1515
Annons

USA-börser: Oförändrat på Wall Street

Börserna i New York var i stort sett oförändrade på torsdagen, trots att flera företag höjt sina vinstprognoser.

Efter en positiv öppning steg kurserna stadigt tills ECB-chefen Jean-Claude Trichet uttalat sig negativt om stöd från Internationella valutafonden, IMF, till Grekland.

Vid stängning var Dow Jones upp 0,1 procent. S&P 500 sjönk 0,2 procent medan Nasdaq backade 0,1 procent.

Råvaru- och oljebolagen ledde rekylen sedan råvarupriserna sjunkit i takt med att euron försvagades mot dollarn. Inom Dow Jones var Alcoa ned med 1,5 procent och Exxon Mobil med 0,3 procent.

Bloomberg News rapporterade att det amerikanska finansdepartementet planerar att sälja sin andel på 27 procent i Citigroup. Citigroup steg med 2,9 procent.

Qualcomm höjde prognoserna för det andra kvartalet, januari-mars, i det brutna räkenskapsåret. Den nya prognosen för bolagets justerade vinst per aktie höjdes till 0:56-0:58 dollar från tidigare 0:49-0:53 dollar. Aktien ökade med 5,0 procent.

Ericsson noterades 144 öre lägre än vid Stockholmbörsens stängning.


Turkiets ambassadör: Om kraven inte möts blir det problem

Turkiet kommer att stå fast vid att Sverige inte har en plats i Nato om man inte får igenom sina krav, enligt Turkiets ambassadör i Sverige, Emre Yunt.

”Vi är ett mycket viktigt land. Vår militära styrka är nummer två i Nato efter USA”, säger han till Dagens industri.

Turkiets ambassadör i Sverige, Emre Yunt.
Turkiets ambassadör i Sverige, Emre Yunt.Foto:Pontus Lundahl/TT

På måndagskvällen upprepade Turkiets president Recep Tayyip Erdogan beskedet som kom som en kalldusch på fredagen: Turkiet säger inte ja till Sverige som Natomedlem. Han kallade Sverige en ”kläckningsanstalt” för terrorister och uttryckte sig kallsinnigt till diplomatiska närmanden.

Di träffar ambassadör Emre Yunt på residenset på tisdagen. Den lågmälde diplomaten kallar en dialog för ”möjlig”, men för att den ska vara meningsfull måste Sverige ändra hållning i flera frågor.

”Om dialogen handlar om att Sverige ska upprepa samma positioner, så kommer det inte att ge något resultat, jag måste vara uppriktig”, säger han.

Erdogans nej gäller även Finland, men kritiken mot Sverige är hårdare, enligt diplomaten.

”Det är en skillnad, Sverige är mer dominerande”, säger han.

Turkiet har framför allt tre krav på Sverige. Viktigast är att kapa banden till det kurdiska partiet PYD i norra Syrien, som ambassadören beskriver som samma grupp som terrorstämplade PKK. Att partiet spelade en viktig roll i striden mot IS/Daesh i norra Syrien kallar han för ”en fullständig lögn”. Emre Yunt är även kritisk mot att PKK ”demonstrerar fritt på gatorna i Sverige”.

Socialdemokraterna inledde ett samarbete med PYD efter förhandlingar med den politiska vilden Amineh Kakabaveh, inför Magdalena Anderssons statsministeromröstning i höstas.

”Den ledamoten har varit fientlig mot den turkiska saken under en lång tid”, säger han.

”Jag är inte i positionen att kritisera svenska parlamentet men hon är inte ensam. Det finns andra ledamöter i riksdagen, från Turkiet, Iran, Irak. De skapar problem i riksdagen för Turkiet”, säger han vidare.

”Nato har inte råd med försämrade relationer med Turkiet”, säger Emre Yunt.
”Nato har inte råd med försämrade relationer med Turkiet”, säger Emre Yunt.Foto:Joey Abrait

Turkiet kräver även att Sverige släpper vapenembargot, som infördes 2019 på grund av landets inblandning i kriget i Syrien.

”Vi behöver materiel från Sverige och från andra europeiska länder”, säger Emre Yunt som menar att embargot inte är förenligt med Natos principer.

Det tredje kravet handlar om att Turkiet kräver att Sverige och Finland lämnar ut 33 personer med påstådda kopplingar till PKK, varav 20 från Sverige.

Om inget av detta händer?
”Då kommer vi att ha problem. Då kommer vår position inte att förändras i frågan om Natoansökan”, säger han.

Utrikesminister Ann Lindes reaktion i en intervju med Sveriges Radio efter Erdogans första utspel var att Sverige ”skulle få väldigt starkt stöd från länder som Turkiet är intresserade av att ha en relation med.” Men inte heller amerikanska, franska eller tyska påtryckningar kommer ändra landets inställning, om man får tro ambassadören.

”Vi vet att de kan göra så, men det kommer inte att fungera. Det kommer kanske att ge precis motsatt resultat. Det finns en opinion i Turkiet som presidenten speglar”, säger han.

Har Turkiet råd med försämrade relationer i Natokretsen?
”Vi kommer inte att ha sämre relationer. Vi är ett mycket viktigt land. Vår militära styrka är nummer två i Nato efter USA. Nato har inte råd med försämrade relationer med Turkiet”, säger han.

Nato är en mellanstatlig organisation och varje medlemsland beslutar vad det ska bidra med om en medlem angrips. Emre Yunt förutsätter att Sverige i Nato skulle ställa upp för Turkiet, som Turkiet skulle göra för Sverige.

Hur är relationen mellan Turkiet och Ryssland?
”Ryssland är vår granne. Vi har affärsmässiga band och ett nära samarbete i andra frågor, men vi har också nära relationer med Ukraina, så vi har försökt att stoppa det här kriget genom att prata med båda sidor”, säger han och tillbakavisar att Erdogans utspel skulle vara influerat av ryska intressen. 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?