1515
Annons

Räntor och valutor: Kronan starkare

Svenska marknadsräntor visar en blandad utveckling i den inledande handeln på måndagen. Medan korta räntor stiger någon punkt sjunker långräntorna. På valutamarknaden stärks kronan på ökad riskaptit, som under natten tagit sig uttryck i stigande börskurser i Asien, starkare euro och en yen som fortsätter att försvagas.

Den svenska tioåriga statsobligationsräntan har strax efter öppning sjunkit 5 punkter till 2,47 procent samtidigt som den tyska tioårsräntan sjunker 1 punkt till 2,59 procent.

"Amerikanska räntor fortsatte ned efter vår stängning i fredags så det är i linje med utlandet", säger Henrik Erikson, analytiker på Handelsbanken, om nedgången för svenska långräntor.

USA-räntorna sjönk tillbaka på fredagskvällen när marknaden smälte den svaga detaljhandelsstatistiken tidigare under dagen. På USA-börserna vägde dock ett förbättrat konsumentförtroende tyngre än detaljhandeln och i nattens asiatiska handel har räntenedgångarna gröpts ur i det mer positiva klimatet.

Den tioåriga amerikanska statsobligationsräntan har sedan fredagens svenska stängning sjunkit 2 punkter till 3,26 procent.

På måndagens vänds de svenska blickarna i första hand mot Arbetsförmedlingens statistik över arbetslösheten i maj, som publiceras klockan 10.00.

Handelsbanken räknar med att den öppna arbetslösheten sjunker till 4,5 procent från 4,6 procent i april, vilket skulle innebära en ytterligare nedgång i den säsongsrensade serien. Enligt Handelsbanken pekar nu nästan alla indikatorer på att arbetsmarknaden vänder.

EU:s ständige ordförande Herman Van Rompuy säger i en intervju med Financial Times på måndagen att de senaste årens starka euro och mycket små räntespreadar för statsobligationer fått euroområdet att blunda för de underliggande finanspolitiska problemen.

"Det var som ett sömnpiller, som en drog. Vi var inte medvetna om de underliggande problemen", säger han.

Han kritiserar också marknaderna för att tidigare ha varit alltför tillåtande och nu överreagera på de ekonomiska svårigheterna i euroområdet och till stor del låta sig påverkas av "rykten och fördomar".

På den utländska agendan står statistik över industriproduktionen i euroområdet i april och dessutom kommer Storbritanniens nya myndighet, Office for Budget Responsibility (OBR) att publicera sin första oberoende prognos över tillväxten och statsfinanserna. Enligt uppgifter till Financial Times kommer tillväxtprognoserna att skrivas ned medan budgetunderskottet inte väntas revideras i någon större utsträckning.

Bank of England släppte en ny kvartalsrapport i helgen och chefekonom Spencer Dale skriver i förordet att den europeiska skuldkrisen markerar en övergång i den globala finanskrisen. Storbritannien kommer att fortsätta att plågas av effekterna även efter att den ekonomiska återhämtningen har tagit fart.

I helgen kom kinesisk statistik som visade att de utländska direktinvesteringarna i landet ökade med 14,3 procent under perioden januari till maj, jämfört med samma period 2009.

Under maj månad ökade direktinvesteringarna med 27,5 procent jämfört med motsvarande månad året före, vilket var mer än den uppgång med 23,2 procent som väntades enligt analytikerna i Bloomberg News enkät.

Efter den mycket starka exportsiffran för maj i förra veckan tonar kinesiska företrädare nu ned förväntningarna på att de kommande månaderna kommer att visa lika starka uppgångar som de 48,5 procent som noterades i maj,

Yao Jian, talesman för Kinas handelsdepartement, sade i helgen att Kinas exporttillväxt kan komma att bromsa in efter juli på grund av baseffekter. Han påpekade även att exportstatistiken i maj återspeglar order som tecknades före mars och att styrkan i maj månads exportsiffror delvis beror på svaga jämförelsetal i fjol. Dessutom kan den europeiska skuldkrisen komma att ha en större påverkan på Kinas export de kommande månaderna.

På valutamarknaden har den ökade globala riskaptiten fått euron att stärkas under natten samtidigt som yenen fortsatt att försvagas för tredje dagen i rad.

Euron har stärkts till 1:218 mot dollarn från 1:212 vid svensk stängning på fredag eftermiddag. Mot yenen har euron stärkts till 111:8, den starkaste nivån på tio dagar.

"Utsikterna är intakta för att ekonomierna världen över ska återhämta sig. Bias är att yenen säljs och euron köps", sade Tsutomu Soma, ränte- och valutahandlare vid Okasan Securities i Tokyo, till Bloomberg News.

Kronan har stärkts 5 öre mot dollarn till 7:85 och 2 öre mot euron till 9:56.

En titt framåt i veckan visar att tisdagen bjuder bland annat på räntebesked från Bank of Japan, brittisk KPI och tyska ZEW-index, som väntas sjunka tillbaka i juni från i maj. Från USA blir det bland annat Empire-index och TICS- data.

Under onsdagen riktas intresset för svensk del mot Riksgälden som släpper en ny prognos över statsupplåningen. Det blir även amerikanskt bostadsbyggande och PPI samt definitiv maj-KPI från euroområdet.

På torsdagen är det SCB:s arbetslöshetsstatistik för maj som är i blickfånget för svensk del. Enligt SME Direkts enkät väntas arbetslösheten ha sjunkit till 9,3 procent från 9,5 procent i april. Dessutom talar vice Riksbankschef Barbro Wickman-Parak om erfarenheter efter tre år med Riksbankens reporäntebana. Från utlandet kommer bland annat amerikansk KPI och Philadelphia Fed index för juni och i Bryssel är det EU-toppmöte.

Fredagens agenda är tunn.

Table

Ökade återkommande intäkter och användare för Freja EID

Freja EID hade en nettoomsättning på 6,7 miljoner kronor (5,4) under det andra kvartalet 2022.

Ebitda uppgick till -7,0 miljoner kronor (-7,4) och ebit blev -10,5 miljonerkronor (-10,4).

ARR, eller årligt återkommande intäkter, för segmentet Freja EID uppgick den 30 juni 2022 till 6,1 miljoner kronor, en tillväxt om 111 procent jämfört med samma period föregående år.

Antalet användare i tjänsten Freja EID uppgick den 30 juni 2022 till 668.000 stycken, motsvarande en ökning om 220 procent jämfört med samma period föregående år.

Segmentet Freja EID:s nettoomsättning uppgick till 1,7 miljoner kronor (0,8).

Koncernens kassaflöde från den löpande verksamheten uppgick till 4,0 miljoner kronor (-10,2).

”Abonnemangsintäkterna ökar kraftigt och i takt med att årligt återkommande intäkter (ARR) ökar, rör vi oss också mot lönsamhet. Avtalen som styr abonnemangsintäkterna ökade också kraftigt under kvartalet och visar på den starka efterfrågan från våra kunder som vi upplever nu”, skriver vd Johan Henrikson.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera