1515

Räntor & valutor: Riksbankprotokoll lyfter räntorna

Europeiska statspappersräntor stiger något under måndagen efter att Grekland godkänt ett stödpaket från eurogruppen och IMF. Samtidigt stiger de svenska motsvarigheterna kraftigt i de kortare löptiderna efter att Riksbanken presenterat ett protokoll från det penningpolitiska mötet i mitten på april.

Eurogruppens och IMF:s lånepaket för Grekland omfattar 110 miljarder euro över tre år, och eurogruppen fattade sitt beslut efter att den grekiska regeringen på söndagen beslutat om ett program som ska sänka budgetunderskottet med 30 miljarder euro, mer än de 24 miljarder euro som tidigare uppgifter pekade mot. Marknadsaktörer vill dock inte blåsa faran över.

Tyska statspappersräntor är upp 2-3 punkter vid lunchtid på måndagen. Indikationer på grekiska statspapper tyder på markant sjunkande räntor i kortare löptider. Enligt skärmnoteringar sjunker den grekiska tvåårsräntan med drygt 2,7 procentenheter, till 10 procent.

"Både räntegapen mellan de grekiska statsobligationerna och eurodollarn borde reagera positivt (på beskeden) på kort sikt. Men inga detaljer gavs om strukturella reformer är brådskande för den grekiska ekonomin. Vidare kan inte européer på ett trovärdigt sätt påtvinga sanktioner på Grekland om det misslyckas att vidhålla den ambitiösa budgetplanen", skriver Commerzbank och tillägger att det är osannolikt att riskpremierna på de grekiska statsobligationerna kommer att återvända till nivåerna före krisen.

Martin Enlund, valutaanalytiker på Handelsbanken Capital Markets, skriver i en kommentar att storleken på stödpaketet och de planerade budgetnedskärningarna borde vara tillräckliga för att Grekland ska ta sig igenom krisen. Samtidigt ser han flera risker framöver.

"Svaret från det grekiska folket kommer att vara kritiskt eftersom planen kommer att kräva en sammanhållning utan motstycke från det grekiska samhället. Hittills har facken varit väldigt viktiga för programmet och de planerar protester och strejker som skulle kunna påverka turistsäsongen negativt", skriver Martin Enlund.

Han skriver att Handelsbanken ställer sig negativt till euron inte bara på grund av moral hazard-problematik i eurozonen, utan även för de ytterligare finanspolitiska åtgärder som kommer bli nödvändiga i andra skuldbelagda länder.

Förutom att en rad skeptiska parlament måste övertygas om att godkänna Greklandsstödet råder en utbredd tveksamhet om huruvida Grekland har kraften att verkligen genomföra de tuffa besparingarna. Och om väl Grekland lyckas med besparingarna finns en oro för att det ska leda till en deflations/recessions-spiral som kan bli svår att ta sig ur.

Den grekiska regeringen räknar nu med att BNP kommer att falla 4 procent i år och ytterligare 2,6 procent 2011. Enligt eurogruppens ordförande Jean-Claude Juncker är de grekiska tillväxtantagandena "mycket realistiska", men eftersom det handlar om unikt kraftiga besparingar kvarstår en oro för att Greklands recession kan bli kraftigare än så, vilket i sin tur kommer att kräva ytterligare besparingar om Grekland ska kunna pressa ned budgetunderskottet under 3 procent till 2014.

Det grekiska sparpaketet om 30 miljarder euro motsvarar cirka 13 procent av aktuell BNP, men eftersom BNP beräknas sjunka kraftigt de kommande två åren minskar inte budgetunderskottet som andel av BNP med mer än cirka 11 procent under treårsperioden.

Marknadsaktörer väntas avvakta ytterligare besked om Greklandspaketet med spänning den kommande veckan. Den tyska regeringen kommer att diskutera Tysklands andel av lånepaketet på måndagseftermiddagen, och parlamentet väntas fatta beslut på fredagen. Senast på fredag väntas även det grekiska parlamentet fatta beslut om besparingsprogrammet.

Höjdpunkten på den svenska dagordningen var dock ett protokoll Riksbankens penningpolitiska möte i april, där det rådde delade meningar om räntehöjningen ska komma att ske i juli eller i september.

Protokollet visade att Lars Nyberg och Barbro Wickman-Parak anser att det är mer rimligt att börja höja i juli, medan Karolina Ekholm stärktes i uppfattningen om att räntan bör höjas första i september.

Riksbankchefen Stefan Ingves, som inte kunde delta vid mötet, sade i ett separat uttalande att han ställde sig bakom beslutet och att han anser att räntebanan är rimlig.

