1515

Räntor och valutor: Kronan stärks

Europaräntorna steg något överlag under fredagsförmiddagen, medan eurorörelserna var begränsade. Kinas centralbank höjde reservkraven, vilket initialt gav en liten nedåtrörelse i Europabörserna och även marginellt i räntorna.

Tyska statsobligationer handlas vid lunchtid 1-3 punkter upp jämfört med svensk stängning på torsdagen. Räntorna i PIIGS-länderna steg något mer överlag och då särskilt i Spanien, där statsobligationerna var upp 9-11 punkter.

Spanien ska under nästa vecka emittera växlar (tisdag) och statsobligationer (torsdag).

"Vi har mycket utbud från Spanien nästa vecka, och det gör investerare lite försiktiga mot spanska statspapper. Marknaden letar efter agerande där för att hantera bankproblemen, särskilt de regionala bankerna", sade Nick Stamenkovic, räntestrateg på RIA Capital Markets, till Bloomberg News.

ECB-rådsledamoten Yves Mersch sade på fredagen att han är bekymrad över den osäkerhet som skapats på marknaderna från "ohjälpsamma" kommentarer och förslag, vilka hindrar marknaden från att fokusera på den reella situationen. Han sade att penningpolitiken inte kan "överbelastas" men att ECB är medveten om sitt ansvar, vad gäller programmet för obligationsköp. Detta ansvar måste delas med regeringarna.

"Vi kan inte sudda ut linjen mellan penningpolitik och finanspolitik", sade han.

ECB-rådsledamoten Mario Draghi uppmanade i en intervju med Financial Times till försiktighet med köpprogrammet, då det i förlängningen riskerar att hota ECB:s viktiga självständighet.

Svenska statsobligationer var oförändrade till 1 punkt ned på fredagen.

SCB-data visade att industriproduktionen ökade 0,2 procent i oktober jämfört med månaden före, och steg 11,3 procent i årstakt. I september steg industriproduktionen med reviderade 2,6 procent (+2,7) från månaden före och 10,4 procent i årstakt (10,5).

Produktionen inom kemisk industri och motorfordon steg mest i oktober jämfört med september, medan den sjönk mest inom energirelaterade insatsvaror.

Industrins totala orderingång ökade 3,0 procent från månaden före, efter en uppgång med reviderade 5,4 procent i september (+5,6). Orderingången från hemmamarknaden steg 1,2 procent medan exportorderingången steg 4,3 procent.

Swedbank skriver i en kommentar att industrins oktoberdata, inklusive nedrevideringarna, var något svagare än väntat.

"Den pågående uppgången i orderingången pekar mot fortsatta ökningar i industriproduktionen kommande månader. Men data indikerar att ökningen i aktiviteten planar ut något. På marginalen kan datan vara något stöttande för obligationer och kronnegativt", skriver Swedbank.

Nordea noterar också att aktiviteten i industrisektorn tappat lite momentum under de senaste månaderna, även om orderingången varit relativt uppmuntrande. Särskilt gäller detta exportorderingången som steg med mer än 4 procent i oktober.

"Vi känner oss därför trygga med att tillverkningsindustrin kommer att visa hyggliga tal framöver. Även om aktiviteten i industrin ser ut att dämpas så håller vi fast vid vår bedömning om en BNP-ökning på minst 7 procent i årstakt under fjärde kvartalet, vilket skulle vara klart över Riksbankens prognos på 5,7 procent", skriver Nordea.

Sveriges BNP steg 6,9 procent under tredje kvartalet, jämfört med motsvarande kvartal 2009.

Ekonomistyrningsverket, ESV, bedömer i sin nya prognos att statens budgetsaldo visar ett underskott på 5 miljarder kronor 2010 och 4 miljarder kronor 2011 för att därefter vända till ett överskott på 30 miljarder kronor 2012.

ESV konstaterar att återhämtningen i svensk och statens finanser sker snabbare än tidigare väntat och statsbudgeten väntas i stort nå balans redan i år. Huvudförklaringen till den ljusare synen på statsfinanserna ligger i att tillväxten har utvecklats avsevärt starkare än tidigare väntat. Längre bort i prognoshorisonten ser ESV stora överskott eftersom den ekonomiska tillväxten fortsätter att vara god. Dessutom väntas mycket måttliga utgiftsökningar framöver.

Dansk och norsk KPI kom in i linje med förväntningarna, med norsk kärninflation kvar på 1,0 procent. Även brittisk PPI för november var som väntat. Fransk industriproduktion för oktober överraskade negativt, men hamnstrejker under perioden kan ha påverkat utfallet.

USA-räntorna har vänt något upp under förmiddagen, med den tioåriga statsobligationen på 3,20 procent, 2 punkt lägre än vid svensk stängning på torsdagen.

Eftermiddagens USA-agenda bjuder på handelsbalans för oktober och importpriser för november, klockan 14.30, samt preliminärt Michiganindex för december, klockan 15.55.

Enligt Bloomberg news enkät väntas handelsunderskottet ha minskat marginellt, till 43,9 miljarder dollar i oktober från 44,0 miljarder i september. Importpriserna väntas ha stigit 0,8 procent i november jämfört med oktober och Michiganindex väntas ha stigit till 72,5 i början av december, från 71,6 i november.

