1515

Räntor och valutor: Uppåt för räntorna

Europaräntorna bibehöll i stort den inledande uppgången på onsdagen, med tendens till brantare avkastningskurva. Tyska statsobligationer var upp 2- 5 punkter jämfört med svensk stängning på tisdagen, medan svenska statsobligationer var upp 3-8 punkter.

Även USA-räntorna fortsatte upp i Europahandeln och den tioåriga statsobligationen handlas på 2,67 procent, 7 punkter upp från svensk stängning på tisdagen. Breakeven- inflationen har stigit samtidigt som fokus ligger på Fed- mötet i nästa vecka och omfattningen av "QE2".

"Räntorna kommer att stiga oavsett vad som händer vid Fed-mötet. Om de gör mindre än väntat, så kommer folk att tro att ekonomin är ok, och om de överskrider förväntningarna, så tror folk att de gör för mycket och det kommer att skapa inflation", sade Padhraic Garvey, räntestrateg på ING Groep, till Bloomberg News.

Enligt Wall Street Journal är Federal Reserve nära att inleda en ny runda med monetära stimulanser nästa vecka - trots tveksamheter bland ekonomer och vissa Fedledamöter om hur klokt det kan vara. Enligt tidningens uppgifter väntas Fed lansera ett program för köp av statsobligationer för "några få hundra miljarder dollar under flera månader".

4Cast noterar i en kommentar att ränteuppgången i Europas kärnländer delvis drivs av brutet tekniskt motstånd vid vissa nivåer i tyska statsobligationer. Men bakomliggande finns också WSJ-artikeln som blåser bort många privata bedömares prognoser om mycket större kvantitativa lättnader.

Till detta kan läggas minskade förväntningar om QE i Storbritannien efter bättre BNP-data än väntat för tredje kvartalet, samtidigt som fransk och italiensk data över konsumtion och näringslivets förväntningar kommit in bättre än väntat. Dessutom upprepar Jürgen Stark i ECB:s direktion sin "hökaktiga hymn" om att programmet för obligationsköp är tillfälligt och att låga räntor alltför länge medför risker.

SCB rapporterade på morgonen att finansinstitutens utlåning till hushållen ökade med 8,9 procent i september jämfört med samma månad föregående år. Föregående månad var ökningstakten 8,8 procent.

Ökningstakten tog fart igen sommaren 2009 och toppade på 9,3 procent i mars i år för att därefter sjunka något under våren-sommaren. I snitt under året har ökningstakten därmed legat på över 9 procent.

Tor Borg, analytiker på SBAB, konstaterar att hushållsutlåningen växer i ungefär samma takt som innan. Uppgången i bolånedelen bromsar in något, men det är fortfarande en stark tillväxt.

"Det blir intressant att se kommande utfall efter att de införde bolånetaket den 1 oktober. Det bör ge en viss effekt, men frågan är hur stor, det är svårt att avgöra", säger han.

Han tycker att Riksbanken i sin penningpolitiska rapport på tisdagen gav mindre referenser till bostadspriserna och skuldsättningen än tidigare. Det var också känslan vid Riksbankschef Stefan Ingves analytikerträff, där det talades mycket mer om växelkurser och ränteskillnader mot utlandet.

Bolånetaket kan ha gjort Riksbanken lite mindre bekymrade för skuldsättningen, men som Stefan Ingves framhållit återstår effekten att se och såväl Riksbanken som Finansinspektionen vill nog avvakta utfallet några månader för att kunna göra någon ny bedömning.

Mediarapporter om att Riksbankens sänkta räntebana är goda nyheter för bolåntagare kan ha psykologisk inverkan på hushållens vilja till upplåning, men det kan å andra sidan rapporter om en "bostadsbubbla" också ha.

"Samtidigt får man komma ihåg att även om räntebanan dras ned på längre sikt så höjs ju de faktiska räntorna just nu, vilket syns i bolåneräntorna, och högre räntor dämpar ju utlåningen", säger Tor Borg.

Riksbanken uppgav på tisdagen att för att stabilisera inflationen nära målet och uppnå ett normalt resursutnyttjande behöver reporäntan gradvis höjas mot mer normala nivåer.

"Dessutom har hushållens skulder ökat påtagligt under senare år. Om skulderna under en längre tid fortsätter att öka väsentligt snabbare än inkomsterna finns det risk för att obalanser byggs upp i den svenska ekonomin", skrev Riksbanken.

I euroområdet steg penningmängden, mätt som M3, 1,0 procent i september jämfört med samma månad föregående år, vilket var en nedgång från 1,1 procent i augusti och lägre än väntade 1,3 procent.

Norges Bank presenterar räntebesked klockan 14.00, och enligt TDN Finans prognosenkät väntar en enig analytikerkår att styrräntan lämnas oförändrad på 2,0 procent, medan flertalet bedömare spår en något neddragen räntebana.

På eftermiddagens USA-agenda märks statistik över orderingång på varaktiga varor i september, klockan 14.30, samt försäljning av nya bostäder under samma månad, klockan 16.00. Enligt Bloomberg News prognosenkät väntas orderingången ha stigit 2,0 procent totalt och med 0,5 procent exklusive transport. Försäljningen av nya bostäder väntas ha ökat 4,2 procent.

På valutamarknaden har dollarn tappat något under förmiddagen. Jämfört med nivåerna vid tisdagens stängning har dollarn däremot stärkts från 1:388 till 1:382 mot euron och från 81:30 till 81:80 mot yenen.

Kronan har stärkts något under förmiddagen, och jämfört med tisdagen har dollarn blivit 2 öre dyrare men euron 3 öre billigare.

Carl Hammer, valutastrateg på SEB Merchant Banking, skrev i bankens morgonbrev att Riksbanken skiftade från att oroa sig för bopriser till en oro för en för stark krona i samband med att räntebanan sänktes tidigare än väntat.

Han noterade att kronan "ännu inte befinner sig på 'fel' sida om 'fair value' (8:50-9:00 EUR/SEK)", och han tror att den svenska valutan kan pressas upp på nytt om Federal Reserve sjösätter QE2.

Table


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?