1515
Annons

Råvaror: Nedåt igen för olja och metaller

Råoljan och basmetallerna öppnade med vikande priser när handeln fortsatte i den europeiska tidszonen på tisdagen. En stärkt dollar mot euron och vikande terminer inför börsöppning i Europa hör till de omvärldsfaktorer som dämpar köpintresset för råvarorna.

Euron kom under ny press efter att Grekland fått sitt kreditbetyg sänkt till skräpstatus av Moodys.

På råoljemarknaden visade WTI-oljan i första termin en nedgång på 0,25 dollar vid 8.45, vilket innebar att oljan då handlades till 74,87 dollar. Brent var 0,27 dollar lägre till 74,93.

Mark Pervan, råvarustrateg på Australia & New Zealand Banking Group i Melbourne, hör till de som dock har ett positivt scenario för råoljan och menar att råvaran har ljusa efterfrågeutsikter, åtminstone på kort sikt.

"De amerikanska raffinaderierna visar starkare efterfrågan och siffrorna i morgon kommer att ge stöd. Den här tiden på året ser vi normalt större nedgångar i lagernivåerna", säger Mark Pervan till Bloomberg News med hänvisning till den veckovisa lagerrapporten från det amerikanska energidepartementet på onsdagen.

Inför denna räknar analytiker i snitt med att råoljelagren ska ha minskat med 1,8 miljoner fat, i nivå med den minskning som skedde veckan innan. Bensinlagren väntas dock ha ökat något, +0,6 miljoner fat, medan destillaten väntas ha ökat med 1,0 miljon fat. Mark Pervans tes om stigande efterfrågan från raffinaderier får dock stöd av övriga analytiker. Snittförväntan här är att raffinaderiernas kapacitetsutnyttjande ökade med 0,2 procentenheter.

Förväntningarna ovan avser Bloomberg News sammanställningar.

En första indikation om lagerutvecklingen väntas sent på tisdagen då American Petroleum Institutes inofficiella veckorapport publiceras.

På basmetallmarknaden LME var terminerna nedåt överlag, med undantag för tenn som handlades upp något inledningen. Den kinesiska marknaden är fortsatt helgstängd på tisdagen, vilket påverkar basmetallmarknaden.

Av de mer handlade metallerna var kopparterminen vid 8.45 ned 75 dollar till 6.585, den första nedgången på sex dagar vilket satte stopp för den längsta obrutna uppgången på fem månader.

Bland övriga metaller var zinken ned 18 dollar till 1.779, aluminium ned 19 dollar till 1.975 och nickel ned 410 dollar till 19.890.

På ädelmetallmarknaden höll guldet sin nivå från måndagen relativt väl. Spotpriset var upp cirka 1,60 dollar vid 12.50 till drygt 1.222 dollar.

Noteringar cirka klockan 08.45

Råolja (pris/fat):
WTI, första termin -0,25 USD 74,87
Brent, första termin -0,27 USD 74,93

Basmetaller, LME, tremånaderstermin
Koppar -75 USD 6.585
Zink -18 USD 1.779
Aluminium -19 USD 1.975
Nickel -410 USD 19.890
Bly -14 USD 1.701
Tenn +25 USD 16.975

Guld, spot (pris/uns): +1,63 USD 1.222,88

 

Innehåll från WihlborgsAnnons

Wihlborgs inför pris på koldioxidutsläpp

Arvid Liepe (tv) och Staffan Fredlund (th).
Arvid Liepe (tv) och Staffan Fredlund (th).

Flera svenska företagsjättar har infört ett internt pris på koldioxidutsläpp. Nu hoppar Wihlborgs på tåget. ”Det känns roligt att vi kan driva utvecklingen i vår bransch”, säger miljö- och klimatchefen Staffan Fredlund.

Nu inför fastighetsbolaget Wihlborgs ett internpris på koldioxidutsläpp. Priset sätts till 1000 kronor per ton och kommer inledningsvis att testas vid investeringsbeslut kring renoveringar och hyresgästanpassningar. 

– Det här är en nyckel för att omsätta klimatpåverkan till ett finansiellt värde som vi kan använda i kostnadskalkylen. Tanken är att det interna priset ska underlätta för oss att fatta kloka och relevanta beslut, och premiera leverantörer som erbjuder det klimatbästa alternativet när vi genomför upphandlingar, säger Staffan Fredlund, miljö- och klimatchef på Wihlborgs. 

Verktyg för att nå halveringsmål

Genom införandet av internpriset på koldioxid lägger bolaget i en högre växel för att minska utsläppen som sker i samband med byggprojekt, det som räknas som indirekt klimatpåverkan i värdekedjan. 

För att pressa ner klimatpåverkan ytterligare sätter Wihlborgs även upp ett så kallat målgränsvärde vid nybyggnation av kontorsfastigheter. Gränsvärdet ligger på 270 kilo koldioxidekvivalenter per kvadratmeter.

Nyfiken på Wihlborgs klimatarbete? Ta reda på mer här. 

– Vi har liksom branschen i stort haft svårt att mäta och målsätta klimatpåverkan vid byggnation och renoveringar, alltså den del av vår verksamhet som har störst klimatpåverkan, säger Arvid Liepe, ekonomi- och finanschef på Wihlborgs, och fortsätter:

– Internprissättningen och målgränsvärdet hjälper oss att angripa detta. Förhoppningen är att satsningarna ska göra stor skillnad för de totala utsläppen och bidra till att vi uppnår vårt halveringsmål för 2030.