"Den räntebana som nu presenterats fångar tillräckligt väl en sammanvägning av risker såväl på uppåt- som på nedåtsidan och jag ser inget skäl till att argumentera för en alternativ räntebana. Nyanserna är ganska små samtidigt som vi klarar vårt inflationsmål på sikt", sade han.

Han sade också att Riksbanken inte kan bortse ifrån det som sker på bostadsmarknaden. Precis som direktionen har konstaterat vid tidigare tillfällen kan penningpolitiken ibland behöva tidigarelägga räntehöjningar för att därigenom undvika större problem längre fram.

Marknadsbedömare noterade efter kommentarerna att Riksbanken nu lutar mot en höjning i juli snarare än i september.

SEB konstaterar att majoriteten av ledamöterna i den penningpolitiska kommittén verkar luta mot en höjning i juli, och att bostadsmarknaden spelar en viktig roll i eventuella räntehöjningar.

Torbjörn Isaksson på Nordea Research anser att Stefan Ingves gav ganska hökaktiga signaler. Han drar slutsatsen att protokollet från mötet indikerar att "Ingves, Wickman-Parak och Nyberg sannolikt kommer att rösta för en räntehöjning i juli. Eftersom Ingves har en utslagsröst skulle det betyda att reporäntan kommer att höjas vid nästa möte".

Svenska obligationsräntor stiger kraftigt i de kortare löptiderna, medan uppgångarna i de längre löptiderna är mindre. Räntorna fick en skjuts efter nyheterna kring Riksbanken.

På valutamarknaden inledde kronan en återhämtning från en tidigare försvagning efter protokollet och kommentarerna från Stefan Ingves. Kronan noteras dock ändå på 7:27 mot dollarn och på 9:62 mot euron, vilket motsvarar en försvagning med 5 respektive 1 öre jämfört med fredagens stängning.

En positiv överraskning gavs tidigt på måndagsmorgonen i form av Silf/Swedbanks inköpschefsindex som steg med hela 2,9 enheter, till 64,0 i april efter att ha sjunkit svagt i februari och mars. Noteringen i april var den högsta sedan 2006, och klart högre än de 60,3 som väntades enligt SME Direkts prognosenkät.

Silf/Swedbank noterade att samtliga delindex i PMI ökade i april, vilket tyder på en bred uppgång i industrikonjunkturen. Störst bidrag kom från orderindex.

I eftermiddag, klockan 14.30, kommer statistik över privata inkomster och konsumtion i mars. Enligt Bloomberg News enkät väntas inkomsterna ha stigit 0,3 procent medan konsumtionen väntas ha stigit 0,6 procent.

Klockan 16.00 publiceras ISM-index för tillverkningsindustrin i april, som väntas ha stigit till 60,0 från 59,6 i mars. Index för Chicagoregionen, som publicerades på fredagen, steg till 63,8 i april från 58,8 i mars. Det var högre än väntade 60,0 och den högsta noteringen sedan april 2005

Bygginvesteringarna, klockan 16.00, väntas ha sjunkit 0,5 procent i mars.

Table


Innehåll från Autolease DNBAnnons

Så skapade it-företaget Advania en grön vagnpark: ”Vi ser enbart fördelar”

Patric Lindman, på Autolease och Magnus Wemby, HR-direktör på Advania.
Patric Lindman, på Autolease och Magnus Wemby, HR-direktör på Advania.

Minskat klimatavtryck och lägre totalkostnad.

För it-företaget Advania har omställningen till en grönare vagnpark, det vill säga fler tjänstebilar med lågt koldioxidutsläpp, bara inneburit fördelar.

– Den här processen driver sig nästan själv. Merparten av våra förare är intresserade av att gå över till en eldriven bil, och de som redan har tagit steget kan inte tänka sig något annat, säger Magnus Wemby, HR-direktör på Advania.

Greenlease – vi gör det enkelt att välja miljövänligt 

It-företaget Advania erbjuder it-tjänster till företag, offentlig verksamhet och myndigheter i Sverige, Island, Norge, Danmark och Finland. I Sverige har Advania 700 medarbetare på 14 platser. 

För Advania står hållbarhetsarbetet högt på agendan – såväl ur ett kundperspektiv som sett till den egna verksamheten. Företaget har satsat på att ha både kunskap och verktygen för att kunna ta en roll som strategisk partner för sina kunder och erbjuda kostnadseffektiva, verksamhetsnära och hållbara lösningar över tid. 

