Annons

Räntor & valutor: Fall för dollarn

Dollarn försvagades brant och amerikanska statspappersräntor sjönk markant efter att den amerikanska jobbrapporten för november bjudit på en riktig kalldusch för en marknad som så smått börjat vänja sig med positiva dataöverraskningar.

Antalet sysselsatta i USA ökade med endast 39.000 personer i november. Enligt Bloomberg News väntades en ökning med 150.000 i november och den lägsta prognosen i sammanställningen pekade mot en ökning med 75.000. Sysselsättningen i den privata sektorn steg med 50.000 i november, väntat 160.000, medan arbetslösheten steg till 9,8 procent från 9,6 procent i oktober (väntat 9,6 procent).

En upprevidering av sysselsättningsstatistiken för oktober och september, med sammanlagt 38.000 personer gjorde inte mycket för att dämpa besvikelsen, och frågan är nu vad de negativa rubrikerna i tidningarna på lördagen kommer att göra med hushållens shoppinghumör inför helgsäsongen.

John Ryding och Conrad DeQuadros på RDQ Economics hittar ingen silverkant i rapporten som de beskriver som en "besvikelse".

"Det är ännu konsistent med en ekonomisk återhämtning och det går inte på tvärs med andra sysselsättningsindikatorer. Men det syns inga tecken på den acceleration vi har sett i andra rapporter hittills under kvartalet", skrev RDQ-ekonomerna i en kommentar.

De tror fortsatt att återhämtningen i USA-ekonomin är på väg att växla upp i ett högre tempo, men de konstaterar samtidigt att rapporten sannolikt tog knäcken på eventuella förväntningar om att Fed ska dra ned på de annonserade QE2- köpen av statspapper.

Annan USA-statistik följde däremot den senaste tidens trend med överraskningar på uppsidan; ISM:s inköpschefsindex för tjänstesektorn, eller samtliga sektorer utom industrin, steg till 55,0 i november från 54,3 i oktober, väntat 54,8.

Orderingången till den amerikanska industrin sjönk 0,9 procent i oktober efter en ökning med reviderade 3,0 procent i september (+2,1). Analytiker hade väntat en nedgång med 1,2 procent i november.

Dollarn och USA-räntorna drog sig uppåt inför jobbstatistiken, delvis drivet av förväntningar om att utfallet kunde bli bättre än konsensusprognosen, bara för att falla brant när det svaga utfallet publicerades. Fallet bromsades dock av att USA-börserna inte reagerade så negativt på den svaga statistiken, och den något bättre ISM- och orderstatistiken lyfte sedan USA-räntorna något ytterligare.

Vid svensk stängning noterades den amerikanska tvåårsräntan till 0,47 procent, 7 punkter lägre än vid samma tid på torsdagen. Tioårsräntan sjönk samtidigt 2 punkter, till 2,98 procent.

Tidigare på fredagen hade europeiska konjunkturindikatorer bjudit på en rad positiva överraskningar.

Silf/Swedbank presenterade på förmiddagen för första gången ett inköpschefsindex för den svenska tjänstesektorn, och i likhet med motsvarande index för tillverkningsindustrin visade även detta index att det svenska näringslivet skåpar ut större delen övriga världen i fråga om stark tillväxt.

Indexet steg till 64,1 i november från 63,7 i oktober, och enligt den historik som Silf/Swedbank nu presenterar har index endast varit högre under fyra månader sedan oktober 2005, slutet av 2006 och början 2007.

Alla delkomponenter i tjänste-PMI noteras på höga nivåer i november, endast leveranstidsindex underskrider 60- strecket (58,9), och den starkaste förbättringen noteras för sysselsättningsindex som stiger till 62,0 i november från 57,7 i oktober.

"Index för orderingången ökade för andra månaden i rad samtidigt som allt fler företag i tjänstesektorn uppvisar växande orderstockar, vilket är en ytterligare bekräftelse på ett fördelaktigt efterfrågeläge i svensk ekonomi", skrev Silf/Swedbank i en kommentar till.

Cecilia Hermansson, chefekonom på Swedbank, sade vid en pressträff med anledning av det nya indexet att det är en ledande indikator som visar tidigare på vändningar i konjunkturen än den officiella statistiken.

"Jag bedömer att det kommer att ha samma inverkan som PMI för industrin, men eftersom tjänstesektorn är en större del av ekonomin får vi här mer info om vart ekonomin är på väg. Inköpschefsindex för tjänstesektorn har ett starkt signalvärde", sade hon vid pressträffen.

Tjänste-PMI i euroområdet visade också en positiv utveckling i november, även om tillväxttakten sladdar långt efter Sverige. I Tyskland och Italien var tjänste-PMI starkare enligt definitiva data än vad som rapporterats preliminärt, i Tyskland steg index till 59,2 i november från 56,0 i oktober (preliminärt 58,6), och för hela euroområdet steg tjänste-PMI till 55,4 från 53,3 i oktober (preliminärt 55,2).

Det sammanvägda komposit-PMI för euroområdet steg samtidigt till 55,5 i november från 53,8 i oktober (preliminärt 55,4).

Detaljhandeln i euroområdet i oktober överraskade också på uppsidan med en ökning med 0,5 procent jämfört med i september och med 1,8 procent jämfört med oktober 2009. Enligt Bloomberg News enkät väntades ökningar med 0,2 respektive 1,0 procent.

Utöver detta meddelade också Bundesbank att den höjer prognosen över Tysklands BNP-tillväxt till 3,6 procent i år, 2,0 procent 2011, från 1,9 respektive 1,4 procent i juniprognosen.

Europeiska statspappersräntor steg på förmiddagen, men uppgången gröptes ur något efter den svaga amerikanska jobbrapporten. Räntorna i problemländer som Irland och Portugal fortsatte att sjunka markant på fredagen, handlare uppgav för Bloomberg News att den europeiska centralbanken fortsatte köpa irländska och portugisiska statspapper efter vad som uppges ha varit omfattande köp även på torsdagen.

Vid stängning noterades svenska statsobligationsräntor 1-6 punkter högre än på torsdagen. Tioårsräntan steg 6 till 3,12 procent, medan ränteskillnaden mot den tyska motsvarigheten vidgades till 24 punkter (23)

Dollarn försvagades 7 öre mot kronan, till 6,86, medan euron stärktes 1 öre till 9:15. TCW-index sjönk till 124,38 (124,48).


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?