Räntor och valutor: Kronan tappar

Måndagen bjöd på sjunkande statspappersräntor och en försvagning i eurons och svenska kronans växelkurser mot andra valutor när investerare drog ned risknivåerna i sina portföljer.

Svenska statsobligationsräntor sjönk 4-6 punkter, med tioårsräntan ner 5 punkter till 2,51 procent och räntegapet mot den tyska motsvarigheten var oförändrat på 25 punkter.

Euron stärktes 3 öre mot kronan, till 9:25, medan dollarn stärktes 5 öre till 6:75. TCW-index steg till 124,79 (124,23).

Oro för att höga statsskulder ska hämma tillväxten i Europa, förhöjda terrorhot och svag bilförsäljning i Tyskland i september var bidragande faktorer bakom det svaga riskklimatet.

Claes Måhlén, chefsstrateg på Handelsbanken hänvisade också den negativa stämningen på finansmarknaderna till försenade reaktioner på fredagens amerikanska ISM-index för september. ISM-indexet sjönk till 54,4 i september, från 56,3 i augusti. Det var endast marginellt under förväntningarna, men de underliggande delarna pekar mot fortsatta nedgångar i ISM-index framöver.

"Vi har en spik upp i lagerindex samtidigt som orderindex sjunker", sade han, och konstaterade att utvecklingen pekar mot att ISM-index kan falla ner mot 45- nivån inom tre till sex månader.

ISM:s lagerindex steg till 55,6 i september från 51,4 i augusti samtidigt som orderindex sjönk till 51,1 från 53,1. Enligt Claes Måhlén kan differensen mellan dessa delindex användas som "en ledande indikator på en ledande indikator (ISM-index)" eftersom det speglar lagercykeln.

Stigande lager och vikande orderingång leder sannolikt till en dämpning i produktionen, vilket inte bör vara helt oväntat efter en lång period med starkt positiva lagerbidrag i USA:s BNP. Det är ingen helt säker ledande indikator, den tenderar att ibland skjuta såväl över som under, men relevansen för den aktuella observationen kan förstärkas av att orderboksindex sjönk till 46,5 i september från 51,5 i augusti.

Indikationerna från ISM-index kan förstärka sannolikheten för att Federal Reserve kommer att gå vidare med nya kvantitativa lättnader vid det kommande Fomc-mötet i början av november. Enligt Claes Måhlén prisar räntemarknaden dock redan in en minst 50-procentig sannolikhet, "kanske upp till två tredjedelars sannolikhet" för att den amerikanska centralbanken kommer att besluta att köpa ytterligare statspapper.

"I Feds perspektiv är det inte en double-dip som är den stora risken, det är en svag tillväxt som inte räcker för att dämpa arbetslösheten", sade han, och tillade att i ett sådant scenario är ekonomin mycket känslig för eventuella nya chocker.

"Den offentliga skuldsättningen är mycket hög och räntan ligger nära noll, då kan oförutsedda händelser bli mycket obehagliga", sade han.

Fed-chefen i Chicago, Charles Evans, sade på fredagen att ytterligare penningpolitisk stimulans kan komma att vara "önskvärd" för att hjälpa den amerikanska återhämtningen.

"Vi har fortfarande en lång väg att gå innan vi kommer ikapp den aktivitetsnivå vi skulle ha nått i frånvaro av krisen, eller någon annan chock. Dessutom tycks vi ha tappat en del av vårt framåtmomentum under senare månader", sade han.

Charles Evans ansluter därmed till andra Fed- ledamöter som William Dudley och Eric Rosengren som visat en öppning för ytterligare stimulansåtgärder.

Richard Fisher, Fed-chef i Dallas, sade å sin sida på fredagen att det är oklart hur effektiva fler ackommoderande åtgärder från Fed skulle vara med hänsyn till konsumtion och sysselsättning.

"Även om ingen av oss är nöjda med den nuvarande ekonomiska expansionen och sysselsättningen är det inte klart att situationen kräver vidare krisåtgärder från Fed", sade han.

Fed-chefen sade också att han haft tvivel på om ackommodationen haft önskade effekter samtidigt som den skadat sparandet med låg avkastning.

"Frågan som förbryllar är varför företagen inte utnyttjat likviditeten från Fed genom att anställa folk", sade han.

Enligt Richard Fisher kan de kvantitativa lättnaderna i värsta fall dränka ekonomin med bränsle som senare sätter fart på inflationen.

Federal Reserve har sitt nästa FOMC-möte den 2-3 november.

Redan på tisdagen kommer räntebesked från Bank of Japan, och många bedömare räknar med att centralbanken kommer att besluta om nya stimulansåtgärder för att stötta en vacklande återhämtning i ekonomin.

Även Australiens centralbank lämnar räntebesked på tisdagen, men här räknar en majoritet av de analytiker som Bloomberg News tillfrågat med att styrräntan höjs med 25 punkter, till 4,75 procent. På torsdag meddelar vidare Bank of England och ECB räntebesked, och här pekar prognoserna mot en oförändrad hållning från båda centralbankerna.

USA-statistik på måndagen visade att industriorderingången sjönk 0,5 procent i augusti. Det var marginellt sämre än väntat men julistatistiken reviderades samtidigt upp till +0,5 procent, från +0,1 procent.

Antalet kontrakterade husköp steg 4,3 procent i augusti, mer än väntade +2,5 procent. Lawrence Yun, chefekonom hos statistikproducenten National Association of Realtors, sade i en kommentar att statistiken går i linje med en gradvis förbättring i husförsäljningen de kommande månaderna. Låga räntor verkar ha fått köpare att återvända till marknaden, men för en bestående uppgång på husmarknaden krävs stigande sysselsättning och ökat konsumentförtroende.

Amerikanska sjönk något på måndagen, vid stängning noterades tioårsräntan till 2,49 procent vilket var 3 punkter lägre än vid samma tid på fredagen. Tvåårsräntan noterades samtidigt strax under 0,40 procent för första gången någonsin, vilket dock endast var marginellt ner från 0,41 procent vid fredagens svenska stängning.


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?