– Gällande den egna verksamheten äger vi exempelvis inte de fastigheter vi har kontor i, vilket delvis begränsar vår möjlighet att påverka miljöavtrycket. Däremot är vårt resande ett område där vi har en större möjlighet till påverkan. Vår verksamhet är beroende av att kunna utföra vissa tjänsteleveranser på plats hos våra kunder vilket kräver resor. Och just resor har en stor inverkan på vårt klimatavtryck, berättar Magnus Wemby. 

En successiv omställning

2009 inledde Advania sitt samarbete med Autolease – ett av marknadens ledande billeasingbolag.

– Advania sökte en stabil aktör som är specialist på tjänstebilar och som samtidigt har en bra förståelse för våra behov och därför kan skapa en bättre helhetslösning, både ekonomiskt och ur ett hållbarhetsperspektiv, berättar Magnus Wemby.

Och det fick Advania genom samarbetet med Autolease. 

Successivt har it-företaget förändrat och förnyat sin vagnpark – från fossildrivna fordon till eldrivna bilar med lägre koldioxidutsläpp, max 60 gram koldioxid per kilometer.

I dag består Advanias vagnpark till 60 procent av laddbara bilar. En tredjedel av dessa är nollutsläppsbilar som drivs enbart av el. 

– Vi har inte forcerat vår omställningsstrategi utan undan för undan fasat ut bensin- och dieselbilar till förmån för mer miljövänliga alternativ, säger Magnus Wemby.

Hur har mottagandet varit bland förarna?

– Enbart positivt. Den här omställningen sker ganska naturligt och intresset för mer miljövänliga alternativ är stort bland våra medarbetare. I nuläget är 88 procent av våra nybeställningar en bil som helt eller delvis drivs av el. Och de förare som redan har tagit steget är mycket nöjda och vill gärna fortsätta köra en bil som helt eller delvis drivs av el.

Lägre totalkostnad per månad

För att ytterligare skynda på utvecklingen erbjuder Advania sina tjänstebilsförare så kallade konceptbilar – mer avancerade elbilar som har en högre inköpskostnad.

Det låter kanske som en dyr affär för företaget, men är det inte.

– Totalkostnaden per månad jämfört med en motsvarande fossildriven bil, allt inkluderat, blir inte högre för föraren. Och även om kostnaden för företaget blir marginellt högre, vinner vi på att våra totala koldioxidutsläpp minskar, berättar Magnus Wemby.

Gemensamma stormöten

Varje kvartal har Advania och Autolease gemensamma avstämningsmöten. Då går man igenom hur aktuell vagnpark ser ut, vad som går att effektivisera och hur behoven ser ut framåt.

– Vi inleder alltid en kunddialog med en grundlig behovsanalys och nulägesgenomgång. Denna process är en självklar bas för hela relationen mellan kund och leverantör. Vi blir tillsammans partners på en ”grön resa”, där vi ständigt föreslår förbättringar och sätter gemensamma mål, berättar Patric Lindman, kundansvarig Advania hos Autolease.

Och hur fungerar samarbetet med Advania?

– Vi har ett väldigt bra samarbete. Vi hörs kontinuerligt. De kommer med frågor och förslag som gör att vi tillsammans utvecklar och förbättrar vårt erbjudande.

Överblick i realtid

Advania har även tillgång till ett webbaserat administrationsverktyg där de i realtid får en blick över sin vagnpark – vem som kör vad, när avtalen löper ut, statistik över kostnader, koldioxidutsläpp med mera. 

Finns det inga nackdelar eller hinder för att ställa om till en grönare vagnpark?

– Inte hinder kanske, men utmaningar. Det är viktigt att samhällets totala elförsörjning säkras samt att infrastrukturen för laddning och räckvidden för bilar som drivs helt eller delvis av el fortsätter att utvecklas. I dag fungerar det bra att köra eldrivet i större städer men för medarbetare ute i landet som kör längre sträckor kan det vara en utmaning, säger Magnus Wemby.

Hur löser ni laddfrågan i stort?

– Vi strävar efter att göra det enkelt för våra förare att ladda sin bil. Främst arbetar vi aktivt för att skapa så många laddpunkter som möjligt i anslutning till våra kontor.  Parallellt utrustas våra förare med laddbrickor för att det också ska vara enkelt att ladda längs vägarna, säger Magnus Wemby. 

– Dessutom har vi samarbete med olika aktörer för laddstolpar för att alla förare enklare ska kunna skaffa och installera laddbox i hemmet, samt för smidigare laddning längs vägarna, inflikar Patric Lindman.

Här kan du enkelt räkna ut och jämföra kostnaden för leasingbilar

Greenlease – vi gör det enkelt att välja miljövänligt 

 

 

Mer från Autolease DNB

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Autolease DNB och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?