Räntor och valutor: Euron och kronan repar mod

Europeiska marknadsräntor inledde veckans handel på något högre nivåer än vid fredagens stängning.

Veckan har inletts med fortsatt nervositet i Asien för underskottproblemen i flera euroländer, men europeiska handlare verkade något mindre bekymrade i den tidiga handeln. Grekiska och spanska statspappersräntor noterade inte några större avvikelser från tyska i öppningen. Euron vände upp från låga nivåer i den europeiska morgonhandeln samtidigt som den svenska kronan tog tillbaka delar av försvagningen i slutet på förra veckan.

Svenska statspappersräntor steg
ett par punkter på måndagsmorgonen, inför en vecka där Riksbankens räntebesked och nya prognoser står i centrum för uppmärksamheten.

Enligt SME Direkts
enkät finns inga större förväntningar om att Riksbanken kommer att ändra sin räntebana, som hittills visar att en första räntehöjning dröjer till i oktober, trots att många räknar med att Riksbanken kommer att justera upp arbetsmarknadsutsikterna ganska mycket jämfört med i december.

Enligt flera kommentarer
kan intresset vara större för om Riksbanken fortsätter att föra en diskussion om att räntehöjningarna bör bli mindre aggressiva, när de väl kommer igång, i jämförelse med vad den tidigare räntebanan visade. Riksbanken är sannolikt inte redo att slå fast att hushållens ökade upplåning till rörlig ränta har pressat ner den "normala" räntenivån.

Räntebanan kommer därmed
troligen att visa att reporäntan kommer att ligga runt 4,25 procent i slutet av prognosperioden även nu i februarirapporten, men kommentarer från enskilda ledamöter kan ge en indikation hur benägen verkligen Riksbanken är att höja räntan snabbt när den väl börjar höja räntan.

Beträffande reservationer mot
räntebeslut och räntebana anar flera ekonomer att de kan bli desamma som vid de senaste penningpolitiska mötena; att Lars EO Svensson förordar en räntesänkning till noll och att Lars Nyberg samt Barbro Wickman-Parak kan reservera sig till förmån för en tidigare första räntehöjning.

Det kan dock
finnas en risk för underskattning av vilka effekter den väntade uppjusteringen av arbetsmarknadsutsikterna, och nedjusteringen av produktivitetsprognoserna, kommer att få för ledamöternas tänkande.

Det är inte
givet att Lars EO Svensson anser att det vore "väl avvägt" med nollränta om sysselsättnings- och arbetslöshetsprognoserna är väsentligt bättre, och produktivitetsprognosen sämre. Och om Lars Nyberg kunde tänka sig att höja styrräntan i april mot bakgrund av Riksbankens decemberprognos vore det kanske inte orimligt att se åtminstone en viss sannolikhet för att han kan reservera sig till förmån för en räntehöjning redan nu - om arbetsmarknadsprognoserna nu verkligen justeras i linje med vad många ekonomer räknar med.

Givet att riskfokus
ännu står högt på dagordningen för Riksbanken kommer krisgeneralen Stefan Ingves ord väga tungt, och enligt många bedömare blir domen sannolikt att Riksbanken fortsatt hellre riskerar hög inflation framöver än att ekonomin åter faller in i recession till följd av en för snabb åtstramning.

Riksbanken sätter sig
i räntemöte klockan 9.00 på onsdagen, besked kommer på torsdagen. Under mötets gång får direktionen ta in aktuell statistik, industristatistik för december från SCB samt arbetslöshetsstatistik från Arbetsförmedlingen - besked som kan ge viss vägledning för eventuellt tveksamma direktionsledamöter.

I Dagens Industris
skuggdirektion anser fyra av fem ledamöter att Riksbanken måste höja räntan före halvårsskiftet. En ledamot, börschefen Erik Thedéen anser att räntan bör höjas redan i april, medan Almegas chefekonom Lena Hagman, SEB:s seniorekonom Klas Eklund och Harry Flam, professor vid Stockholms Universitet vill vänta till i juni. Endast Swedbanks chefekonom, Cecilia Hermansson, vill att Riksbanken ska vänta till i höst med att höja styrräntan.

En rapport från
UC på måndagsmorgonen visade att företagskonkurserna sjönk 14 procent i januari, jämfört med januari 2009. En förbättring i Stockholms och Skåne län, samt inom detaljhandelssektorn, förklarar den positiva starten på konkursåret.

Klockan 10.00 publicerar
SEB sin boprisindikator för februari.

Europaagendan är relativt
tunn på måndagen, veckans intresse riktas kanske främst mot BNP-statistik för det fjärde kvartalet från flera euroländer i slutet av veckan, och en sammanställning för euroområdet på fredagen. I Storbritannien riktas uppmärksamhet mot Bank of Englands inflationsrapport på onsdag.

Även USA-agendan är
tunn på måndagen. Senare i veckan riktas intresset främst mot statistik över handelsbalansen i december, på onsdag, samt detaljhandelsstatistik för samma månad, på torsdag. På onsdag ska också Fed-chefen Ben Bernanke utfrågas i kongressen om centralbankens planer för att dra tillbaka nödstimulanserna.


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?