1515
Annons

Öresund garanterar 582 mkr av emissionen

Öresund garanterar upp till 582 miljoner kronor i HQ:s nya föreslagna företrädesemission på 1 miljard kronor.

Läs Di Digitalt i 3 månader för endast 197 kr

ord. pris 429kr/mån

spara
1090 kr

Få tillgång till allt digitalt innehåll i 3 månader för 197 kr. Därefter tillsvidare med 25% rabatt, endast 322 kr/mån i 12 månader. Alla priser är inklusive moms.

Visa allt som ingår

Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

Tillgång till över 1 100 aktiekurser i realtid

Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev


Betala som

Betalsätt

Genom att klicka på ”Godkänn köp” godkänner jag Dagens industri AB:s prenumerationsvillkor och bekräftar att jag tagit del av Dagens industris AB:s personuppgiftspolicy.

Innehåll från TorkAnnons

Att se till helheten - avgörande för hållbara produkter

Hållbarhet är ordet på allas läppar, men vad är egentligen en hållbar produkt? Reneé Remijnse, Sustainability Communications Director för Essitys Professional Hygiene förespråkar att det krävs mer än bara en ”grön märkning”.

– Hållbarhet är ett modeord som är lätt att använda. Men hållbarhet måste integreras i alla delar av ett företag, och alla delar av en produkt för att ha en positiv påverkan på planeten, människor och vinst. Vi kallar detta ”hållbar hygienhantering” med målet att designa produkter och tjänster som passar in i ett cirkulärt samhälle, uppfylla kundernas hygienbehov och stödja deras verksamhet, säger Reneé Remijnse, Sustainability Communication Director, Essity. 

Essity visar vägen

Hon säger att Essity har valt att ligga i framkant eftersom det är en viktig del av företagskulturen och strategin att bryta barriärer och driva hållbara innovationer.

– Redan 1992 började vi använda livscykelanalyser för att mäta miljöpåverkan. Sedan dess har Essity utvecklat hygienprodukter och tjänster från Tork för att minska miljöpåverkan i olika faser av livscykeln som: råmaterial, produktionsprocess, transport och avfallshantering. Essity arbetar också för ett nettonollutsläpp av koldioxid 2050.

Så bidrar produkter från Tork till att minska koldioxidpåverkan

Essity är först i världen med att producera mjukpapper utan fossila CO2-utsläpp för produkter från Tork vid produktionsanläggning i Lilla Edet. Men Tork jobbar även cirkulärt med produktinnovationer. Några exempel på det är: Tork Clarity skumtvål, som minskar vattenkonsumtionen vid användning och består till 99 procent av naturliga ingredienser. Tork PeakServe, handdukar som är komprimerade till 50 procent vilket minskar transportvolymerna. Tork Coreless toalettpapper utan hylsa, som reducerar både avfall och råvaruanvändning. 

Tork PaperCircle tjänsten minskar både avfall och CO2-utsläpp

Reneé Remijnse ger ytterligare ett exempel som hon säger är banbrytande: Tork PaperCircle – världens första återvinningstjänst för använda pappershanddukar. Genom att pappershanddukarna slängs i särskilda återvinningskärl kan dessa samlas in och återanvändas till nya pappersprodukter. Vilket reducerar koldioxidutsläppen för pappershanddukarna med 40* procent och mängden avfall.

– Den största utmaningen när vi skapade den här tjänsten var att involvera alla intressenter i kedjan. Från vår egen produktion till logistik, lokalvårdare och avfallshanterare. Men resultatet har blivit fantastiskt! Idag finns tjänsten i 14 länder och hjälper 35 miljoner människor att återvinna använda pappershanddukar.

– Det är ett bra exempel på tankeledarskap. Vi behöver vara smarta med våra produkter och hjälpa våra kunder att kommunicera vad återvinning kan bidra med, vilket skapar beteendeförändringar. Hållbarhet är inte längre ”Nice to have” utan ett måste. Människor vill ha hållbara produkter och jobba på hållbara företag, säger Reneé Remijnse. 

Hållbarhet ett måste

Ett påstående som styrks av marknadsundersökningen ”Tork Eco Office Research” som Essity genomförde i juni i år. Den visade att 42 procent av Sveriges kontorsanställda anser att deras kontor är för miljöovänliga och att 7 av 10 väljer arbetsplats utifrån företagets hållbarhetsarbete. Dessutom ville 92 procent av respondenterna återvinna mer på kontoret. 

– Med produkter och tjänster från Tork finns möjligheten att visa både anställda och kunder att du bryr dig om miljön, avslutar Reneé Remijnse.

 

* Resultatet från en livscykelanalys (Life Cycle Assessment, LCA) som utfördes av Essity Tork och verifierades av IVL, Svenska Miljöinstitutet, 2017, där estimat baserats på genomsnittsförhållanden inom EU och processerna som undvikits har tagits med i beräkningen.

 

Om Tork: 

Varumärket Tork, en del av det globala hygien- och hälsobolaget Essity, startades 1968 och är verksam på 110 marknader.

