen små jämfört med svensk stängning på torsdagen, med handel i euro/dollar runt 1:373. Kronan har tappat 2 öre mot dollarn och 3 öre mot euron.

Table


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?