Det blev ingen öppning i det pågående valutabråket vid helgens möte för IMF/Världsbanken i Washington och splittringen är minst lika stor som före mötet.
Wall Street Journal rapporterar om att USA nu kommer att intensifiera trycket på Kina om en fortsatt yuanappreciering medan Kina å sin sida anklagar USA för att skapa problem i tillväxtländer på grund av att Feds ultramjuka penningpolitiska hållning leder till kapitalflykt till tillväxtländerna.
UBS tror att yuanen kan komma att stärkas 4 procent mot dollarn i år och med 5-6 procent under 2011. Kina kan, enligt UBS, komma att tillåta "synlig" yuanförstärkning för att undvika handelskrig, men stora, plötsliga förstärkningar skulle kunna leda till att miljoner jobb går förlorade i Kina, rapporterar Bloomberg news.
Johan Javeus, SEB Merchant Banking, konstaterar att dollarn är i en dålig sits.
"Fortsatt bra riskaptit, Fed på väg mot ett beslut om mer kvantitativ stimulans och ett IMF-möte som slutade i oenighet talar för att trenden med en allt svagare dollar kommer att fortsätta den närmaste tiden", skriver han i bankens morgonbrev.
Strax före lunch handlas dollar kring 1:394 mot euron och strax över 82 mot yenen.
Kronan har stärkts med 3 öre mot dollarn och med 4 öre mot euron, sedan i fredags eftermiddag. Jämfört med tidigare på morgonen har dock kronan dock tappat lite.
Svenska är också stabila, med tioårsräntan ned 1 punkt till 2,48 procent, medan den tyska motsvarigheten är oförändrad på 2,28 procent, från fredagens svenska stängning.
Enligt SEB:s boprisindikator räknar de svenska hushållen med fortsatt stigande bostadspriser, trots att bolånetaket nu har införts.
Indikatorn, som visar skillnaden mellan andelen hushåll som tror på stigande priser och andelen som tror på fallande priser, steg till +40 i oktober, från +31 föregående månad.
Av de tillfrågade tror 54 procent på stigande priser, jämfört med 49 procent förra månaden, medan 14 procent tror på fallande priser, ned från 18 procent föregående månad.
Undersökningen visar också att hushållen tror att reporäntan om ett år ligger på 1,26 procent, jämfört med 1,19 procent i september.
Elisabeth Kopelman på SEB Merchant Banking konstaterar att indikatorn nu är tillbaka på den högsta nivån sedan i våras och att varken fortsatta räntehöjningar från Riksbanken eller bolånetaket verkar ha påverkat stämningen så här långt.
"Vi tror att den förnyade uppgången speglar ytterligare förbättringar på arbetsmarknaden och ökad riskaptit, tillsammans med en stark uppgång i aktiepriserna under undersökningsperioden", skriver hon i en kommentar och tillägger att för Riksbanken bör huspriserna och skulderna förbli en huvudvärk och ett skäl att fortsätta höja räntorna på kort sikt, förutom den starka återhämtningen i svensk ekonomi.
I morgon, tisdag, publicerar SCB inflationssiffror i form av KPI i september. Enligt SME Direkt väntas KPI ha ökat med 0,8 procent från månaden före och med 1,3 procent från ett år tidigare. KPIF spår ha ökat med 0,7 respektive 1,7 procent.
Torbjörn Isaksson, Nordea, skriver i ett kundbrev, inför tisdagens statistik att de bedömer att KPIF-inflationen uppgick till 1,9 procent i september, vilket är betydligt högre än Riksbankens prognos.
"Inflationen i närtid är dock knappast något större orosmoment för Riksbanken. Det är däremot ett snabbt stigande resursutnyttjande", enligt Torbjörn Isaksson.
Under förmiddagen i dag publicerades KPI från Danmark och Norge. I Danmark var inflationstakten 2,6 procent, mot väntade 2,5 procent, enligt Bloomberg News.
I Norge ökade kärninflationen med 0,9 procent, jämfört med väntade 1,1 procent enligt prognos.
Shakeb Syed, Handelsbanken, konstaterar att inflationen under tredje kvartalet är lägre än Norges Banks prognos från i juni. Han tycker att statistik stödjer synen att Norges Bank kommer att sänka sin räntebana vid mötet i oktober. Tidigare har siffror över detaljhandeln, arbetslösheten och tillverkningsindustrin kommit in lägre än väntat. Dessutom ligger förväntningarna om framtida utländska räntor lägre än i juni, vilket också tyder på att Norges Bank inte har någon brådska att höja styrräntan igen.
Lorenzo Bini Smaghi, ledamot av ECB:s direktion, sade i en intervju med Market News att han inte ser något deflationstryck i euroområdet, att avmattningen i den amerikanska ekonomin inte är överraskande och att han ser "rikligt" med likviditet världen över.
ECB stramade i helgen åt reglerna för kapitalinjektioner, där de klargör sina möjligheter att inte acceptera vissa värdepapper som säkerhet för utlåning. Financial Times noterar att förändringen i detta läge är främst teknisk, men tidningen ser förändringarna som en signal om en tuffare hållning mot banker som är fortsatt beroende av ECB-likviditet för sin existens.
"Beslutsfattarna i ECB har blivit allt mer frustrerade av att ett antal banker fortsatt är 'beroende' av ECB:s erbjudande om den obegränsade likviditet som den har erbjudit sedan Lehmans kollaps för två år sedan. Regelförändringarna öppnar möjligheter för att vidta åtgärder mot dessa banker", skriver Financial Times.
ECB-rådsledamoten Yves Mersch sade, i en intervju med Financial Times Deutschland, att regeringarna i euroområdet måste göra mer för att stödja problemtyngda banker i enskilda länder, det är inte ECB:s jobb att stödja "individuella banker" eller "individuella länder".
Yves Mersch sade också att inkommande ekonomisk statistik för euroområdet pekar mot en "positiv överraskning" om en BNP-tillväxt på 0,4-0,6 procent. Ekonomierna i området stöds ännu av en "mycket ackommoderande" penningpolitik.
Måndagens USA-agenda gapar tom när det gäller makrostatistik, räntemarknaden håller stängt för Columbus Day (börserna är öppna), men Fed-chefen i New York, William Dudley, talar i Washington klockan 14.00 och Feds nyutnämnda vice ordförande Janet Yellen talar i Denver klockan 20.45.
Senare i veckan riktas blickarna mot protokollet från FOMC-mötet i september, tisdag, handelsbalans för augusti och PPI för september, torsdag, samt KPI och detaljhandel för september och Empire Manufacturing index och Michiganindex för oktober på fredag.
Klockan 13.00 presenteras årets vinnare av Riksbankens ekonomipris till Alfred Nobels minne.