1515

Räntor och valutor: Kronan rusar

Räntorna stiger kraftigt, kronan och euron stärks och börserna tar ett glädjeskutt efter att EU under natten till måndagen kommit överens om ett nytt gigantiskt stödpaket för att lugna marknaderna och förhindra en eskalerande skuldkris.

Tyska statsobligationsräntor är upp 15-18 punkter i den inledande handeln, sedan svensk stängning i fredags är uppgången 23-24 punkter. Skärmindikationer tyder på att räntorna på grekiska och spanska statsobligationer sjunker. Svenska statsobligationer är samtidigt upp 13-16 punkter jämfört med fredagens stängning.

Kronan stärktes rejält under nattens handel i Asien. Från fredagens stängningskurs på 7,73 kronor per dollar hade den svenska valutan, som fallit hårt de gångna veckorna, stärkts till 7,46 kronor per dollar på måndagsförmiddagen.

På valutamarknaden har euron stärkts mot dollarn, från 1:266 vid svensk stängning i fredags till 1:298 på måndagen. Yenen har tappat från 114:90 till 120:60 mot euron och från 91:50 till 92:90 mot dollarn. Kronan har sedan svensk stängning i fredags stärkts 10 öre till 9:68 mot dollarn.

"Att inte göra något var inte ett alternativ eftersom det skulle fått folk att tänka på default i Grekland och en upplösning av euroområdet. Utvecklingen gynnar euron", sade Masahide Tanaka, valutastrateg på Mizuho Trust & Banking, till Bloomberg News.

EU:s finansministrar beslutade om en "stabiliseringsmekanism" om 500 miljarder euro för länder i finansiella svårigheter, samtidigt som IMF antas skjuta till minst ytterligare 220 miljarder euro.

Av EU:s del består 440 miljarder euro av lån som ska kunna användas på samma sätt som det redan beslutade lånepaketet till Grekland. Euroländerna ska genom bilaterala lån eller garantier säkra lånen, om paketet behöver aktiveras.

Dessutom utvidgas en existerande nödfond, för länder utanför euroområdet, med 60 miljarder euro och till att även kunna omfatta euroländer.

"I spåren av krisen i Grekland, så är situationen på de finansiella marknaderna bräcklig och det fanns en risk för smittspridning som vi behövde ta itu med. Vi har därför vidtagit de slutliga stegen av stödpaketet till Grekland, etablerandet av en europeisk stabiliseringsmekanism och ett starkt åtagande för att accelerera den finanspolitiska konsolideringen, där detta behövs", skrev ekofin i ett uttalande.

Mekanismen kommer att vara på plats så länge som det krävs för att säkra finansiell stabilitet.

EU-länderna kommer också att snarast påbörja de nödvändiga reformerna för att komplettera det nuvarande ramverket och säkra finanspolitisk uthållighet i euroområdet. Ett förslag från kommissionen kommer den 12 maj.

Ekofin är också överens om att planerna för budgetkonsolidering och strukturreformer ska skyndas på, där detta behövs.

Ekofin välkomnar åtagandena från Portugal och Spanien om att vidta ytterligare konsolideringsåtgärder för 2010 och 2011, vilka ska presenteras för ekofinmötet den 18 maj. Nyhetsbyrån EFE uppgav på söndagen att den spanska regeringen ska minska budgetunderskottet med ytterligare 1,5 procentenheter av BNP under 2010 och 2011.

ECB-rådet beslutade samtidigt, vid ett extrainkallat möte på söndagen, att genomföra interventioner på marknaderna för offentliga och privata obligationer för att säkra djupet och likviditeten i dessa marknadssegment som är dysfunktionella.

"Målet för detta program är att ta itu med dåligt fungerande värdepappersmarknader och återupprätta en lämplig transmissionsmekanism i penningpolitiken. Omfattningen av interventionerna kommer att beslutas av ECB-rådet", skriver ECB.

Genom att köpa statsobligationer på andrahandsmarknaden kringgår ECB reglerna som förbjuder direkt utlåning från centralbanken till medlemsländer. Interventionerna ska steriliseras för att absorbera likviditet och se till att den penningpolitiska hållningen inte påverkas.

ECB beslutade också att genomföra nya 3- och 6- månadersrepor med full tilldelning och även att återuppta swapavtalen med Federal Reserve för dollarfinansering. Det senare åtföljs av liknande beslut från BOE, BOJ och SNB.

SEB Merchant Banking skriver i sitt morgonbrev att tillsammans borde dessa åtgärder vara tillräckliga för att få bort den likviditetsrisk som hotade att stänga av Portugal och Spanien från kapitalmarknaden.

För EU gällde det att försöka dra en linje i sanden som tydligt klargör skillnaden mellan Spaniens och Greklands problem. Gårdagens paket förändrar inte läget för Grekland och tvivlen på att landet kommer att kunna genomföra alla åtstramningar man utlovat kommer att finnas kvar. Spaniens solvens har inte varit lika ifrågasatt men landet har trots det drabbats av tydliga tendenser till likviditetsproblem.

"Vad som nu sker är att kreditriskerna i södra Europa sprids ut över hela eurozonen", skriver SEB Merchant Banking.

