Skoda utmanar Torslandas traktorfabrik

DI WEEKEND: Skoda Superb kombi, förlåt Combi, är ännu ett bedårande barn i den väldiga VW-koncernen. Den innehåller det mesta av vad man kan hitta i de finare märkena Audi och Volvo, men är inte försedd med samma prislapp.

Håkan Matson

Uppdaterad: 13 februari 2010, 08:35Publicerad: 13 februari 2010, 08:33

Nu får Volvo se upp!
Tja, så där har biltester från motorjournalister inletts snart sagt varje gång det har presenterats en ny kombi – till och med när Fiat Regatta Weekend gjorde entré på svensk bilmarknad i mitten av 1980-talet.

Men på något förunderligt sätt har Volvo V70, svenskarnas älskade Torslandatraktor, överlevt de flesta attacker.

Här står nu en ny utmanare och stampar. Den tänker inte bara ge sig på Volvo, utan siktar kanske också på Saabägare som inte orkar eller vågar vänta på nästa 9-5 kombi, möjligen också på BMW-ägare som inte orkar med prisstegringarna och kanske på Audi-människor, som i alla fall skulle känna sig som hemma i den här bilen.

Vi har verkligen försökt göra rättvisande jämförelser mellan nya Superb Combi (det borde heta kombi) och två av konkurrenterna, Volvo V70 och Audi A6 Avant. Men det är inte lätt i den djungel av motorversioner, olika växellådor och utrustningspaket som finns.

Emellertid kom vi fram till detta:
Skoda Superb Combi TSI (160 hk): 304.000 kronor.
Volvo V70 2.0 (145 hk): 357.400 kronor.
Audi A6 Avant TFSI (170 hk): 445.400 kronor.

I samtliga fall är bilarna utrustade med automatlåda, läderklädsel, navigation, plus en del annat smått och gott som p-sensor, metalliclack och självfallet luftkonditionering.
Prismässigt är det sålunda svårt att matcha Skoda.

Bilen har också en rad starka punkter, varav utrymmena nog är den allra starkaste. Har ni problem med att få med allt till fjällen på sportlovet ska ni nog snegla på en Superb Combi.
Ingen slår benutrymmet i baksätet, knappt ens en förlängd Lexus LS. Gängliga tonåringar kan sjunka ihop på det sätt som bara de kan, utan att behöva gnälla över att knäna inte får plats.

Bagageutrymmet är, med sätena i normalläget, 603 liter stort. Det når visserligen inte alla kombibilars kombi, Mercedes
E-klass (695 liter), men slår enkelt Audi A6 Avant (565 liter) och Volvo V70 (555 liter). Däremot tar Volvon revansch om ryggsätena fälls: 2.042 liter, mot Skodas 1.835 och Audis 1.660 liter.

Bagageutrymmet har som vanligt de mycket användbara Skodakrokarna, men kan också utrustas med den lösning vi först såg hos Audi: en tvärgående aluminiumbalk som sitter mellan två i längdled skjutbara ”stolpar”. Ett enkelt system för att säkra att last inte far omkring. Faktiskt är det standard i alla versioner utom den billigaste.

Paraplyfack i bakdörrarna finns det dock fler bilar som har. Som Rolls-Royce Phantom.

Interiören är klart uppgraderad och står inte de finare märkena långt efter. Elegantare design, dyrare material.

Vi som gillar bensinmotorer kör gärna den direktinsprutade 160 hk-motorn, även om vi får högre förbrukning än i en diesel. Vi slipper i alla fall bullret. Kombinerad med dubbelkopplingslådan fungerar motorn alldeles utmärkt.

Superb ger inga rysningar av körglädje längs ryggraden, men det kan man knappast säga om konkurrenterna heller. Skodan känns stabil och lugn på vägen och styrningen är lydig och snäll.

Däremot undrar jag lite över chassiet.
Bilen är baserad på VW:s bottenplatta för framhjulsdrivna bilar med tvärställd motor, vilket betyder allt från Polo till Passat - och Superb.

Axelavståndet är 276 centimeter och, trots sina enorma innerutrymmen, faktiskt betydligt kortare än hos Audi Avant (284 cm) och Volvo V70 (282 cm).

Detta lider Superb av på dålig väg. Bilen känns i vissa lägen rejält stötig och har inte alls samma förfining som exempelvis Audin. Till det negativa hör också att däcken bullrar, dock olika mycket i de två bilar vi har kört. Märkligt.

Men att Superb inte riktigt når upp till Audi A6 betyder att VW-gruppen har lyckats. Det är en tydlig och klar skillnad mellan att köra och åka i en Skoda Superb och en Audi A6. Det märks såväl i sublima saker som i synliga.

Om den skillnaden sedan är värd 140.000 kronor överlämnar jag med varm hand åt bilköparen att avgöra. För den summan får man ju annars dessutom en Fabia på köpet – om man väljer Skoda.

