1515

Råvaror: Guldpriset stiger

Råvarumarknaderna visade blandade rörelser på tisdagen.

Råoljan pendlade runt nollan sedan statistik på bostadsmarknaden i USA kommit in sämre än väntat.

Basmetallerna tog tillbaka förmiddagens nedgångar och var i det närmaste oförändrade för dagen.

Dollarn försvagades något på den sena eftermiddagen och gav ett generellt stöd till hela råvarukomplexet.

WTI-oljan i första termin visade vid 18.30 en nedgång på 0,12 dollar till 77,70 dollar, medan brent noterades ned 0,06 dollar till 77,78 dollar per fat.

"Oron för råoljemarknaden grundar sig ytterst på att vi skulle kunna få en recession med en dubbeldip. Det finns ingenting i de här ekonomiska rapporterna som visar att det är något annat än en avkylning", sa Bill O'Grady, chefsstrateg på Confluence, till Bloomberg News.

Försäljningen av befintliga bostäder i USA sjönk med 2,2 procent i maj, till en beräknad årstakt på 5,66 miljoner enheter.

Analytiker hade räknat med att försäljningen skulle ha stigit med 6,0 procent, till en årstakt på 6,12 miljoner, enligt Bloomberg News prognosgenomsnitt.

Vid 22.30 på tisdagskvällen väntas den preliminära lagerrapporten från American Petroleum Institute, API.

Klockan 16.30 på onsdag, släpps den officiella lagerrapporten från energidepartementet.

Analytiker räknar i snitt med att råoljelagren ska ha minskat med 900.000 fat, enligt Bloombergs sammanställning.

Lagren av bensin väntas ha sjunkit med 140.000 fat, medan lagren av destillat väntas ha ökat med 1,5 miljoner fat.

Raffinaderiernas kapacitetsutnyttjande väntas ha ökat med 0,3 procentenheter.

Basmetallerna återhämtade sig något på eftermiddagen och visade blandade rörelser.

Kopparterminen steg 1 dollar, till 6.605 dollar per ton, och zinken var upp 16 dollar till 1.791.

Guldet, var svagt upp under tisdagens handel sedan dollarn försvagats något.

Vid 18.30 var spotpriset på guld upp 5,40 dollar till drygt 1.239 dollar per uns.

"Guldets omvända korrelation till dollarn är tillbaka. Det var en avvikande trend när guld följde dollarn. Till sist återgår de här marknaderna till normen", sa Leonard Kaplan, på Prospector till Bloomberg News.

Noteringar cirka klockan 18.30
Råolja (pris/fat):
WTI, första termin -0,12 USD 77,70
Brent, första termin -0,06 USD 78,78

Basmetaller, LME, tremånaderstermin
Koppar +1 USD 6.605
Zink +16 USD 1.791
Aluminium -11 USD 1.950
Nickel -150 USD 19.700
Bly -13 USD 1.820
Tenn +150 USD 18.050

Guld, spot (pris/uns): +5,40 USD 1.239,09

 


Innehåll från HSBAnnons

Framtidens boende – så här vill svenskarna bo

HSB Living Lab i Göteborg.
HSB Living Lab i Göteborg.

Det är billigare, det leder till mindre psykisk ohälsa och, inte minst, det kan minska byggnadens koldioxidutsläpp med hälften. Emma Sarin, projektledare på HSB Living Lab, förklarar varför delning av allt från symaskiner till duschar är så centralt i framtidens bostäder.

Följ med HSB Living Lab på resan mot framtidens boende 

– En av de stora frågor vi ser att unga funderar över när det gäller sitt första boende är hållbarhet, och det påverkar väldigt många delar av hur vi kommer att leva och bo framöver, säger Emma Sarin.

Framförallt påverkar det vad man ser som ”mitt” boende, ”ditt” boende, och ”vårt gemensamma” boende.

– Cirkularitet är starkt inpräntat i den unga generationen, och i det ingår att de inte strävar efter att äga allting själva utan kan tänka sig att dela saker med sina grannar, oavsett om det handlar om att vara med i en bilpool, att ha gemensamma bostadsytor eller verktygsdelning i fastigheten.

Koldioxidutsläppen kan halveras

För att vara med och möjliggöra den sortens boende testar HSB flera olika aspekter av delningsekonomin i HSB Living Lab, ett världsunikt levande laboratorium där människor bor samtidigt som forskare och innovatörer från akademi, näringsliv och andra instanser utvecklar olika aspekter av framtidens boende.

– Här har vi byggt in olika sätt att dela redan från början. Till exempel har vi två bostadsplan där de boende bor i så kallade coliving-kluster där man delar generöst tilltagna kök, vardagsrum och även duschar med sina grannar. Men även på entréplan finns fler ytor att utnyttja gemensamt under devisen bo litet lev stort.”

Och delandet minskar verkligen miljöpåverkan. I ett nyligen avslutat projekt kunde man konstatera att koldioxidutsläppen kan minska med närmare femtio procent per person om man bygger fastigheter där de boende delar kök och badrum med varandra, jämfört med om alla ska ha eget. 

– Samtidigt visar studier att delade boytor minskar ensamhet och psykisk ohälsa, plus att det är billigare. Därför tror vi att delande i olika former kommer vara en viktig del av framtidens boende. 

Flexibiliteten viktigast

Emma Sarin påpekar dock att exakt hur vi lever i framtiden är det ingen som kan veta eftersom behoven hela tiden förändras. Hon tar det senaste året som exempel, där vi har sett hur nya önskemål har uppstått som följd av pandemin. Där folk för bara några år sedan efterfrågade öppna planlösningar är det nu möjlighet till lugn och ro som är det viktigaste.

– Nu är det jätteviktigt att kunna stänga om sig, och helst ska flera familjemedlemmar kunna göra det samtidigt. Dessutom ser vi ett större tryck på lägenheter utanför stadskärnan än vad vi kunde ha anat före pandemin, så det enda vi kan vara säkra på är att saker kommer att förändras.

Med tanke på att hus ska hålla i hundra, helst tvåhundra år, är det just flexibiliteten som är det viktigaste, att husen går att förändra allt eftersom livet gör det. Det är också en av anledningarna till att HSB startade HSB Living Lab.

– När utvecklingstakten är så snabb kan vi inte sitta själva på vår kammare utan vi måste börja samarbeta över gränserna, med akademin, med startups eller med andra som har goda idéer. Det är då vi tillsammans kan generera den flexibilitet och de goda idéer som krävs för att skapa framtidens hållbara boende.

Följ med HSB Living Lab på resan mot framtidens boende 

 

Mer från HSB

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med HSB och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?