David Mackie på JP Morgan skriver i en kommentar att av alla interventioner annonserade under helgen så är den mest dramatiska ECB:s beslut att delta i direkta köp av statsobligationer, något de inte gjorde ens under djupet av finanskrisen. Det är klart olämpligt för centralbanker att ge fortlöpande finansiering för en stat som inte längre kan finansiera sig på kapitalmarknaderna på grund av oro för dess solvens.

"Det är vägen till inflation, eller till och med hyperinflation, vilket är varför monetär finansiering av budgetunderskott är uttryckligen förbjudet i Lissabonfördraget", skriver JP Morgan.

Men samtidigt har centralbanken ett ansvar för att säkra nödvändig likviditet i banksystemet och därmed bidra till den finansiella stabiliteten som helhet. Viljan att säkra stabiliteten är avgörande för ECB när de tar detta beslut, liksom åtagandet från euroländernas regeringar att göra de nödvändiga budgetjusteringarna över tiden.

Det är mot bakgrund av detta som interventionerna de senaste två veckorna ska ses. Policyinterventionerna är stora och syftar till att lätta på oron för både den grundläggande betalningsförmågan i de euroländer som kommit under tryck de senaste veckorna och de likviditetsbehov som dessa länder har.

"Men det måste samtidigt betonas att varken bilaterala/IMF-lån eller centralbanksköp/likviditetstillförsel kan vara en ersättning för de reella finanspolitiska justeringar som krävs. De syftar snarare till att köpa tid och tillåta justeringarna att ske på ett sätt som minimerar inverkan på den reala ekonomin och finansmarknaderna", skriver JP Morgan.

USA-räntorna, som stigit redan på fredagen, fortsatte att stiga på måndagen. Den tvååriga statsobligationen handlas på 0,94 procent, 16 punkter upp från fredagens svenska stängning, medan tioåringen är 19 punkter upp på 3,57 procent. New York-terminerna pekar också mot en klart positiv öppning.

Table


Innehåll från HSBAnnons

Valet av bostad påverkar klimatet mer än du tror

Du vill miljön väl och både sopsorterar och köper mindre kläder, men har du egentligen koll på materialen ditt hus är byggt av? 

– Byggfasens klimatpåverkan är lika stor som 50 år av drift och underhåll, det är därför det är så grundläggande för oss att utveckla hur vi bygger, säger HSB:s miljöchef Magnus Ulaner.

Läs mer om HSB:s arbete med hållbarhet 

Byggbranschen har, precis som många andra delar av samhället, tagit fram en färdplan för hur man ska bli helt fossilfri till år 2045. Och det behövs, för byggnader står för en stor del av samhällets klimatpåverkan. Framförallt är det materialen i huset som är nyckeln.

– I livscykelanalyser som har gjorts på senare år har man sett att klimatpåverkan från byggnationen - inklusive produktion av material, transport och byggnation - av en byggnad är ungefär lika stor som den samlade påverkan från driften under femtio år, säger Magnus Ulaner.

Framförallt är det betongen som bidrar till det här resultatet. En av beståndsdelarna i den är cement som i sin tur tillverkas av bränd kalksten, en kemisk process där det släpps ut stora mängder koldioxid. 

– Det här är en av de grundläggande frågorna som byggbranschen måste adressera.

”Behöver gå på djupet”

Samma sak gäller allt det stål som byggs in i husen, eftersom stora mängder kol går åt i tillverkningen. Frågan är då vad byggbolagen tänker göra åt det här?

– Det finns en stor samsyn i branschen att vi behöver gå på djupet i de här frågorna, och både cement-, betong- och stålindustrierna arbetar i dag aktivt med det, konstaterar Magnus Ulaner.

Han får medhåll av Cathis Elmsäter-Svärd, vd för Byggföretagen.

– Samverkan är otroligt viktig för vi vet att redan med befintlig teknik kan vi i stort sett halvera vår klimatpåverkan till 2030, men det kräver att vi agerar i hela kedjan, från planering till genomförande, säger hon.

– Vi behöver engagerade och duktiga beställare som kan driva efterfrågan, och vi behöver duktiga leverantörer som kan utveckla de produkter som behövs.

Samtidigt krävs både standarder och gemensamma verktyg som kan underlätta den här övergången.

– Den riktiga utmaningen blir att digitalisera processerna så att beställare och entreprenörer kan jobba tätare tillsammans redan från början, säger Cathis Elmsäter-Svärd.

Flerbostadshus ska klimatdeklareras

För HSB:s del beskriver Magnus Ulaner att man befinner sig i en lärandeprocess där man dels testar att bygga i trästommar, men också att använda och utvärdera klimatförbättrad betong. 

– Tanken är att vi i all vår nyproduktion framöver ska ta in minst ett anbud även på klimatförbättrad stomme. Vi kommer även på sikt behöva använda mer återanvända material och produkter så att vi kan minska användningen av råvaror och bli mer cirkulära.

För från första januari 2022 ska nämligen alla flerbostadshus som får bygglov klimatdeklareras. 

– Det kommer sannolikt på sikt att innebära att man som konsument kan jämföra det hus man funderar på att bo i med ett normvärde, så att man ser om det bostadsköp man planerar att göra faktiskt är ett bra klimatval eller inte.

Läs mer om HSB:s arbete med hållbarhet 

 

Mer från HSB

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med HSB och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?