1515

Räntor och valutor: Euron faller

Statspappersräntorna i de europeiska kärnländerna fortsätter svagt nedåt på måndagsförmiddagen efter uppstället i den avslutande fredagshandeln. Euron pressas samtidigt tillbaka nedåt mot dollarn och japanska yen.

Svenska räntor handlas med små rörelser efter ett uppställ i långa änden på morgonen, en anpassning till internationella rörelser efter svensk stängning på fredagen.

Analytiker ser inga direkta konsekvenser för den svenska ränte- och valutamarknaden av turerna kring HQ Banks likvidation. Såväl Finansinspektionen som Riksbanken och Riksgälden har konstaterat att de inte ser några risker mot det finansiella systemet till följd av lördagens åtgärd, och marknaden förefaller instämma.

Fokus för de svenska marknaderna under veckan riktas mot Riksbankens räntebesked och penningpolitiska uppföljning på torsdag. Enligt SME Direkts enkät råder enighet om att styrräntan höjs till 0,75 procent på torsdag, räntebanan väntas samtidigt lämnas oförändrad alternativt justeras ned marginellt för perioden 2011-2013.

Marknaden prisar in betydligt mindre räntehöjningar än vad Riksbankens räntebana pekar mot, vilket skulle kunna öppna för volatila marknader när beskeden från Riksbanken kommer in på torsdag, men analytiker tror inte att Riksbanken långsiktigt kan påverka marknadens prissättning nu.

"Om de håller fast vid sitt budskap från i juli borde det leda till en reaktion på marknaden, men det blir mer tradingmässigt. Redan dagen efter kommer man nog tillbaka till samma spår igen", säger Fredrik Floric, räntestrateg på Nordea.

Han tror att den svenska räntemarknaden snabbt går tillbaka till att styras av utvecklingen i Europa och USA, där utsikterna har svängt om från en gradvis neddragning at den monetära stimulansen till förväntningar om att stimulanserna ska förlängas och eventuellt utökas.

Riksbankschefen Stefan Ingves lät hoppfull om den svenska ekonomiska utvecklingen i en kortintervju i Wall Street Journal i helgen, men Fredrik Floric tror inte att det behöver vara en säker signal om hans hållning vid mötet. Stefan Ingves kan helt enkelt, i linje med Riksbankens kommunikationspolicy, ha refererat till Riksbankens budskap i juli.

Ekonomerna på Nordea skruvar upp sina prognoser om den svenska BNP-utvecklingen rejält i den konjunkturprognos som presenterades på måndagsmorgonen, även om de är långt ifrån lika hoppfulla som finansminister Anders Borg. Nordea räknar nu med att Sveriges BNP stiger 4,2 procent i år, 2,8 procent 2011 och 3,1 procent 2012. I den förra prognosen, i maj, såg Nordea-ekonomerna en BNP-tillväxt på 2,8 procent i år och 2,6 procent 2011.

Enligt Nordeas prognos stiger resursutnyttjandet snabbt och arbetslösheten viker tydligt nedåt, snabbare än i Anders Borgs prognos. Arbetslösheten väntas sjunka från 8,4 procent i år, till 7,7 procent 2011 och 7,1 procent 2012.

Begynnande brist på arbetskraft och en ökning i investeringarna är indikationer på att resursutnyttjandet stiger. Nästa avtalsrunda, som troligen inleds hösten 2011, kan leda till betydligt högre löneökningar framöver än årets "historiskt låga", vilket medför att det inhemska kostnadstrycket ökar.

"Det finns således starka skäl för Riksbanken att höja reporäntan från de mycket låga nivåer som etablerades under 2009", skriver Nordea i prognosen.

Ekonomerna räknar med att reporäntan höjs till 1,25 procent i slutet av 2010 och vidare till 2,0 procent i slutet av 2011.

Än så länge ökar dock lönerna i Sverige i en mycket måttlig takt, enligt SCB-data på måndagsmorgonen steg lönerna för såväl arbetare som tjänstemän med 1,7 procent i juni, jämfört med juni 2009.

Den samlade konjunkturbarometern för euroområdet steg till 101,8 i augusti, från reviderade 101,1 i juli (101,3). Det var marginellt över väntade 101,6. Indikatorn för hushållen steg till -11, från -14 i juli, vilket var mer än de -12 som snabbindikatorn pekade mot. Indikatorn för tjänstesektorn steg en enhet medan industrins, detaljhandelns och byggsektorns index var oförändrat.

Indikatorn för företagsklimatet i euroområdet sjönk däremot tillbaka till 0,61 i augusti, från nedreviderade 0,63 i juli (0,66). Enligt kommissionen tyder dock nivån på indikatorn på en fortsatt återhämtning i industriaktiviteten de kommande månaderna.

Inköpschefsindex för detaljhandeln i euroområdet sjönk till 49,7 i augusti från 52,4 i juli. Det var en kraftig nedgång i Tyskland, från 57,2 till 48,4 som främst bidrog till nedgången.

