1515

Räntor och valutor: Liten kronförstärkning

Europeiska marknadsräntor sjunker något och de svenska motsvarigheterna visar liknande rörelser på onsdagen.

Konjunkturinstitutets månadsbarometer var i fokus under förmiddagshandeln och gav, enligt marknadsbedömare, ytterligare stöd till förväntningarna om att Riksbanken kommer att höja reporäntan nästa vecka.

Räntan på den tyska tioåriga statsobligationen är vid lunchtid 4 punkter ned på 2,67 procent jämfört med svensk stängning på tisdagen, i takt med att de europeiska börserna noterade breda nedgångar, medan den svenska tioårsräntan ställs ned 2 punkter på 2,71 procent.

I centrum på den svenska marknaden var Konjunkturinstitutets månadsbarometer som visade bättre utveckling än vad marknadsbedömare hade räknat med. Bland annat steg den sammanfattande barometerindikatorn till 112,2 från 110,1 i maj.

"112,2 är den högsta nivån sedan 2007 och tyder på att momentum i tillväxten i den svenska ekonomin kommer att vara lika starkt i det andra kvartalet som i det första kvartalet. Sverige står därmed ut på ett positivt sätt jämfört med andra EU-medlemmar eftersom de offentliga finanserna rör sig mot ett överskott, statsskulden är låg, arbetsmarknaden förbättras och tillväxten är stark", skriver Handelsbanken Capital Markets och tillägger att rapporten ger stöd till utsikterna om en reporäntehöjning nästa vecka.

Konfidensindikatorn för det totala näringslivet sjönk visserligen till 23 i juni från 24 i maj, men för tillverkningsindustrin visades en uppgång till 10 från 3, medan analytikerna hade räknat att indikatorn för juni skulle landa på 5 i juni.

Även konsumenternas förväntningar förbättrades i juni och översteg de förväntningar som analytikerna hade. Det samlade indexet uppgick här till 22,0, från 18,8 i maj, vilket kan jämföras med analytikernas förväntningar om en nedgång till 18,1.

"Förtroendet i tillverkningsindustrin steg mycket mer än förväntat och är nu tillbaka på toppnivåerna från 2000 och 2007, vilket signalerar en stark återhämtning industrin andra kvartalet. Konsumentförtroendet steg till nya höjder för den här cykeln vilket tyder på fortsatta uppgångar i detaljhandelssektorn... Sammanfattningsvis förstärker statistiken förväntningarna om en julihöjning (av reporäntan)", skriver SEB i en kommentar.

Konjunkturinstitutet publicerade också sina prognoser om den makroekonomiska utvecklingen. Tillväxtprognoserna skrevs upp till 3,7 procent för 2010 och 3,0 procent 2011, vilket kan jämföras med marsprognoserna om en tillväxt på 2,4 procent respektive 3,8 procent. Framöver väntas stigande konsumtion och investeringar bli allt viktigare drivkrafter i återhämtningen, samtidigt som statsfinansiella problem i omvärlden utgör risker.

Också ett producentprisindex för maj stod på den svenska agendan. Enligt SCB:s statistik var producentpriserna oförändrade jämfört med april, medan de sjönk med 0,5 procent jämfört med maj 2009. SME Direkts analytikerenkät pekade mot en nedgång med 0,2 procent på månadstakt och en nedgång med 0,7 procent i årstakt.

Torbjörn Isaksson, analytiker på Nordea Research, förklarar i en kommentar den oväntat höga statistiken som effekter från förändringar i valutakurser.

"Enligt valutakurserna som SCB använder, förstärktes kronan mot euron men försvagades mot dollarn och en del andra valutor. Det kan förklara att statistiken var högre än väntat i maj. Som vanligt fokuserar vi på priserna för konsumtionsvaror som är låga, trots uppgången i maj. Men uppgången i maj visar att kronan behöver stärkas ytterligare för att vår, liksom Riksbankens prognos, om fallande kärninflation ska bli sanning", skriver Torbjörn Isaksson.

I Storbritannien var ett protokoll från Bank of Englands policymöte den 10 juni i fokus. Det visade att det fanns en viss oenighet i beslutet om att hålla räntan oförändrad på 0,50 procent.

Kommittén var enig om att fortsätta pausen i planen om att köpa tillgångar, men ledamoten Andrew Sentence reserverade sig till räntebeslutet och ville höja styrräntan med 25 punkter till 0,75 procent. Han hänvisade till att inflationen har visat sig vara "motståndskraftig efter recessionen".

Protokollet visade också en större oenighet beträffande inflationsriskerna. Medan några ledamöter sade att riskerna för att inflationen kommer att överstiga 2-procentsmålet har ökat, sade andra att finansmarknadsutvecklingen pekar på en förändring i riskerna till "lite på nedsidan".

Ett inköpschefsindex presenterades i ett par europeiska länder samt för EMU-området. Ett snabbestimat över euroområdets samlade inköpschefsindex uppgick till 56,0 i juni, en nedgång från 56,4 i maj. Det var ändå bättre än Bloomberg News prognossammanställning, som pekade mot ett index på 55,8.

Euron är i princip oförändrad på 1:229 mot dollarn, samtidigt som yenen stärkts till 90:40 mot dollarn.

Kronan har stärkts 1 öre till 7:76 mot dollarn jämfört med svensk stängning på tisdagen, och även stärkts marginellt mot euron.

