1515

DEBATT:Bygg Förbifart snabbare

Stora infrastrukturinvesteringar bör ske genom offentlig och privat samverkan, OPS. Den offentliga budgeten belastas mindre och projekten kan både påbörjas och färdigställas snabbare, skriver Lars-Johan Blom, Sveriges Byggindustrier på DI Debatt.

Under de senaste åren har Offentlig privat samverkan, OPS, förts fram i debatten som en alternativ finansieringsform vid stora offentliga byggprojekt på såväl statlig som regional nivå.

Finansminister Anders Borg
och infrastrukturminister Åsa Torstensson har lagt locket på i OPS-frågan. Samtidigt genomför allianspartierna i Stockholms läns landsting en av de största sjukhusupphandlingarna i modern tid med OPS.

Hur kan allianspartierna
på landstingsnivå respektive statlig nivå resonera så olika i OPS-frågan?

OPS innebär att
ett projekt finansieras med privata medel och att den offentliga sektorn betalar för detta under en längre period. Den offentliga budgeten får på så sätt en jämn belastning under hela kontraktsperioden.

Ett eller flera
privata företag finansierar projektet via lån och eget risk kapital. Om det är flera företag bildar de ett projektbolag som även ansvarar för projektering, byggande, drift och underhåll av projektet. För detta erhåller projektbolaget en årlig ersättning av den offentliga aktören alternativt tar projektbolaget ut en användaravgift under drifttiden.

Avgiften för tjänsten
börjar erläggas först vid driftstart och betalas sedan under en längre tidsperiod. På så sätt sprids utgifterna över projektets ekonomiska livslängd. Den offentliga budgeten får därmed en lägre belastning och prioriterade projekt kan påbörjas samt färdigställas snabbare.

I Sverige finns
hittills bara ett renodlat OPS-projekt. Arlandabanan har byggts av ett privat konsortium som också ska driva anläggningen i 40 år och därefter överlåta den till staten.

När alliansregeringen kom
till makten var förhoppningarna stora att OPS-lösningar skulle bli vanligare. På uppdrag av regeringen gjorde Banverket och Vägverket tillsammans med Statens väg- och transportforskningsinstitut under 2007 en utredning i ämnet.

Utredningens huvudslutsatser var
att OPS kan bidra till ökad samhällsekonomisk effektivitet och att det vore önskvärt att jobba vidare med att utarbeta en svensk modell.

Efter det att
utredningen hade lagts fram hände inte mycket förrän i januari 2008. Då presenterade Anders Borg och Åsa Torstensson riktlinjerna för infrastrukturpolitiken för de närmaste åren. OPS nämndes inte över huvud taget.

Senare har det
fram kommit att regeringen framför allt har två argument mot OPS-lösningar. För det första kan staten låna kapital billigare än en privat aktör och för det andra bidrar OPS-lösningar till att binda upp offentliga medel för en lång tid framöver.

I december 2015
beräknas Nya Karolinska öppnas. De totala investeringskostnaderna för projektet beräknas till cirka 14 miljarder kronor. Alliansstyrda Stockholms läns landsting beslutade i juni 2008 att bygga sjukhuset med hjälp av OPS-finansiering.

Ett huvudargument var
att tids- och kostnadsförskjutningar i projektet begränsas.

Ytterligare en fördel
som landstinget betonar är att finansieringen ingår i projektet, vilket betyder att kostnaden för landstinget är liten fram tills sjukhuset öppnas.

Det är märkligt
att allianspartierna på statlig, landstingsnivå och kommunal nivå kan komma fram till så vitt skilda slutsatser om OPS.

En inte alltför
djärv slutsats är att det handlar lika mycket om en person fråga som om grundläggande politiska ideal.

Erfarenheter från Norge
och Finland visar att OPS-lösningar har varit mycket effektiva för genomförande, tidsplaner och budget. Det första motorvägsprojektet i Finland, Helsingfors– Lahtis, genomfördes redan under 1990-talet. Byggtiden för projektet förkortades med ett helt år tack var OPS-lösningen.

Mot denna bakgrund
är vår bedömning att den nyligen beslutade Förbifart Stockholm ska kunna stå färdig före år 2020 om en OPS-lösning anammas.

OPS-frågan handlar inte
bara om att det är en bra upphandlingsform som leder till innovativt tänkande – utan även om att det i framtiden inte är rimligt att använda dagens system där stora infrastrukturinvesteringar belastar statsbudgeten direkt utan möjlighet till avskrivningar över en längre period.

Ledtiderna är för
långa och teknikutvecklingen för snabb för att det ska vara samhällsekonomiskt långsiktigt att vänta med investeringar.

Att inse nyttan
med OPS är därför i mångt och mycket en mognadsprocess. De styrande politikerna i Stockholms läns landsting har uppenbarligen genomgått en sådan process, men tyvärr ännu inte statsråden i regeringen.

Lars-Johan Blom, Sveriges Byggindustrier


Innehåll från Autolease DNBAnnons

Så skapade it-företaget Advania en grön vagnpark: ”Vi ser enbart fördelar”

Patric Lindman, på Autolease och Magnus Wemby, HR-direktör på Advania.
Patric Lindman, på Autolease och Magnus Wemby, HR-direktör på Advania.

Minskat klimatavtryck och lägre totalkostnad.

För it-företaget Advania har omställningen till en grönare vagnpark, det vill säga fler tjänstebilar med lågt koldioxidutsläpp, bara inneburit fördelar.