Den japanska yenen fortsätter att stärkas i den europeiska förmiddagshandeln, efter en försvagning i morgonens Asienhandeln. Marknadsaktörer tvivlar på att Bank of Japans åtgärder kommer att vända trenden med en starkare yen, och med tilltagande riskaversion på marknaden fortsätter den japanska valutan att stärkas.

Japans premiärminister Naoto Kan sade att regeringen kommer att använda 920 miljarder yen på ett ekonomiskt stimulanspaket, där detaljerna ska vara klara den 10 september. Om det skulle behövas kommer regeringen också att överväga en extrabudget.

USA-statistik i eftermiddag, klockan 14.30, väntas visa att privatkonsumtionen i USA steg 0,3 procent i juli, och att inkomsterna steg lika mycket. Enligt Bloomberg News enkät väntas statistiken också visa att kärninflationen, core PCE, var oförändrad på 1,4 procent i juli, jämfört med i juni.

Table


Innehåll från SalesforceAnnons

Så når de framgång i den nya digitala världen

Handelsbanken, Volvo Cars och andra framgångsrika storföretag avslöjade sina framgångsrecept under ett livestreamat event. ”90 tempofyllda minuter.” 

I dag arbetar vi var som helst, vi leder på distans, utvecklar tillsammans och samarbetar över gränser och tidszoner. Vad krävs egentligen för att lyckas i en digital värld? Svaren fick vi på ett livestreamat event den 6 maj, där Sveriges främsta experter tillsammans med programledare Peter Settman diskuterade hur vi skapar förutsättningar för nya former av tillväxt och framgång.  

Eventet Salesforce Live arrangerades av kundrelationsjätten Salesforce, vars Sverigechef Dan Bjurman säger:  

– Under 90 tempofyllda minuter inspirerades vi av nya sätt att tänka, och tog del av konkreta framgångsfaktorer för att agera i den nya digitala världen. Tillsammans med bland andra Handelsbanken, Volvo Cars, Sandvik, MatHem, Trustly och Stadsmissionen fick vi skarpa exempel från olika branscher, och spaningar om framtiden från professor Micael Dahlen och futurologen Ashkan Fardost.  

Från Handelsbanken deltog Catharina Belfrage Sahlstrand, Group Head of Sustainability och Stephan Erne, Chief Digital Officer i en breakout-session. De berättade om bankens resa inom digitalisering och hållbarhet, var man står idag samt hur de ser på framtiden.  

Ta del av Salesforce live  

Liksom i andra branscher har pandemin satt ytterligare fart på digitaliseringen inom banksektorn och medfört nya prioriteringar. Salesforce undersöker varje år vilka frågor som är viktigast bland beslutsfattare inom finansbranschen globalt. Den senaste rapporten ”State of Finance 2020” med 

2 800 respondenter pekar på stora skillnader före och efter pandemins utbrott.

Ladda ned State of Finance 2020 här  

– Finansiella aktörer i Norden har helt stuvat om bland sina prioriteringar. Ökad personalisering av banktjänster ses nu som den enskilt viktigaste frågan, följt av ökad automatisering av processer, säger Rob Klomps, CTO Financial Services EMEA på Salesforce, och tillägger:

– Vi ser också en brytpunkt i att en majoritet av kunderna nu föredrar digital rådgivning framför fysisk. Handskakningar och personliga samtal anses inte längre som avgörande för att bygga förtroende. Men en bank som sällan eller aldrig träffar sina kunder måste jobba mer datadrivet för att förutse deras behov och möta dessa. 

Algoritmdrivna finansiella tjänster 

För att lyckas med detta måste bankerna skaffa sig en 360-gradersvy av sina kunder. 

– De måste bli bättre på att samla in, förstå och agera på kunddata på ett intelligent och konsekvent sätt. Och de behöver känna till kundens ekonomiska milstolpar och mål.

Digital rådgivning och andra automatiserade och AI-stödda banktjänster blir allt smartare. Rob Klomps lyfter fram algoritmdrivna finansiella tjänster som fattar beslut eller genomför uppdrag för kundens räkning, som ett framtidsområde. 

Varför har bankerna inte kommit längre inom digitala tjänster?   

– Därför att de sitter fast i föråldrade IT-strukturer och system som inte är så lätta att koppla ihop och därför att deras organisation speglar produkterna och inte kunderna. Deras digitalisering har utgått från produkter som utlåning, betalningar, sparande. Men kunderna tänker inte ”vilken produkt kan lösa mina problem”, de ser sin finansiella ställning och sina behov. Produktapproachen måste bort och ersättas av kundfokus.

Bankens medarbetare var tidigare kundernas primära kontaktyta, men nu är digitala kanaler minst lika viktiga och upplevelsen av dessa behöver förbättras. De som lyckas bäst med det blir vinnarna på den nya digitala bankmarknaden, menar Rob Klomps. 

Ta del av Salesforce live här

Mer från Salesforce

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Salesforce och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?