Norges Bank kommer med räntebesked och ny penningpolitisk rapport klockan 14. Samtliga bedömare i TDN Finans prognosenkät spår oförändrad ränta på 2,00 procent.

På onsdagskvällen, klockan 20.15 svensk tid, kommer räntebeskedet från Federal Reserve. Räntan spås vara oförändrad och Fed antas behålla sin formulering om att hålla styrräntan låg under en "utdragen period".

RDQ Economics skriver i ett marknadsbrev att de skulle bli förvånade om det blev några betydande förändringar i Feds policyuttalande på onsdagen. Fed-chefen Ben Bernanke sade den 9 juni att inkommande data indikerar att en uppgång i den privata slutliga efterfrågan kommer att bibehålla återhämtningen i ekonomisk aktivitet även om takten i återhämtningen hålls tillbaka.

I maj dämpades uppgången i den privata sysselsättningen betydligt, medan indikatorer i tillverkningsindustrin förblev robusta.

"Vi förväntar oss att Feds policyuttalande kommer att behålla sin försiktiga optimism om tillväxtutsikterna. Fed kommer sannolikt fortsatt att referera till förbättrade förhållanden på arbetsmarknaden, även om de kan komma att beskriva återhämtningen som ojämn", skriver RDQ Economics.

Fed kommer vid sitt möte också att behandla de nya prognoserna, som publiceras i samband med protokollet från mötet, den 14 juli.

Table
 


Innehåll från VertivAnnons

Snåla inte på datacentret om ni vill ha flexibelt distansarbete

På många företag kommer de närmaste åren att präglas av distansarbete och av hybridmodeller, med en blandning av närvaro på kontoret och arbete i hemmiljö. Ju mer flexibel individen kan vara, desto hårdare får servrarna i datacentren jobba. Det ställer krav på investeringar av olika slag.

Fördelarna med ökat distansarbete är uppenbara, för att sammanfatta handlar det om att säkra den nödvändiga effektivisering som krävs för att överleva som företag. Ericssons planer är bara ett exempel av många på vad som händer. Ökad lönsamhet kan även komma från lägre kontorshyror, lägre elräkningar och liknande. PwC har undersökt detta fenomen och listar ett flertal aspekter som kanske inte är uppenbara. Även enklare rekrytering bidrar till att minskade utgifter.

Mer distansarbete kräver mer investeringar. Några är uppenbara, till exempel att medarbetarna behöver rejäla och stryktåliga bärbara datorer och tillgång till stabila IT-lösningar för videokonferenser, samarbete med mera. Andra nödvändiga investeringar är svårare att identifiera, som att det krävs nya, och ofta dyra, lösningar för åtkomst och IT-säkerhet.

Så uppgraderar du företagets nätverk

Den typ av investeringar som är lättast att missa är troligtvis det faktum att det krävs mer muskler i våra datacenter. I många fall är det en fråga för tjänsteleverantörer och molnföretag. Men många företag har fortfarande egna datacenter, inte sällan för de mest centrala verksamhetsområdena. Dessa datacenter belastas hårdare idag. Hur mycket varierar, men uppgifter om ökningar på 30 procent är inte ovanliga.

Det kan kanske tyckas konstigt att mer IT-aktivitet långt bort från datacentren innebär att datacentrens kapacitet och driftsäkerhet måste förstärkas. Men utan tillförlitliga knutpunkter i form av datacenter kommer den distribuerade teknikanvändning som är en följd av distansarbetestrenden att fungera sämre och vara mer osäker. 

– Det handlar inte bara om fler servrar för beräkning, fler diskar för lagring av data och större switchar för kommunikation via nätverk och internet. Kraftfullare och mer tillförlitliga lösningar för elförsörjning och stabila lösningar för kylning är lika viktiga säger Daniel Breum, försäljningsansvarig i Norden på Vertiv. 

Förutom traditionella stora datacenter blir det allt vanligare med nya, ofta mindre, anläggningar som byggs ute i kanten av nätverken (det som brukar kallas för edge computing). De knyter samman användare och centrala datacenter. Det ställs ofta speciella krav på den här typen av anläggningar, till exempel på grund av utrymmesbrist. Vertiv som är en ledande leverantör av utrustning för datacenter märker av det här på flera sätt: 

– Många nya datacenter som blir knutpunkter för nätverkstrafik kommer att köras på full kapacitet. All värme som genereras på grund av detta ställer stora krav på kylning, säger Daniel Breum, försäljningsansvarig i Norden på Vertiv.

Det ökade trycket på datacenter är bara ett exempel på indirekta följder vad gäller krav på utrustning till datacenter i pandemins svallvågor. Men den är viktig att ha i bakhuvudet när man planerar nästa års budget. 

Mer information om Vertivs Edge lösningar

Om Vertiv 

Fakta

Vertiv är en ledande leverantör av hårdvara, mjukvara, analyser och tjänster för datacenter. Sortimentet innefattar produkter för energiförsörjning, kylning och IT-infrastruktur, samt tjänster för allt från molnet till ytterkanterna av nätverken. Fokus ligger förutom på kostnadseffektivitet på tillgänglighet och hållbarhet. Vertivs huvudkontor ligger i Columbus, i Ohio i USA. Företaget har cirka 20 000 anställda och bedriver verksamhet i fler än 130 länder däribland Sverige.

 

Mer från Vertiv

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Vertiv och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?