Terminerna indikerar mindre förändringar när handeln i New York inleds på torsdagen efter att statistik inkommit blandat.
Nyhetsbyrån Direkt
Text
En timme före öppning dök statistik upp som visade att antalet nyanmälda sökande av arbetslöshetsunderstöd i USA sjönk med 5.000 personer till 457.000 personer, under vecka 10, jämfört med föregående vecka. Analytiker hade räknat med 455.000 nya arbetssökande, enligt Bloomberg News snittprognos.
Konsumentpriserna i USA var oförändrade i februari, jämfört med månaden före. Jämfört med samma månad 2009 steg KPI 2,1 procent. Analytiker hade räknat med att priserna skulle stiga 0,1 procent jämfört med månaden före och stiga 2,3 jämfört med samma månad i fjol, enligt Bloomberg News snittprognos.
Ytterligare indikationer om att Grekland kan komma vända sig till IMF, snarare än länder inom euroområdet, för stöd har pressat euron och hållit nere tillbaka de europeiska börserna under torsdagen.
Klockan 15.00 kommer mer statistik i form av Philadelphia Feds industriindex för mars samt ledande indikatorer för februari. Philadelphia Feds index väntas ha stigit till 18,0 i mars från 17,6 i februari och de ledande indikatorerna väntas ha stigit 0,1 procent i februari, vilket skulle vara elfte månaden i rad med stigande indikatorer.
Under eftermiddagen talar även en rad Fedledamöter vid en bankkonferens i Washington.
Experter: Kronraset fortsätter – här är bolagen som gynnas mest
Kronan har försvagats kraftigt mot framför allt dollarn under inledningen av året och har nu stabiliserat sig över 10 kronor för första gången sedan pandemiutbrottet våren 2020.
Flera experter väntar sig att den svenska valutan tappar ytterligare på kort sikt vilket kan få flera svenska exportbolag att jubla.
”Det mest rimliga är att vi kommer att ha en generell svaghet i kronan, så det är något som hamnar i fokus i den här miljön”, säger Swedbanks chefsstrateg Mattias Isakson som pekar ut 14 bolag som gynnas av en svag krona och stark dollar.
SEB:s analyschef och valutaexpert Carl Hammer trodde i mitten av februari att kronan skulle pendla mellan 9 och 9,50 kronor gentemot dollarn i några månader för att sedan stärkas. I stället kom kriget i Ukraina, en stigande inflation och global konjunkturoro vilket har pressat den svenska valutan.
”Kronan fortsätter att kortsiktigt vara väldigt kopplad till riskaptit”, konstaterar Carl Hammer nu.
Även den ryska invasionen i Ukraina och den efterföljande geopolitiska oron har påverkat den svenska kronan särskilt negativt, tillägger han.
”Ett tag bedömde marknaden kronan som den absolut mest sårbara av samtliga större valutor, så den geopolitiska riskpremien på den kronan har varit hög när det har brutit ut ett krig så nära Sverige.”
SEB:s analyschef och valutaexpert Carl Hammer.
Kan en sådan sak mildras av ett Nato-medlemskap? ”Ja, jag tycker att man kan räkna med en viss mildring i riskpremien för den svenska kronan. Andra hävdar säkert att det blir mer osäkert under en ratificeringsprocess, men jag tyckte att vi såg en viss positiv kroneffekt redan när Finland kom med besked (då statsministern och presidenten ställde sig bakom en ansökan, Di:s anm.) förra veckan.”
Mot bakgrund av fortsatt stor oro på marknaden och en generellt starkare dollar ser han att den svenska valutan kan försvagas ytterligare på kort sikt. Framåt årsskiftet vädrar valutaexperten dock en vändning.
Det bygger bland annat på att Riksbanken förväntas gå snabbare fram med åtstramningar än ECB samtidigt som dollarkursen toppar ur i höst. Även svenska obligationer kommer att bli mer attraktiva vilket lär hjälpa valutamarknaden.
”Under lång tid har vi sett ganska stora utflöden ur svensk statspappersmarknad. Nu när vi fått plusräntor kommer vi att få inflöden igen till den svenska kronan, det kan vara positivt både för svensk ränte- och aktiemarknad”, säger Carl Hammer.
Swedbanks chefsstrateg Mattias Isakson utgår också från att kronan kommer att vara svag under en tid framöver. En vändning spår han kommer först när marknaden ser att inflationen är på väg nedåt så att förväntningarna på centralbankernas agerande stabiliseras.
”Det mest rimliga är att vi kommer att ha en generell svaghet i kronan, så det är något som hamnar i fokus i den här miljön”, säger han.
Bland de svenska storbolagen finns de främsta vinnarna på en kronförsvagning inom verkstads- och råvarusektorn som till stor del exporterar sina varor och tjänster. Swedbank har pekat ut Electrolux, Husqvarna, Volvo, Stora Enso, SSAB, Trelleborg och Sandvik som givna vinnare av en generell kronförsvagning.
Som exempel förväntade sig Electrolux i sin bokslutsrapport att valutaomräkningseffekter skulle påverka rörelseresultatet för helåret 2022 positivt med 200 miljoner kronor. Tre månader senare, i rapporten för det första kvartalet, hade den siffran dubblerats till 400 Mkr.
Om man tänker sig att kronan är relativt oförändrad gentemot euron men att dollarn fortsätter att stärkas har Swedbank identifierat SKF, Altas Copco, Assa Abloy, Dometic, Munters, Ericsson och Boliden som de främsta vinnarna.
”Det handlar om var man har kostnader och var man har sin försäljning och i slutändan hur mycket man kan växla hem till svenska vinster”, säger Mattias Isakson.
Att peka ut vilka som är de direkta förlorarna på en svagare krona är svårare, säger han. Generellt handlar det om bolag som köper mycket i utländsk valuta och med stor försäljning i Sverige. Exempel på ett sådant konsumentrelaterat bolag kan vara Clas Ohlson.
Samtidigt som många exportberoende industribolag täljer guld på den svaga kronan finns det just nu frågetecken kring konjunkturen vilket kan ligga den kategorin företag i fatet. Många av bolagen har också en stor andel utländska ägare som kan komma att dra öronen åt sig för att inte förlora potentiella kursvinster på en svagare krona.
”Jag tror att det har fått en viss effekt redan nu. Om internationella, stora investerare spår att detta kommer att fortgå så flyr man ofta en marknad som Sverige som är relativt liten.”
