1515

DEBATT: Skyll inte på LAS

Att lagen om anställningsskydd skulle vara orsaken till den höga ungdomsarbetslösheten finns det inga som helst bevis för. Grundproblemet är att de unga inte får in en fot på arbetsmarknaden, skriver de fackliga förbundsordförandena Christin Johansson och Stefan Löfven på DI Debatt.

Retoriken att koppla ihop ungdomsarbetslösheten med Lagen om anställningsskydd, LAS, har fått märkbart starkt medialt genomslag i debatten på senare tid.

Detta har vi
svårt att förstå. LAS skyddar arbetstagare mot godtyckliga uppsägningar och fastställer ett rättssäkert sätt för hur man lämnar sitt arbete – inte hur man kommer i arbetet, vilket i själva verket är vad ungdomsarbetslösheten handlar om.

Ska vi lyckas
bekämpa ungdomsarbetslösheten måste vi hitta rätt orsak och metod – inte sprida dimridåer som att arbetsrätten skulle vara problemet.

I dag är
så många som 20,7 procent av de unga mellan 15 och 24 år arbetslösa.

Arbetslösheten bland de
unga har dessutom ökat mer än bland arbetskraften i sin helhet.

Det är kanske
inte så konstigt. När konjunkturen viker snabbt säger arbetsgivare vanligtvis först upp de visstidsanställda – och av alla 15–24- åringar i arbetskraften är så mycket som 63 procent visstidsanställda.

Först därefter tittar
arbetsgivaren på dem med tillsvidareanställning.

Statistik från Statistiska
centralbyrån, SCB, bekräftar vår bild: 57 procent av de unga som har lämnat ett jobb uppger att de har lämnat jobbet på grund av att det var tidsbegränsat.

Andra skäl som
uppges är att de ville studera, frivilligt ville sluta eller var missnöjda med arbetsförhållandena.

Endast 6,7 procent
– en av femton – av alla unga som har lämnat ett jobb har gjort det på grund av personalinskränkningar. Det är med andra ord dessa 6,7 procent som på något sätt berör LAS.

Man kan säga
att arbetsgivarna använder visstidsanställningar som dragspel för att variera antalet anställda. Då är det inte underligt att det är de unga som drabbas först och mest.

Kanske borde vi
egentligen fundera över hur stor del av ungdomsarbetslösheten som de facto är arbetsgivarnas fel? Här väljer dock näringslivets företrädare att blunda.

I stället argumenterar
de för en förändring, eller kanske snarare för en rasering. Att säga som till exempel Företagarnas vd, Anna-Stina Nordmark Nilsson, att turordningsreglerna i LAS bidrar till att stänga ute ungdomar från arbetsmarknaden vittnar om att hon gravt har missuppfattat både ungdomsarbetslöshetens orsaker och LAS funktionssätt. Siffrorna talar för sig själva.

Det andra slagträet
som används i debatten är att LAS skulle vara orsaken till att Sverige har högre ungdomsarbetslöshet än andra länder. Detta finns det verkligen inget som helst bevis på.

Studerar man Eurostats
statistik på ungdomsarbetslöshet i Europa slås man mer än något annat av det svåra i att jämföra. Sverige redovisar till exempel heltidsstuderande som söker jobb på sommaren som arbetslösa. En elev eller student som letar efter extraknäck och en ungdom som är "arbetslös på heltid" räknas alltså på samma sätt i statistiken. Så räknas det inte nödvändigtvis i andra länder.

SCB, har i
augusti i år skrivit ett statistiskt meddelande med ett särskilt tema om ungdomsarbetslöshet och internationella jämförelser. Där redogör de för de enorma felkällor som finns i just ungdomsarbetslöshetsstatistiken.

Vissa länder redovisar
till exempel inte 15-åringar, i andra länder räknas inte de som bor i kollektiva hushåll, exempelvis studentkorridorer, in.

I Sverige har
vi individstatistik som gör att fler syns och våra siffror blir därmed högre.

Icke desto mindre
är ungdomsarbetslösheten ett stort problem. Ska vi lyckas bekämpa den måste vi tillsammans hitta rätt orsaker och använd bara metoder.

