Räntor & valutor: Kronan allt starkare

Portugals emission av statsobligationer fick finansmarknadernas aktörer att hålla andan vid lunchtid på onsdagen. Marknadsräntorna i euroområdets problemländer hade inför emissionen sjunkit tillbaka och euron stärkts och nedgången utvidgades senare då emissionen sågs som lyckad. Euron tappade däremot för att sedan åter stärkas över 1:30 mot dollarn på eftermiddagen.

Räntorna i Europas kärnländer steg dock under dagen och vid svensk stängning hade den svenska tioåriga benchmarkräntan stigit med 6 punkter till 3,22 procent och den tyska var upp hela 13 punkter till 3,02 procent, jämfört med svensk stängning föregående dag.

Portugisiska tioårsräntor sjönk tillbaka under förmiddagen och enligt marknadsaktörer fanns det inför emissionen utbredda spekulationer om att den skulle gå bra, delvis med stöd från Kina och från det faktum att ECB de senaste dagarna har intervenerat relativt kraftigt.

Portugal sålde på onsdagen tre- och nioåriga statsobligationer för totalt 1,25 miljarder euro. Den avsedda volymen var mellan 0,75 och 1,25 miljarder euro.

De treåriga obligationerna såldes till en ränta på 5,396 procent, att jämföra med 4,041 procent vid motsvarande auktion i oktober, medan de nioåriga såldes till en ränta på 6,716 procent, att jämföra med 6,806 procent vid motsvarande auktion i november.

Martin Enlund, strateg på Handelsbanken, konstaterade dock att emissionsresultat historiskt sett sällan varaktigt lyckas dämpa spreadarna.

"Det brukar faktiskt gå mer illa än bra runt emissionsdatumen. Om man ser det i ett lite längre perspektiv så har emissionerna inte spelat någon stor roll för att bryta någon trend. Trenden har varit att räntan stiger och stiger tills länder har tvingats in i EFSF", sade Martin Enlund till Nyhetsbyrån Direkt.

Även Nordea gör bedömningen att det snarare är en fråga om "när" än "om" Portugal kommer att tvingas söka hjälp, trots att Portugals regering hittills har uteslutit behov av hjälp.

EU:s ekonomikommissionär Olli Rehn skrev i en debattartikel i Financial Times att lånekapaciteten i EU:s stabilitetsfond, EFSF, bör förstärkas och omfattningen i dess aktivitet vidgas och EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso sade vid en presskonferens att det är möjligt att utvidga räddningsfonden, senast vid EU-toppmötet den 4 februari.

EU:s regeringar ska nästa vecka överväga stöd till Portugal, återköp av obligationer, lägre räntor på räddningslån och garantier mot allt för höga statsskulder, rapporterade Bloomberg News och hänvisade till icke namngivna personer med insyn i samtalen.

Planen, som kan inkludera lån till Portugal på upp till 60 miljarder euro och köp av utestående grekiska statspapper, är ett försök att begränsa krisen.

Tysklands förbundskansler Angela Merkel sade att Tyskland står bakom euron och kommer att "göra allt som krävs för euron". Hon sade också att EU redan tagit stora steg för att stabilisera euron, men att det krävs mer politisk samordning.

Och som en kontrast till problemen i vissa euroländer visade statistik på morgonen att Tysklands BNP ökade med hela 3,6 procent under 2010, vilket var den starkaste tillväxten sedan den tyska återföreningen. Tyskland lämnade därmed resten av euroländerna bakom sig förra året.

Commerzbanks chefekonom Jörg Krämer skrev i ett kundbrev att den tyska ekonomin med all sannolikhet fortsatte att växa kraftigt under fjärde kvartalet.

"Vi är fortsatt mer optimistiska än de flesta av våra kollegor och räknar med en tillväxttakt på 3 procent 2011, men denna prognos baseras på antagandet att euroländernas regeringar beslutar att ge ut en gemensam obligation om skuldkrisen hotar att eskalera", skrev han.

Om två år räknar chefekonomen med att Tyskland, som gynnas av sin konkurrenskraft på de snabbt växande asiatiska marknaderna, antagligen exporterar mer till Kina än till USA.

Annan statistik visade att euroområdets industriproduktion var betydligt starkare än väntat i november. Produktionen ökade 1,2 procent, från månaden före, väntat var en uppgång med 0,5 procent, enligt Bloomberg News. Räknat från ett år tidigare var ökningen 7,4 procent, väntat 5,9 procent.

Här hemma visade SEB:s boprisindikator under förmiddagen att de svenska hushållens tro på stigande priser på bostadsmarknaden försvagades i januari jämfört med föregående månad. Indikatorn sjönk till +32 i januari, från +41 i december.

SEB:s privatekonom Gunilla Nyström sade i en kommentar att det börjar bli alltmer uppenbart för hushållen att boendekostnaderna kommer att stiga framöver och hänvisade till stigande räntor i takt med en starkare konjunktur, bolånetaket, samt diskussionen om skärpta amorteringskrav och försämrade ränteavdrag.

"Sammantaget medför dessa faktorer att hushållens syn på bostadsmarknaden blivit lite svalare", sade hon.

På morgonen publicerade HUI/Stil sitt Blixtindex, som visade att klädförsäljningen minskade med 3,4 procent i december och att skoförsäljningen ökade med 0,8 procent.

Amerikanska marknadsräntor pekade också uppåt inför en emission av tioåriga statspapper för 21 miljarder dollar, den andra av tre emissioner på totalt 66 miljarder dollar under veckan.

Statistik visade att importpriserna steg ungefär som väntat i december, +1,1 procent från månaden före, väntat +1,2 procent, och med 4,8 procent från i december året före, väntat +4,7 procent, enligt Bloomberg News.

Wells Fargos ekonomer konstaterade att det var tredje månaden i rad med en månatlig ökning över 1 procent och att det återigen främst var högre priser på livsmedel och bränsle som låg bakom.

Vid svensk stängning var tvåårsräntan upp 3 punkter till 0,61 procent och tioåringen upp 7 punkter till 3,39 procent, från tisdagens svenska stängning.

Klockan 20 svensk tid publiceras Federal Reserves regionala konjunkturrapport, Beige Book, som är ett underlag inför FOMC-mötet 25-26 januari.

På valutamarknaden stärktes euron mot dollarn på förmiddagen i takt med spekulationerna om att Portugals emission skulle gå bra, men efter emissionen tappade den åter. Under eftermiddagen stärktes den åter över 1:30- strecket och vid svensk stängning handlades euron till 1:3029 mot dollarn, jämfört med 1:2927 på tisdagseftermiddagen.

Nordea skrev i ett kundbrev att de beslutat att ändra sin prognos för ECB:s första räntehöjning, från fjärde kvartalet till september i år. Samtidigt väntar Nordea att ECB bibehåller full tilldelning vid samtliga repooperationer under hela 2011. Efter den första räntehöjningen väntas ECB fortsätta att höja styrräntan med 25 punkter varje kvartal till dess att räntan ligger på 2,25 procent.

Dollarn stärktes något mot yenen och handlades kring 83:37 (83:23).

Kronan har under onsdagen blivit 7 öre starkare till 6:79 mot dollarn och 2 öre starkare till 8:85 mot euron, jämfört med noteringarna på tisdagseftermiddagen.


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?