1515
Annons

Räntor & valutor: Slagig på räntemarknaden

Europeiska ränte- och valutamarknader fluktuerade upp och ner under onsdagens handel, men vid den svenska marknadens stängning hade tyska statspappersräntor stigit 2-4 punkter jämfört med samma tid på tisdagen samtidigt som euron hade stärkts mot dollarn och japanska yen.

Efter en tveksam inledning vände riskhumöret upp när utfallet av en auktion av tremånadersfinansiering från ECB antydde att likviditetsproblemen i de europeiska bankerna kanske är mindre än befarat.

ECB lånade ut 131,9 miljarder euro till bankerna i euroområdet i en tremånaders refinansieringsfacilitet, till en ränta på 1,0 procent. Enligt en enkät från Bloomberg News väntade analytiker att ECB skulle få låna ut 200 miljarder euro. Med tanke på att en ettårig facilitet om 442 miljarder euro samtidligt löpte ut tolkade marknadsaktörer den förhållandevis låga efterfrågan positivt.

Den ursprungliga ettårsfaciliteten erbjöds dock i ett i läge då utsikterna var mycket osäkra, vilket gjorde att även banker utan direkt finansieringsbehov tog del av det obegränsade erbjudandet.

"En stor del av de ursprungliga 442 miljarderna togs av banker som inte behövde dem, banker som såg en möjlighet till arbitrage. Det skulle aldrig bli en upprepning av det fulla beloppet", sade Patrick Jacq, chefsstrateg vid BNP Paribas, till Bloomberg News.

Nu kan kreditvärdiga banker med finansieringsbehov ta in likviditet på interbankmarknaden till en ränta på cirka 0,76 procent, så i onsdagens erbjudande var det endast mer problemtyngda banker som lämnade bud. Enligt ECB var det 171 banker som lämnade in bud i erbjudandet.

Den förhållandevis låga efterfrågan kan eventuellt också spegla vissa förväntningar om att ECB kan komma att besluta om ytterligare lättnader inom en inte allt för avlägsen framtid.

Europeisk statistik på onsdagen visade bland annat att antalet arbetslösa i Tyskland fortsatte att sjunka i juni, men nedgången var något mindre än väntat. Inflationstakten i Euroområdet sjönk samtidigt till 1,4 procent i juni, från 1,6 procent i maj, enligt Eurstats snabbindex. Analytiker hade väntat en nedgång till 1,5 procent.

I eftermiddagens handel dämpades humöret åter av statistik som indikerade att sysselsättningsutvecklingen i USA kan ha varit svagare än väntat i juni. Enligt en mätning från ADP ökade sysselsättningen i den privata sektorn med endast 13.000 personer i juni, vilket var väsentligt svagare än de +60.000 som väntades enligt Bloomberg News enkät.

Utfallet i ADP-mätningen reser frågetecken inför fredagens officiella sysselsättningsstatistik, där prognoserna för den privata sysselsättningen pekar mot en ökning med 110.000 personer i juni. Totalt väntas sysselsättningen ha minskat med 118.000 personer till följd av att många som har varit temporärt sysselsatta med folkräkningen nu har lämnat sina jobb.

Inköpschefsindex för Chicagoområdet sjönk till 59,1 i juni, från 59,7 i maj, vilket var i stort sett i linje med förväntningarna. Delindex för produktion och sysselsättning steg något i juni jämfört med i maj medan order- och orderboksindex sjönk.

Amerikanska statspappersräntor sjönk efter den svenska marknadens stängning på tisdagen, när flykt från aktiemarknaden lockade investerare till räntemarknaden. På onsdagen vände USA-räntorna svagt upp utan att ta tillbaka hela tisdagskvällens nedgång. Vid den svenska marknadens stängning noterades tioårsräntan till 2,96 procent 2 punkter lägre än vid samma tid på tisdagen.

I Sverige var ränte- och valutamarknaden något avvaktande på onsdagen inför torsdagens räntebesked och penningpolitiska rapport från Riksbanken.

Svenska statsobligationsräntor steg med upp till 4 punkter i medellång och långa löptider, tioårsräntan upp 3 till 2,66 procent och räntegapet mot den tyska motsvarigheten vidgades till 9 punkter (8). Euron stärktes knappt 1 öre mot kronan, till 9:52, medan dollarn försvagades drygt 6 öre, till 7:76. TCW-index sjönk till 131,48 (131,93).

Marknadsbedömare är i stort sett eniga om att Riksbanken kommer att höja styrräntan med 0,25 procentenheter, till 0,5 procent, men med tanke på att svenska räntor har handlats svagt i förhållande till omvärlden en tid är det inte omöjligt att marknadsräntorna kan sjunka tillbaka något efter torsdagens räntebesked.

"Om det kommer minsta antydan till osäkerhet från Riksbanken i pressmeddelandet eller i den penningpolitiska rapporten" kan räntorna ställas ner på torsdagen, sade Knut Hallberg, analytiker på Swedbank.

Riksbankens räntebeslut fattades i högst osäker miljö, där en överraskande stark svensk utveckling måste ställas mot frågetecken om utvecklingen i såväl Europa som USA och Kina.

Enligt de flesta prognoser kommer Riksbanken troligen inte ändra räntebanan mycket i den penningpolitiska rapporten, men Knut Hallberg kommer att hårdgranska Riksbankens formuleringar om ränteutsikterna för eventuella antydningar om det finns skäl att vänta en annorlunda räntebana i höst.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera