Räntor och valutor: Euron stärktes

Mjuka centralbanksbesked bidrog till att dra ned räntorna på tisdagen, samtidigt som dollarn tappade och euron stärktes överlag.

Börsuppgångar senare under dagen fick däremot räntorna att vända uppåt och nettoförändringarna från måndagen var små.

Vid svensk stängning handlades tyska statsobligationer oförändrat till 1 punkt ned från måndag samma tid.

Viss tendens till vidgade spreadar mellan kärna och perifer finns på tisdagen. Irländska statsobligationer steg 5- 12 punkter efter Moody´s besked att de inleder en bevakning av Irlands kreditbetyg inför en eventuell nedgradering. Hur räddningsåtgärderna för banksektorn påverkar statsfinanserna står i fokus.

Eurodata kom in lite blandat på tisdagen. EMU-PMI för tjänstesektorn sjönk till definitiva 54,1 i september från 55,9 månaden före, högre än preliminära 53,6. Det sammanvägda indexet (composite) sjönk till 54,1 från 56,2, även det högre än preliminära 53,8.

Detaljhandelsförsäljningen steg 0,6 på årsbasis i augusti, vilket var lägre än juli månads 1,1 procent och även lägre än förväntningarna på 1,3 procent. Under månaden sjönk detaljhandeln 0,4 procent i augusti.

EU-kommissionen konstaterade i sin kvartalsrapport att

företagens skuldsanering väntas leda till svag tillväxt under många år, då saneringen leder till att företagen sänker investeringar och lönekostnader.

Eurogruppens ordförande Jean-Claude Juncker sade vid en pressträff, efter ett möte mellan företrädare för EU och Kina, att återhämtningen i euroområdet vunnit mark, men att osäkerhet råder på de finansiella marknaderna. Han sade också att yuanen fortsatt är undervärderad.

Ekonomikommissionär Olli Rehn varnade för att om euron fortsätter att bära en oproportionerlig börda av globala justeringar av växelkurser så kan euroområdets ekonomi försvagas.

I USA steg ISM-indexet för tjänstesektorn till 53,2 i september från 51,5 månaden före, mer än väntade 52,0. Bland delindexen steg sysselsättningsindex till 50,2 från 48,2, orderindex till 54,9 från 52,4 och exportorderindex till 58,0 från 46,5.

"Nya exportorder steg betydligt. Detta kan ses som ett tecken på återuppgång i exportefterfrågan efter den Kina- ledda nedgången de senaste månaderna. Signalerna från Kina har också blivit mer optimistiska, vilket stödjer denna uppfattning. Hursomhelst så indikerar uppgången i tjänste-PMI sedan förra månaden att den amerikanska tjänsteproduktionen är rätt motståndskraftig", skrev Handelsbanken i en kommentar.

USA-räntorna sjönk fram till tisdagsmorgonen för att därefter vända upp och fortsätta högre då den amerikanska handeln kom igång igen på eftermiddagen, samtidigt som New York-börserna öppnade med breda uppgångar.

Vid svensk stängning handlades den tvååriga statsobligationen på 0,41 procent, 1 punkt upp från måndag samma tid, medan tioåringen var 3 punkter ned på 2,46 procent.

Svenska statsobligationer sjönk 1-2 punkter på tisdagen. SCB rapporterade att tjänsteproduktionen ökade med 4,9 procent i årstakt i augusti. I juli steg tjänsteproduktionen med 5,3 procent. Nordea konstaterade att den privata sektorn står för en stor del av BNP och därför är en bra indikator för BNP-utfallet.

"Den starka tillväxten i tjänsteproduktionen i juli och augusti indikerar en bra ökning i BNP under tredje kvartalet. Utfallet för tjänsteproduktionen i augusti ändrar inte vår prognos om en BNP-tillväxt på 6,5 procent under tredje kvartalet", skrev Nordea i en kommentar.

Statsminister Fredrik Reinfeldt betonade i sin regeringsförklaring inför riksdagen vikten av sunda offentliga finanser. Det är en förutsättning för en stabil återhämtning och det skapar utrymme för viktiga reformer under kommande år. Överskottsmålet på 1 procent av BNP ligger kvar och den offentliga skuldens andel av BNP ska fortsätta minska. Alla reformer ska prövas mot reformutrymmet.

Han sade också att regeringens främsta mål är att föra Sverige mot full sysselsättning. Ambitionen är också att fortsätta med ytterligare skattesänkningar, med tyngdpunkt på låg- och medelinkomsttagare.

Flera centralbanker gav mjuka besked på tisdagen. Reserve Bank of Australia, RBA, överraskade med att lämna styrräntan oförändrad på 4,5 procent, även om de har en framåtblickande "åtstramande bias".

Bank of Japan beslutade om något de kallar en "heltäckande monetär lättnad". De sänkte sin styrränta från 0,1 procent till ett intervall på 0,0 till 0,1 procent, lovade att hålla räntan nära noll tills prisstabilitet är i sikte (med vissa reservationer) och beslutade samtidigt att skapa en fond för att köpa av olika tillgångsklasser som köpa olika tillgångsklasser, som statspapper, företagscertifikat, börshandlade fonder och fastighetsfonder.

BOJ-chefen Masaaki Shirakawa sade att den japanska tillväxten kan komma att bli lägre än väntat, att den globala ekonomin går långsammare och att BOJ behöver fokusera mer på nedåtriskerna. Han beskrev åtgärderna som "omfattande" lättnader, och BOJ kan komma att öka storleken på köpen om det blir nödvändigt.

Även från USA kom mjuka penningpolitiska signaler. Fed-chefen Ben Bernanke och chefen för marknadsgruppen vid Federal Reserve New York, Brian Sack, argumenterade på måndagen för ytterligare expansion av Feds balansräkning.

Förväntningar om penningpolitiska lättnader har tyngt dollarn överlag. Yenen tappade initialt efter BOJ-beskeden men har sedan mer än återtagit rörelsen och stärkts till 83:25 mot dollarn. Euron har stärkts mot såväl yen, dollar som schweizerfranc, mot dollarn gick euron från 1:37 på måndagen till 1:38 vid svensk stängning på tisdagen.

"Euron förefaller att gynnas av uppfattningen att det är en av få tillgängliga hårda valutor, snarare än att återspegla någon påtaglig förbättring i underliggande fundamenta för euroområdet", sade Lee Hardman, valutastrateg på Bank of Tokyo-Mitsubishi UFJ i London, till Bloomberg News.

SEB skrev i ett marknadsbrev att dollarn sannolikt kommer att fortsätta försvagas mot euron. Förbättrade USA- data skulle stödja riskaptiten vilket skulle vara negativt för dollarn, medan försämrade USA-data skulle öka trycket på Fed att agera, där mer kvantitativa lättnader skulle tynga dollarn. SEB reviderar därmed sin euro/dollar-prognos till 1:40 vid årsskiftet.

Riskerna mot detta scenario är om marknaden börjar misstro Fed vilket i sin tur kan dra upp räntorna, skada riskaptiten och stärka dollarn på kort sikt; om marknaden åter fokuserar på kvardröjande problem i euroområdet; eller en mer allmän nedgång i global riskaptit, skriver SEB.

Australiendollarn tappade markant, särskilt mot euron, i spåren av RBA-beskeden. Kronan har sammantaget stärkts 4 öre till 6:71 mot dollarn men tappat 1 öre till 9:26 mot euron, jämfört med noteringarna vid stängning på måndagen.


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?