Vad vi däremot
inte behöver är allsköns dimridåer från borgerliga opinionsbildare som har helt andra syften i åtanke än att minska ungdomsarbetslösheten.

Grundproblemet med ungdomsarbetslösheten
är att de unga inte får in en fot på arbetsmarknaden. Därför är vi öppna för kreativa förslag om hur nya jobb kan skapas.

IF Metall har
exempelvis redan tagit initiativ till att diskutera ett arbetsplatsförankrat och individuellt utformat "yrkesår" för unga som har gått ut gymnasiet där lönen kan vara något lägre än för reguljärt arbete.

Genom förslaget skulle
ungdomarna få en meningsfull sysselsättning med schysta villkor, företagen en bättre utbildad arbetskraft för framtiden, samhället en bättre möjlighet att bygga välfärd och sammanhållning och inte minst: de unga blir delaktiga i framtidsbygget.

Christin Johansson
förbundsordförande, Akademikerförbundet, SSR
Stefan Löfven
förbundsordförande, IF Metall


Innehåll från RTSAnnons

Nöjdare medarbetare med en funktionell digital arbetsplats

Oskar Schager, Sales Specialist på RTS.
Oskar Schager, Sales Specialist på RTS.

Pandemin har varit en katalysator för utvecklingen av den digitala arbetsplatsen. När många arbetsplatser inte längre är knutna till en fysisk plats behöver företag säkerställa att system och teknik fungerar minst lika bra som när alla är på samma plats. Bolaget RTS har nolltolerans mot IT-strul och hjälper företag att göra den digitala omställningen funktionell och smidig.

RTS är en verksamhetsnära specialist inom IT som bl a säljer enheter, sköter logistik och återtag inom IT. Målet är att förse arbetsplatser med de plattformar som behövs för att teknik och system ska fungera säkert och smärtfritt. Bolaget är Nordens högst certifierade partner till VMware, som bl a har utvecklat en virtualiseringsplattform för applikationer och desktop.

VMware har flera lösningar som säkerställer en väl fungerande digital arbetsplats. Det centrala oavsett lösning är att de sätter användarens unika behov i fokus genom den mest säkra och enkla åtkomsten till användarnas arbetsverktyg på den enhet som passar användaren bäst vid varje givet tillfälle, samtidigt som silverfats-upplevelsen inte längre behöver innebära en utmattad IT-avdelning.

– Det bästa är att användarna själva inte behöver hantera systemen och från ett IT-perspektiv underlättar dessa program när folk vill använda olika typer av enheter, säger Fredrik Hallgårde, Team Leader för Digital Workspace på RTS.

Underlätta för användare

För att en digital arbetsplats ska fungera smärtfritt behöver man kunna hantera alla typer av enheter över internet via en molntjänst. Identitets- och kontohantering måste kunna fungera för att man ska kunna ha ett gemensamt konto som kan säkras och appliceras på alla tjänster.

– Oavsett om du är lagerarbetare, kör lastbil och använder digitala hjälpmedel i ditt arbete, jobbar hemifrån eller på kontor ska allt vara möjligt att hanteras på en och samma plattform. En användare ska inte behöva ringa servicedesk eller åka in till kontoret för att exempelvis ändra ett lösenord eller få ny mjukvara, säger Fredrik Hallgårde.

En konkurrensfördel

RTS tror att hur väl den digitala arbetsplatsen fungerar kan ha stor påverkan på anställdas inställning till sitt arbete. En smidig digital arbetsplats kan vara avgörande för om en anställd vill arbeta kvar eller till och med användas som konkurrensfördel vid ny rekrytering.

– Tänk dig att det istället gäller kontorsmiljön. Vill du sitta med fin utsikt eller i ett skrymsle? Det är viktigt att det är härligt att jobba, om inte så kommer de anställda så småningom söka sig bort från arbetsplatsen, säger Oskar Schager, Sales Specialist på RTS.

Om RTS

RTS är en helhetsleverantör inom IT-produkter, lösningar och tjänster med högt kompetenta specialister inom framförallt klienter, datacenter, virtualisering och infrastruktur. RTS är den mest certifierade partnern till VMware i Norden och den enda med 4 st Master Service Competencies inom VMware-lösningar.

Läs mer om RTS här 

 

Mer från RTS

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med RTS och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?