På lördagen publicerar Kina novemberutfallet för KPI, PPI, detaljhandel och industriproduktion. Enligt Bloomberg News prognosenkät väntas inflationstakten ha stigit till 4,7 procent från 4,4 procent föregående månad, men en del mediauppgifter pekar mot ett än högre utfall.

Förväntningar har funnits en tid om att Kinas centralbank, PBOC, kan komma att strama åt penningpolitiken i samband med statistiken. På fredagen kom beskedet från PBOC om att de "bara" höjer bankernas reservkrav med 50 punkter till 18,50 procent, den sjätte höjningen i år.

Statistik på fredagsmorgonen svensk tid pekade också mot fortsatt bra aktivitet i ekonomin. Överskottet i Kinas handelsbalans i november var något större än väntat, och framförallt var ökningen kraftig i årstakt, med en uppgång i exporten på 34,9 procent och importen på 37,7 procent.

Penningmängdstillväxten (M2) och yuanutlåningen var också högre än väntat.

Kina inleder ett ekonomiskt toppmöte i helgen där den ekonomiska politiken för 2011 ska läggas fast. Enligt flera rapporter på senare tid håller den penningpolitiska hållningen på att skiftas över till "klok" (prudent) från tidigare "måttligt expansiv".

På valutamarknaden har euron stärkts något till 1:326 mot dollarn och 110:85 mot yenen, jämfört med 1:318 respektive 110:70 vid svensk stängning på torsdagen. Kronan har stärkts 5 öre mot dollarn och 1 öre mot euron.

Table


Innehåll från VertivAnnons

Snåla inte på datacentret om ni vill ha flexibelt distansarbete

På många företag kommer de närmaste åren att präglas av distansarbete och av hybridmodeller, med en blandning av närvaro på kontoret och arbete i hemmiljö. Ju mer flexibel individen kan vara, desto hårdare får servrarna i datacentren jobba. Det ställer krav på investeringar av olika slag.

Fördelarna med ökat distansarbete är uppenbara, för att sammanfatta handlar det om att säkra den nödvändiga effektivisering som krävs för att överleva som företag. Ericssons planer är bara ett exempel av många på vad som händer. Ökad lönsamhet kan även komma från lägre kontorshyror, lägre elräkningar och liknande. PwC har undersökt detta fenomen och listar ett flertal aspekter som kanske inte är uppenbara. Även enklare rekrytering bidrar till att minskade utgifter.

Mer distansarbete kräver mer investeringar. Några är uppenbara, till exempel att medarbetarna behöver rejäla och stryktåliga bärbara datorer och tillgång till stabila IT-lösningar för videokonferenser, samarbete med mera. Andra nödvändiga investeringar är svårare att identifiera, som att det krävs nya, och ofta dyra, lösningar för åtkomst och IT-säkerhet.

Så uppgraderar du företagets nätverk

Den typ av investeringar som är lättast att missa är troligtvis det faktum att det krävs mer muskler i våra datacenter. I många fall är det en fråga för tjänsteleverantörer och molnföretag. Men många företag har fortfarande egna datacenter, inte sällan för de mest centrala verksamhetsområdena. Dessa datacenter belastas hårdare idag. Hur mycket varierar, men uppgifter om ökningar på 30 procent är inte ovanliga.

Det kan kanske tyckas konstigt att mer IT-aktivitet långt bort från datacentren innebär att datacentrens kapacitet och driftsäkerhet måste förstärkas. Men utan tillförlitliga knutpunkter i form av datacenter kommer den distribuerade teknikanvändning som är en följd av distansarbetestrenden att fungera sämre och vara mer osäker. 

– Det handlar inte bara om fler servrar för beräkning, fler diskar för lagring av data och större switchar för kommunikation via nätverk och internet. Kraftfullare och mer tillförlitliga lösningar för elförsörjning och stabila lösningar för kylning är lika viktiga säger Daniel Breum, försäljningsansvarig i Norden på Vertiv. 

Förutom traditionella stora datacenter blir det allt vanligare med nya, ofta mindre, anläggningar som byggs ute i kanten av nätverken (det som brukar kallas för edge computing). De knyter samman användare och centrala datacenter. Det ställs ofta speciella krav på den här typen av anläggningar, till exempel på grund av utrymmesbrist. Vertiv som är en ledande leverantör av utrustning för datacenter märker av det här på flera sätt: 

– Många nya datacenter som blir knutpunkter för nätverkstrafik kommer att köras på full kapacitet. All värme som genereras på grund av detta ställer stora krav på kylning, säger Daniel Breum, försäljningsansvarig i Norden på Vertiv.

Det ökade trycket på datacenter är bara ett exempel på indirekta följder vad gäller krav på utrustning till datacenter i pandemins svallvågor. Men den är viktig att ha i bakhuvudet när man planerar nästa års budget. 

Mer information om Vertivs Edge lösningar

Om Vertiv 

Fakta

Vertiv är en ledande leverantör av hårdvara, mjukvara, analyser och tjänster för datacenter. Sortimentet innefattar produkter för energiförsörjning, kylning och IT-infrastruktur, samt tjänster för allt från molnet till ytterkanterna av nätverken. Fokus ligger förutom på kostnadseffektivitet på tillgänglighet och hållbarhet. Vertivs huvudkontor ligger i Columbus, i Ohio i USA. Företaget har cirka 20 000 anställda och bedriver verksamhet i fler än 130 länder däribland Sverige.

 

Mer från Vertiv

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Vertiv och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?