Detsamma gäller de 50.000 kronor extra som det kostar att välja V70. Är det värt så mycket att inte välja en Skoda?
Skodan slår Volvon i utrymmen, motor och automatlåda. Volvon vinner i andrahandsvärde, säkerhet och miljö.

Skodan har två problem som är av mer allvarlig art och som hotar att bromsa framgången för Superb Combi i Sverige.

Det ena är att bilen inte har eller ens kan utrustas med det senaste av aktiv säkerhet. Vi tänker då på de system som kan varna för faror, baserade på radar och/eller kameror. Inte heller pre-safe-system finns tillgängliga.

Men denna brist på det allra senaste på säkerhetsområdet delar Superb med många andra bilmodeller, bland annat nya Saab 9-5.

Värre är att kombin inte finns i någon riktigt vass miljöversion. Den vanliga Superben finns i en dieselversion som har 129 gram koldioxid per kilometer i utsläpp, vilket var bra ända till förra veckan – då Volvo kom med V70 under 120 gram.

Det är under den magiska gränsen man måste ligga för att på allvar vara med i det svenska tjänstebilskriget.

Superb Combi har ingen snålare version än TDI (170 hk) på 155 gram, medan den bensinbil vi körde släpper ut 170 gram.

Därmed måste Skoda fokusera på privatköparna – och då betyder sannerligen en skillnad på 50.000 kronor upp till Volvon en hel del.

Håkan Matson

Därför kan företag tjäna på att outsourca sin ekonomi- och löneavdelning

Publicerad:29 september 2020, 07:15Uppdaterad:1 oktober 2020, 13:02

Funktioner för ekonomi och löner är något alla företag behöver ha på plats men det lönar sig inte alltid att axla en egen avdelning. I många fall kan företag istället tjäna på att outsourca avdelningen och frigöra tid som istället kan läggas på affären. Samtidigt säkrar man tillgången till den senaste kompetensen och tekniken.

I en tid när många företag kämpar för att behålla sina kunder, och hitta nya, har det blivit viktigare än någonsin att lägga tid på sin affär och kapa tidsödande processer. Interna funktioner driver kostnader för både system och personal och att lägga ut sin ekonomi- och lönavdelning kan vara ett strategiskt bra val för företag som vill kunna lägga mer tid på sin kärnverksamhet.

Accountor är en av norra Europas största fullservicebyråer inom ekonomi, lön och HR och hjälper företag att dra nytta av den senaste tekniken inom området så att de kan ligga steget före sina konkurrenter. Detta gör bolaget genom att effektivisera och automatisera kundernas flöden och arbetssätt.

– Vi är en modern, digital byrå som investerar mycket tid i att underlätta för våra kunder genom teknik som robotar och AI-lösningar som skapar en hög och tillförlitlig kvalitet. Det gör att kunderna istället kan bygga sina relationer och bättre förstå sin affär, säger Magnus Högvall, vd på Accountor.

Helhetserbjudande

Som en one-stop-shop inom ekonomi och lön kan Accountor bland annat sköta företags löneadministration, redovisning och elektronisk fakturahantering, men också erbjuda kvalificerad löpande rådgivning och rekrytering av personal. Att nyttja detta är en bra strategi om man vill minimera kostnader och risker, menar Magnus Högvall.

– Genom att outsourca funktioner får ledningen och företaget mer tid att fokusera på sin verksamhet, tillgång till mer modern teknik utan att behöva göra stora investeringar eller genomföra tunga migrationsprojekt. Man får tillgång till kompetens, så inga dyra och kostnadskrävande rekryteringar behövs med allt vad överlämning och inkörning innebär. Jag skulle vilja säga att outsourcing är ett bra sätt att undvika framtida stora kostnader och risker samtidigt som det ger större möjlighet för ledningen att fokusera på att utveckla företaget och affären.

Personliga relationer i fokus

Utöver att hjälpa företag att kunna fokusera på sina kunder lägger Accountor stort värde i att bygga och bevara sina egna relationer med kunderna. Trots att de använder automatisering och AI så är konsulterna en tung del av deras erbjudande, förklarar Magnus Högvall.

– Det är i slutändan människor som upptäcker många saker och kan vara proaktiva och inga robotar kan ersätta dem. Modern teknik höjer kvaliteten och skapar en trygghet som ger en grund där relationen mellan kund och konsult kan byggas. Robotisering gör också att kostnaderna blir mycket mer förutsägbara i leveransen vilket också bidrar till ett ökat förtroende.

– När Covid-19 började sprida sig i Sverige och vi började få daglig information om bidrag och krispaket märkte vi hur ovärderliga våra medarbetare var i stöttandet av våra kunder. De kunde förklara hur åtgärderna fungerar och användas för deras företag vilket verkligen uppskattades, avslutar han.

Läs mer