Tar steget – innan det blir ett hygienkrav

Arvid Liepe och Staffan Fredlund hoppas att verktygen kommer att användas brett i organisationen och i både små och stora projekt.

– Vi kommer att testa detta och utvärdera om det styr oss på rätt sätt. Genom att ta steget nu hinner vi också med en lärandeprocess kring intern prissättning innan den här typen av åtgärder blir ett hygienkrav på marknaden. Det känns roligt att vi kan visa ledarskap och driva utvecklingen i vår bransch, säger Staffan Fredlund. 

Om Wihlborgs
Wihlborgs är ett börsnoterat fastighetsbolag som erbjuder kommersiella lokaler till företag och organisationer i Öresundsregionen. Wihlborgs Fastigheter finns i Malmö, Lund, Helsingborg och Köpenhamn. Bolaget är marknadsledande i de tre svenska städerna. 

Läs mer om Wihlborgs fastighetsutveckling

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Wihlborgs och ej en artikel av Dagens industri

Volvo visar vägen på turbulent marknad

Efter några turbulenta månader börjar läget på obligationsmarknaden nu att ljusna. Det uppger Tomas Lundquist, chef för den europeiska obligationsverksamheten på Citi, efter att lastbilskoncernen AB Volvo gett sig ut på marknaden med gott resultat.

”Tajmingen var så nära perfekt man kan komma”, säger Tomas Lundquist till Di.

AB Volvos finanschef Tina Hultkvist och Tomas Lundquist, chef för den europeiska obligationsverksamheten på Citi.
AB Volvos finanschef Tina Hultkvist och Tomas Lundquist, chef för den europeiska obligationsverksamheten på Citi.Foto:Pressbild; Mostphotos

Samtidigt som världens börser rasade i våras var det tufft även på obligationsmarknaden. Den snabba ränteuppgången och den höga inflationen ledde snabbt till högre kreditrisker och höjda avkastningskrav vilket fick marknaden att inta en mer försiktig inställning till företagsobligationer. Inte minst fastighetssektorn drabbades hårt.

Men de senaste veckorna har läget snabbt förbättrats, säger Tomas Lundquist, chef för den europeiska obligationsverksamheten på den amerikanska storbanken Citi. Sedan början av juli har finansieringskostnaderna gått ned med runt 1-1,5 procent vilket han beskriver som en dramatisk förändring. Han säger bland annat att marknaden tolkade förra veckans amerikanska inflationsrapport som ett tecken på att prisökningstakten är på väg att avta.

”Nu känns det som att marknaden har en bättre förmåga att värdera primäraffärer, så nu är frågan om bolagen kan dra nytta av det tillfället. Det är fortfarande osäkert på en rad olika punkter men trots det ser marknaden relativt stark ut”, säger Tomas Lundquist.

I slutet av förra veckan prissatte Citi en obligation med fem års löptid värd 500 miljoner euro för AB Volvo. Lastbilskoncernen var därmed först ut på obligationsmarknaden efter sommaren bland de svenska storbolagen.

”Tajmingen var så nära perfekt man kan komma. Det visade sig vara ett väldigt stort intresse”, säger Tomas Lundquist, och lyfter bland annat fram Volvos starka kreditbetyg som en bidragande orsak.

Obligationen lockade till sig ordrar på 3 miljarder euro och prissattes med en kupongränta på 2 procent. 

”Kupongen är givetvis högre än vad den var i början av året, men samtidigt bättre än för fem-sex veckor sedan”, säger Tomas Lundquist som jämfört med en liknande obligation som Volvo genomförde i maj 2020 som hade en ränta på 1,625 procent.

En signal om att marknaden ser bättre ut är också att obligationen prissattes i princip i linje med räntekurvan i Volvos redan utestående obligationer. I normala fall betalar bolagen en premie till dess utestående skuld för att attrahera investerare att gå in i en ny affär.

”När du har en affär som går så bra som den gjorde för Volvo så lockar det till sig många andra bolag till marknaden. Vår förväntan är att sista halvan av augusti och september kommer att bli en aktiv tid på kreditmarknaden, såvida det inte blir en större osäkerhet på kapitalmarknaden”, säger Tomas Lundquist.

Finns det en tillräcklig aptit hos investerare om många företag ger sig ut på marknaden?
”Det finns ett stort investerarintresse, men samtidigt är det svårt att säga hur länge det håller i sig. Det finns tecken som visar på att inflationen kanske är på väg ned något, men samtidigt kvarstår osäkerhetsfaktorn.”

Obligationer i fastighetsbolagen var särskilt utsatta under våren, och i samband med den senaste kvartalsrapporten i mitten av juli sa Rutger Arnhult, vd och huvudägare i Castellum, att han ”inte kommer att gå ut på kapitalmarknaden över huvud taget” under de förutsättningar som rådde då.

Tomas Lundquist tror att fastighetsbolagen kan komma tillbaka till en marknad med mer attraktiva nivåer igen, men att det kan dröja.

”Det är mer industriella bolag som kommer ut först och sen beroende på hur marknaden ser ut så är det andra företag som följer efter. Det kan även gälla fastighetsbolagen.”

 

 

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera