Industriproduktionen sjönk 4,0 procent i augusti jämfört med i juli, och på årsbasis sjönk produktionsökningen till 9,7 procent i augusti från 15,2 i juli. Orderingången sjönk samtidigt 5,8 procent i augusti jämfört med i juli, exportorder sjönk 6,0 procent medan hemmamarknadsorder sjönk 5,7 procent.
"Det var ju betydligt svagare produktion och orderingång än vi hade räknat med. Det ger en tankeställare och vi får se om det följs upp av andra data. Men man ska inte övertolka data för sommarmånaderna", säger Knut Hallberg, analytiker på Swedbank i en kommentar till utfallet.
Han konstaterar att statistiken för sommarmånaderna kan störas av olikheter i semesteruttag och företagen rapportering kan fördröjas. Samtidigt finns det betydande baseffekter jämfört med sommaren 2009 att ta hänsyn till.
I fordonsindustrin, som utvecklats mycket starkt tidigare i år, rasade produktionen 23 procent mellan juni och juli, och orderingången föll 12,0 procent, men givet att signalerna från sektorn mestadels har varit positiva borde det handla om en temporär nedgång i augusti och troligen inte en inledning på en utdragen dämpning.
Annan vägledande information har inte gett några ledtrådar om någon inbromsning i industrikonjunkturen.
"PMI och KI-barometern har ju tvärtom varit överraskande starka", säger Knut Hallberg.
Anna Råman, ekonom på Handelsbanken, konstaterar också, i ett kundbrev, att industridata är mycket volatil under sommaren, och hon påminner om att julidata var mycket starka. Hon skriver vidare att bankens modell nu indikerar en BNP-tillväxt på 5,4 procent under tredje kvartalet, modellen antar då inte någon återhämtning i industriproduktionen i september, vilket dock Handelsbanken räknar med.
Riksbanken redovisade sin företagsenkät på fredagsförmiddagen och den visar att en övervikt av de tillfrågade företagen beskriver konjunkturläget som bra. De räknar också med att efterfrågan, produktion och orderingång fortsätter att stärkas, men osäkerheten om framtiden är fortsatt stor även om riskerna anses ha minskat jämfört med i undersökningen i maj.
Elisabet Kopelman, analytiker på SEB Merchant Banking, konstaterar i ett kundbrev att Riksbankens företagsundersökning ger ett intryck om en fortsatt bred återhämtning, men tonen kanske inte är lika optimistisk som i KI:s barometrar.
Handeln på de europeiska marknaderna präglas i övrigt främst av avvaktan inför den amerikanska sysselsättningsrapporten för september, klockan 14.30. Det noteras blygsamma rörelser på den europeiska räntemarknaden samtidigt som euron viker av nedåt mot dollarn och japanska yen.
Enligt Market News noterar valutahandlare vinsthemtagningar i en rad valutapar, euro/dollar, Aussie/dollar med mera inför eftermiddagens statistik, men också inför kvällens G7-möte. Enligt en rad uppgifter väntas dock G7-mötet inte publicera någon slutkommuniké.
Antalet sysselsatta i USA väntas ha minskat med 5.000 personer i september, men i privat sektor väntas antalet sysselsatta ha ökat med 75.000, efter en ökning om preliminära 67.000 i augusti. Arbetslöshetsnivån antas ha stigit till 9,7 procent från 9,6 procent föregående månad, enligt Bloomberg News prognosenkät.
Bloomberg News konstaterar att om arbetslösheten kommer in som väntat så har arbetslösheten legat på 9,5 procent eller högre under 14 månader, vilket slår 13-månadersperioden mellan mitten 1982 och mitten av 1983, den längsta perioden av förhöjd arbetslöshet sedan de månadsvisa mätningarna startade 1948.
ADP Employer Services undersökning tidigare i veckan visade att antalet sysselsatta i den privata sektorn minskade med 39.000 personer i september.
Commerzbank skriver i ett marknadsbrev att fokus återigen kommer att ligga på utvecklingen i den privata sektorn, då avvecklingen av Census-arbetare i samband med folkräkningen fortsätter att påverka huvudsiffran. "Census- effekten" kanske inte försvinner förrän i december, även om den gradvis avtar under oktober-november.
Ökningen i privatanställda har snittat på 95.000 per månad sedan början av året, vilket återspeglar en total jobbökning på 763.000 sedan i januari. Men mer än hälften av dessa jobb skapades under mars-april och under de senaste fyra månaderna har snittet legat på 71.000 per månad.
Frågan om vilket utfall som behövs för att få Fed att åtminstone temporärt skjuta på aktiverandet av nya kvantitativa lättnader kräver ett stort mått av överförenkling, då Fed inte kommer att fatta det beslutet baserat på ett enskilt utfall i jobbrapporten.
"Men med detta i åtanke så skulle en ökning med över 130.000-140.000 sannolikt hjälpa till att hålla debatten vid liv inom Fed vad gäller nödvändigheten av sådant agerande. Självklart kommer också revideringar av de två föregående månaderna att spela roll, då varje överraskande styrka i den privata sysselsättningen i september kan motverkas av revideringar i motsatt riktning", skriver Commerzbank.