– Den här processen driver sig nästan själv. Merparten av våra förare är intresserade av att gå över till en eldriven bil, och de som redan har tagit steget kan inte tänka sig något annat, säger Magnus Wemby, HR-direktör på Advania.

Greenlease – vi gör det enkelt att välja miljövänligt 

It-företaget Advania erbjuder it-tjänster till företag, offentlig verksamhet och myndigheter i Sverige, Island, Norge, Danmark och Finland. I Sverige har Advania 700 medarbetare på 14 platser. 

För Advania står hållbarhetsarbetet högt på agendan – såväl ur ett kundperspektiv som sett till den egna verksamheten. Företaget har satsat på att ha både kunskap och verktygen för att kunna ta en roll som strategisk partner för sina kunder och erbjuda kostnadseffektiva, verksamhetsnära och hållbara lösningar över tid. 

– Gällande den egna verksamheten äger vi exempelvis inte de fastigheter vi har kontor i, vilket delvis begränsar vår möjlighet att påverka miljöavtrycket. Däremot är vårt resande ett område där vi har en större möjlighet till påverkan. Vår verksamhet är beroende av att kunna utföra vissa tjänsteleveranser på plats hos våra kunder vilket kräver resor. Och just resor har en stor inverkan på vårt klimatavtryck, berättar Magnus Wemby. 

En successiv omställning

2009 inledde Advania sitt samarbete med Autolease – ett av marknadens ledande billeasingbolag.

– Advania sökte en stabil aktör som är specialist på tjänstebilar och som samtidigt har en bra förståelse för våra behov och därför kan skapa en bättre helhetslösning, både ekonomiskt och ur ett hållbarhetsperspektiv, berättar Magnus Wemby.

Och det fick Advania genom samarbetet med Autolease. 

Successivt har it-företaget förändrat och förnyat sin vagnpark – från fossildrivna fordon till eldrivna bilar med lägre koldioxidutsläpp, max 60 gram koldioxid per kilometer.

I dag består Advanias vagnpark till 60 procent av laddbara bilar. En tredjedel av dessa är nollutsläppsbilar som drivs enbart av el. 

– Vi har inte forcerat vår omställningsstrategi utan undan för undan fasat ut bensin- och dieselbilar till förmån för mer miljövänliga alternativ, säger Magnus Wemby.

Hur har mottagandet varit bland förarna?

– Enbart positivt. Den här omställningen sker ganska naturligt och intresset för mer miljövänliga alternativ är stort bland våra medarbetare. I nuläget är 88 procent av våra nybeställningar en bil som helt eller delvis drivs av el. Och de förare som redan har tagit steget är mycket nöjda och vill gärna fortsätta köra en bil som helt eller delvis drivs av el.

Lägre totalkostnad per månad

För att ytterligare skynda på utvecklingen erbjuder Advania sina tjänstebilsförare så kallade konceptbilar – mer avancerade elbilar som har en högre inköpskostnad.

Det låter kanske som en dyr affär för företaget, men är det inte.

– Totalkostnaden per månad jämfört med en motsvarande fossildriven bil, allt inkluderat, blir inte högre för föraren. Och även om kostnaden för företaget blir marginellt högre, vinner vi på att våra totala koldioxidutsläpp minskar, berättar Magnus Wemby.

Gemensamma stormöten

Varje kvartal har Advania och Autolease gemensamma avstämningsmöten. Då går man igenom hur aktuell vagnpark ser ut, vad som går att effektivisera och hur behoven ser ut framåt.

– Vi inleder alltid en kunddialog med en grundlig behovsanalys och nulägesgenomgång. Denna process är en självklar bas för hela relationen mellan kund och leverantör. Vi blir tillsammans partners på en ”grön resa”, där vi ständigt föreslår förbättringar och sätter gemensamma mål, berättar Patric Lindman, kundansvarig Advania hos Autolease.

Och hur fungerar samarbetet med Advania?

– Vi har ett väldigt bra samarbete. Vi hörs kontinuerligt. De kommer med frågor och förslag som gör att vi tillsammans utvecklar och förbättrar vårt erbjudande.

Överblick i realtid

Advania har även tillgång till ett webbaserat administrationsverktyg där de i realtid får en blick över sin vagnpark – vem som kör vad, när avtalen löper ut, statistik över kostnader, koldioxidutsläpp med mera. 

Finns det inga nackdelar eller hinder för att ställa om till en grönare vagnpark?

– Inte hinder kanske, men utmaningar. Det är viktigt att samhällets totala elförsörjning säkras samt att infrastrukturen för laddning och räckvidden för bilar som drivs helt eller delvis av el fortsätter att utvecklas. I dag fungerar det bra att köra eldrivet i större städer men för medarbetare ute i landet som kör längre sträckor kan det vara en utmaning, säger Magnus Wemby.

Hur löser ni laddfrågan i stort?

– Vi strävar efter att göra det enkelt för våra förare att ladda sin bil. Främst arbetar vi aktivt för att skapa så många laddpunkter som möjligt i anslutning till våra kontor.  Parallellt utrustas våra förare med laddbrickor för att det också ska vara enkelt att ladda längs vägarna, säger Magnus Wemby. 

– Dessutom har vi samarbete med olika aktörer för laddstolpar för att alla förare enklare ska kunna skaffa och installera laddbox i hemmet, samt för smidigare laddning längs vägarna, inflikar Patric Lindman.

Här kan du enkelt räkna ut och jämföra kostnaden för leasingbilar

Greenlease – vi gör det enkelt att välja miljövänligt 

 

 

Mer från Autolease DNB

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Autolease DNB och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?