Som kritisk (en del kallar det gnällig) motorjournalist vill man gärna hitta brister att slå ned på, fel att blottlägga, besynnerliga överväganden att klanka på.

Men efter två dagar med Audi A8 har man faktiskt svårt att hitta några svaga punkter alls. De sedvanliga klagoknepen, de angreppssätt man brukar ta till i detta läge, duger inte heller.

Titta bara:
A8 är inte ofantligt tung.
Visst, 2.040 kilo för versionen med bensin-V8 är inte fjäderlätt – men väger bara 15 kilo mer än nya Saab 9-5 med V6-motor. Och tittar man på konkurrenterna är motsvarande BMW (750i xDrive) 65 kilo tyngre. Hemligheten är naturligtvis att A8
sedan andra generationen, som kom 1994, till stora delar är byggd i aluminium.
Karossen väger 231 kilo, gjord i stål hade den varit 80–90 kilo tyngre.

A8 är inte oansvarigt törstig.
0,95 liter/mil är förvisso inget en sann miljövän jublar över, men det är en sänkning jämfört med tidigare modeller – och den där BMW:n som vi envisas med att jämföra med drar 1,19 liter/mil. Fast den har förstås 407 hk, mot Audins 372 hk. Och V8-dieseln drar 0,76, trelitersdieseln 0,66 – och när A8 senare kommer med framhjulsdrift är förbrukningen nere i 0,60 liter/mil. Slå det, den som kan.

För övrigt var vi vid provkörningen oense om vilken motor som var bäst. Sexan på tre liter, som kommer sent i höst, räcker absolut till – men ger inte den extra generositet som man önskar från en sådan här bil.
Så V8-bensinmotorn står mot V8-dieseln. Jag gillar bensinmotorns alerta lekfullhet, snarare än dieselmotorns allvarliga och ansvarsfulla urkraft. Dessutom låter en bensinmotor alltid bättre än en dieselmotor.

A8 är inte oinspirerande att köra.
Chassiet har förfinats ytterligare, bland annat har bakvagnen gjorts om. Styrningen är av toppklass och luftfjädringen (standard) tillåter föraren att ställa in bilen i fyra olika lägen. Förutom de vanliga (Comfort, Dynamic och Auto) finns också Individual, där föraren kan kalibrera bilen efter egen smak.
Det är en fröjd att låta denna bil dansa runt på kurviga vägar och låta den tjurigt hålla greppet i högre farter på motorvägen.

A8 har inte olidligt tyskt trist interiör.
Kanske det enskilt största lyftet. Jag vet ingen interiör som slår den i nya A8. Borta är det tyskt korrekta, här löper linjerna elegant runt i kupén och materialen är utsökta. Växelväljaren är inspirerad av reglaget i en lyxyacht, say no more.

A8 är sannerligen inte obekväm.
Jämfört med föregångaren är axelavståndet 4,8 centimeter längre och benutrymmet i baksätet klart godkänt.
Ljudnivån är så osannolikt låg att A8 gör skäl för Audis gamla reklamslogan ”Tyst och ombonad i 200 km/tim” (något som trafiksäkerhetsexperterna protesterade så livligt mot att Audi bytte till ”Håll fartgränsen. Det går fortare än du tror”).

A8 är inte oanständigt dyr.
Nu tycker säkert många att jag har drabbats av någon sorts vinterversion av sol-sting, men 913.000 kronor är inget överpris. Motsvarande BMW – återigen – kostar 1.017.000 kronor.
Utrustningen är omfattande, men en köpare kommer säkert att plocka på för 200.000–300.000 kronor till. Han eller hon börjar säkert med sportdifferentialen för 13.800 kronor och den dynamiska styrningen för 15.800 kronor – som ger föraren möjlighet att ställa in styrningen helt efter egen smak. Läderklädsel Valcona för 153.000 kronor kan man dock tveka inför.

A8 är inte otrogen mot det så kallade löftet i varumärket: ”Vorsprung durch technik”.
Tyvärr medger inte utrymmet att vi berättar om all teknik som finns i nya A8. Men det är ett fyrverkeri, med säkerhetssystem som med hjälp av navigationen känner av om du närmar dig en korsning, värmekameror, adaptiv farthållning i hastigheter mellan 0 och 250 km/tim, innerbelysning i olika färger, säten med massage, automatiskt ljus, åttaväxlad automat-låda, stereo med 19 högtalare på 1.460 Watts effekt – och så den unika nyheten: en pekplatta.

Du kan med fingret enkelt skriva in en adress, bokstav för bokstav, på en platta på instrumentbrädan. Fungerar på alla språk, från Gävlemål till kinesiska. Åtminstone det ena är noga testat.

Jo, A8 har gett Audi tätpositionen i kampen mellan prestigemärkena. Resan startade 1980 med ur-Quattron och har sedan gått från klarhet till klarhet, men har också kostat miljard efter miljard.

Nu berättar Audichefen Rupert Stadler för mig att märket under åren 2009–2012 har råd att satsa runt 75 miljarder kronor på utveckling av ännu fler modeller – och de strömmar bara fram: A1 i Genève, A7 i höst, Q3 nästa år, liksom nya A6.

Men någon brist måste väl nya A8 ändå ha?
Tja, till skillnad från nya Volvo S60 har A8 ingen teknik som upptäcker och kan förhindra påkörningar av fotgängare. Möjligen hittar man några fler svaga punkter om man kör bilen mer än två dagar.

Till slut måste en känslig fråga trots allt få ställas: Hur stor kan en grill egentligen få bli?

Det ryktas att det nu är tre saker på jord-ytan som man kan urskilja från rymden: sopberget utanför New York, kinesiska muren och grillen på nya A8.

Det är visserligen bara ett rykte, men man kan inte utesluta att det är alldeles sant.