Räntor och valutor: Räntorna stiger

Europeiska statspappersräntor steg 2-3 punkter i torsdagens handel under tyngden av en överlag positiv börsutveckling. Dollarn utvecklades oregelbundet, men handlades svagare mot euron vid den svenska marknadens stängning jämfört med vid samma tid på onsdagen.

Ränteskillnaderna mellan EU:s kärnländer och periferin vidgades i längre löptider efter en spansk emission av långa statsobligationer. Auktionen var visserligen lyckad i så måtto att nästan hela avsedda volymen såldes, men marknaden reagerade något negativt på att den totala efterfrågan var svagare än väntat, och betydligt svagare än vid motsvarande auktion i juli.

Svenska statsobligationsräntor steg 1-4 punkter, tioårsräntan upp 4 punkter till 2,72 procent och räntegapet mot den tyska motsvarigheten vidgades till 25 punkter (24).

Kronan stärktes mot andra valutor i USA-handeln på onsdagskvällen och handlades därefter oregelbundet i Europa på torsdagen. Euron försvagades drygt 5 öre, till 9:28, medan dollarn backade 10 öre till 6:61. TCW-index sjönk till 124,24 (125,37).

Enligt SCB ökade den svenska arbetslösheten till 7,8 procent i september, från 7,4 procent i augusti. Det var högre än de 7,6 procent som väntades enligt SME Direkts enkät. Säsongsjusterat var dock arbetslösheten oförändrad på 8,2 procent. Antalet sysselsatta ökade med 85.000 personer i september jämfört med samma månad 2009 samtidigt som antalet arbetade timmar ökade 3,6 procent.

Olle Holmgren, analytiker på SEB, noterade i ett kundbrev att trots att arbetslöshetsnivån var högre än väntat så var den totala bilden av den svenska arbetsmarknaden något bättre än väntat eftersom sysselsättningen överraskade på uppsidan. Han påpekade vidare att såväl sysselsättning som arbetslöshet i september var i linje med vad Riksbanken har räknat med först under det fjärde kvartalet.

Internationell makrodata på torsdagen visade en blandad utveckling i olika delar av världen, men statistiken hamnade till stor del i bakgrunden när marknadsaktörer riktade fokus mot ett ymnigt flöde av bolagsrapporter som i många fall överraskade på uppsidan.

Det månadsvisa statistikpaketet från Kina visade på fortsatt god fart i ekonomin. BNP ökade med 9,6 procent under tredje kvartalet, ned från 10,3 procent andra kvartalet men över väntade 9,5 procent. Detaljhandel, investeringar och producentpriser ökade mer än väntat i september, inflationstakten steg som väntat till 3,6 procent medan utfallet för industriproduktionen var något under prognos.

Preliminära PMI-index för såväl industri- som tjänstesektorn i Tyskland steg oväntat, till 56,1 respektive 56,6, i oktober från 55,1 och 54,9 i september. Analytiker hade väntat mindre nedgångar i båda indexen.

Den tyska regeringen höjde på torsdagen också som väntat sin BNP-prognos för 2010 till 3,4 procent, från 1,4 procent tidigare. Prognosen för 2011 höjdes samtidigt till 1,8 procent från 1,6 procent.

Ekonomiminister Rainer Brüderle sade i en kommentar att den tyska återhämtningen nu är solid och självgående, och att den inhemska efterfrågan växer.

PMI-indexen för Frankrike backade däremot mer än väntat, främst för tjänstesektorn, och det samlade komposit- PMI-indexet för euroområdet som helhet sjönk preliminärt till 53,4 i oktober, från 53,8 i september, och det var lägre än väntat när nedgången i tjänstesektorn inte kompenserades av uppgången i industrisektorn.

I Storbritannien sjönk detaljhandelsförsäljningen oväntat 0,2 procent i september, väntat +0,3 procent. Analytiker noterade att mycket av svagheten var koncentrerad till försäljningen av kläder och skor, som sjönk 0,8 procent, och det svaga utfallet tolkas som att brittiska konsumenter var försiktigare än väntat inför de bistra budgetbeskeden som presenterades på onsdagen.

Detaljhandelsutfallet spädde på redan starka förväntningar om att Bank of England kommer att utöka de kvantitativa lättnaderna vid nästa penningpolitiska möte i början av november. Brittiska statspappersräntor sjönk markant på torsdagen och pundet försvagades kraftigt mot andra valutor.

I USA minskade antalet nyanmälda arbetslösa till 452.000 förra veckan, från uppreviderade 475.000 veckan före. Det var något bättre än väntade 455.000, men inkluderat upprevideringen av förra veckans statistik var totalutfallet något sämre än väntat.

RDQ Economics noterade att nyanmälningarna nu sjönk tillbaka till de nivåerna som gällde i slutet av september, vilket kan tolkas som de högre nivåerna i början av oktober var en tillfällig uppgång. Men veckostatistiken fortsätter ändå att ge en bild av att det inte pågår någon påtaglig sysselsättningstillväxt i den amerikanska ekonomin.

"Det förefaller som att jobbskapandet fortsatt var mycket måttligt i oktober", skrev RDQ Economics i en kommentar.

Philadelphia Feds index visade att industrikonjunkturen förbättrades något i oktober jämfört med i september. Index steg till 1,0 från -0,7, väntat 2,0, underliggande detaljer visade på något bättre, men ännu svag, orderingång, svagt bättre sysselsättning och kraftigt stigande priser.

Conference Boards index över ledande indikatorer steg 0,3 procent i september, vilket var i linje med förväntningarna

Amerikanska statspappersräntor steg något i linje med trenden från Europa på torsdagen, inkommande data gav inget större genomslag. Vid den svenska marknadens stängning noterades tioårsräntan till 2,51 procent, 2 punkter högre än vid samma tid på onsdagen.


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?