• Först i världen med storskalig produktion av mjukpapper utan fossila CO2-utsläpp.

• Först i världen med återvinningstjänst av pappershanddukar, Tork PaperCircle ®. Sluter cirkeln, minskar avfallet och koldioxidavtrycket från pappershanddukar.

Tork PaperCircle – världens första återvinningstjänst för pappershanddukar. | Tork SE 

Ett hållbart liv utanför hemmet med Tork | Tork SE 

 

Mer från Tork

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Tork och ej en artikel av Dagens industri

Covidvaccin spekuleras kunna ha chans till Nobelpris

Inför veckans Nobelavslöjanden är upptäckten som banat väg för covidvaccinen en snackis. Frågan är om det redan är dags för tekniken bakom mRNA-vaccinerna att belönas?

Foto:Jessica Gow

De har spelat en avgörande roll för att vi nu ser slutet på pandemin, och redan förra året spekulerades det om ett Nobelpris skulle gå till forskare som kom på mRNA-tekniken som används i flera av vaccinerna mot covid-19.

Ofta dröjer det många år, ibland decennier, innan en upptäckt belönas med ett Nobelpris. Orsaken är att man vill vara helt övertygad om att upptäckten och den vetenskapliga grunden för den stämmer, förklarar Thomas Perlmann, sekreterare i Nobelkommittén för fysiologi eller medicin.

”Generellt tar det ofta tid – inte bara för att utreda upptäckten, utan även för att se vilket genomslag och betydelse den får.”

Samtidigt påpekar han att ett antal upptäckter fått Nobelpriset redan fem, sex år efter att de såg dagens ljus. Till exempel belönades japanen Shinya Yamanaka 2012 för den upptäckt han publicerade bara sex år tidigare, om att vilka celler som helst i kroppen kan ”omprogrammeras” till omogna stamceller som sedan kan utvecklas till andra celltyper, exempelvis nerv- eller tarmceller.

”Ingen är gladare än vi när det går att ge priset snabbt efter att en upptäckt gjordes, men allt beror på hur vetenskapen fortskrider”, säger Thomas Perlmann.

Nobelpriset ska enligt Nobels testamente ges till en upptäckt som ”hafva gjort menskligheten den största nytta”. Det borde med råge kunna sägas gälla mRNA-vaccinerna, som hittills getts i hundratals miljoner doser världen över och haft en avgörande roll för att bromsa pandemin. 

Men vilken roll spelar det att många människor haft nytta av en upptäckt? Många gånger går priset i fysiologi eller medicin snarare till grundläggande upptäckter som ännu inte bidragit till exempelvis nya behandlingsmetoder.

Enligt Thomas Perlmann handlar det om en balansgång mellan att belöna å ena sidan grundläggande upptäckter som ökar förståelsen för hur vi människor fungerar, och å andra sidan upptäckter som kanske är mindre fundamentala men som haft stor betydelse för människors hälsa.

”Det finns inga principer här, men alla i kommittén balanserar de här sakerna i sin bedömning.”

Om mRNA-vaccinerna skulle blir aktuella är nästa fråga vem eller vilka som skulle få priset. En vetenskaplig upptäckt är sällan verket av en person. Men Karin Loré, professor i vaccinimmunologi vid Karolinska institutet, har sin åsikt klar.

”Katalin Karikó. Hon har varit tongivande för utvecklingen och gjort flera grundläggande upptäckter som har varit avgörande för mRNA-vacciner. Hon har stått vid labbänken och är hjärnan och uppfinnaren bakom det, även om det självklart är ett komplext teamwork”, säger hon. 

Karin Loré tycker att mRNA-vacciner är av kalibern att upptäckten skulle kunna belönas med Nobelpris.

”Den första vetenskapliga publikationen som visade att man kan injicera mRNA i en cell och få den att uttrycka protein kom 1990 så det är ingen ny upptäckt. Sedan har det varit många delar som behövts utvecklas. Men det är en fantastisk utveckling och en produkt av ett långvarigt vetenskapligt arbete.”

I och med pandemin har grundupptäckten kring mRNA-vaccinen fått möjlighet att visa vad de går för. Och det gick snabbt. En avgörande förklaring till det är att resurser från många olika håll plötsligt riktades mot samma mål.

”I vanliga fall när man utvecklar ett vaccin tar man ett steg i taget och ser om det fungerar. Nu gjorde man allting samtidigt vilket innebär större risker. Men man såg att det fanns stora vinster med om det skulle fungera”, säger Joakim Dillner, professor i infektionsepidemiologi vid Karolinska institutet.

En fråga om är om de pågående stridigheterna kring mRNA-vaccinerna påverkar Nobelkommittén. Moderna anklagar Pfizer/Biontech för att ha inkräktat på patent rörande mRNA-tekniken och för att ha ”kopierat” Modernas vaccin och har tagit saken till domstol.

I princip spelar sådana stridigheter inte in i beslutet, enligt Thomas Perlmann.

”Men däremot skulle sådana stridigheter kunna spegla oklarheter kring vem som gjorde upptäckten eller hur, och vi är inte immuna för sådana signaler.”

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera