1515

Räntor och valutor: Kronan storförlorare mot dollarn

Svenska marknadsräntor steg på måndagen när den svenska marknaden anpassade sig till internationella reaktioner på statistik som visade en oväntat liten nedgång i den amerikanska sysselsättningen på fredagen, statistik som kom efter den svenska marknadens stängning.

Svenska statsobligationsräntor steg 2-8 punkter, med störst uppgång i kortare löptider. Tioårsräntan steg 2 punkter, till 3,74 procent, och räntegapet mot den tyska motsvarigheten minskade till 8 punkter (9).

Beskedet att sysselsättningen
i USA endast minskade 345.000 personer i maj, mot väntade 520.000 samtidigt som tidigare månaders statistik reviderades upp något fick amerikanska räntor att stiga kraftigt, främst i kortare löptider när marknadsaktörer till och med började spekulera om att Federal Reserve kan börja höja styrräntan redan i slutet av året, trots att arbetslösheten samtidigt steg mer än väntat i maj, till 9,4 procent.

RDQ Economics skrev
i en kommentar efter statistiken att rapporten stärker de databaserade argumenten om att recessionen kan ha tagit slut i maj eller juni.

De tillade att
uppgången i antalet personer som deltar i arbetskraften i april och maj tyder på att en del nu ser större chanser att få jobb och därför hat börjat söka aktivt.

"Men sett från
ett policy-perspektiv så är gapet mellan arbetslöshet och full sysselsättning massiv och det är osannolikt att Fed, enligt vår mening, uppfyller de förväntningar på tre till fyra räntehöjningar som nu prisas in i eurodollarkurvan över de kommande tolv månaderna", skrev RDQ Economics.

Den amerikanska tvåårsräntan
steg som högst till 1,3576 procent på måndagsmorgonen, att jämföra med 0,97 procent när den svenska marknaden stängde klockan 12.00 på fredagen. Tioårsräntan steg samtidigt till 3,9033 procent som högst jämfört med 3,72 procent vid den svenska fredagsstängningen.

USA-räntorna vände något
ned när USA-handeln inleddes på fredagen, men fortsatt osäkerhet gjorde att framför allt tvåårsräntan höll sig kvar på höga nivåer.

"Det finns en
generell oro om frontänden (korta löptider) givet att de flesta hade trott att korta räntor skulle vara väl förankrade och att Fed skulle sikta på att hålla en låg ränta under en utdragen tid. Nu prisar marknaden i en sannolikhet på mer än 80 procent att räntan höjs före årsskiftet", skrev analytiker på 4Cast i en kommentar.

De bedömer att
marknaden har överreagerat på statistik för en enskild månad, men effekten har blivit att investerare vänder på klacken efter att ha satsat på en brantare avkastningskurva sedan en tid tillbaka.

Knut Hallberg, analytiker
på Swedbank, konstaterar att det blev "trångt i dörren" när investerare överraskades av den förhållandevis positiva sysselsättningsrapporten, men han tror att marknaden kan "nyktra till" längre fram.

"Om inte annat
kan ju stigande räntor och råvarupriser ta knäcken på de gröna skotten i ekonomin", sade han.

Vid den svenska
marknadens stängning på måndagen noterade den amerikanska tvåårsräntan på 1,34 procent medan tioårsräntan noterades till 3,81 procent.

De nyväckta förväntningarna
om räntehöjningar från Federal Reserve bidrog samtidigt till att stärka dollarn kraftigt mot andra valutor.

Euron försvagades från 1:4171 vid lunchtid på fredagen till som lägst 1:3806 på måndagen. Utöver förväntningar/farhågor om att Fed kan komma att höja räntan i år tyngdes den europeiska valutan av beskedet att Standard & Poor´s sänkte Irlands kreditbetyg, till AA från AA+, vilket var S&P:s andra sänkning av Irlands kreditbetyg på drygt två månader.

Inkommande svenska nyheter
på måndagen bjöd samtidigt på vissa ljuspunkter; SCB:s tjänsteproduktionsindex sjönk 6,0 procent i april jämfört med samma månad 2008, men den riktiga ljuspunkten låg i att SCB samtidigt reviderade upp statistiken för årets tre första månader påtagligt, marsstatistiken justerades till -5,6 procent från tidigare rapporterade -8,2 procent.

Enligt analytiker skulle
det kunna innebära att Sveriges BNP för det första kvartalet kan komma att revideras upp, men å andra sidan var nu april den svagaste månaden hittills i år för tjänsteproduktionen vilket gör att statistiken inte tyder på någon förbättring i början av andra kvartalet.

SEB:s boprisindikator visade
vidare att hushållen blev ännu mer optimistiska om stigande bopriser den senaste månaden. Indikatorn steg till 18 i maj från 13 i april, och 41 procent räknar nu med stigande bopriser framöver. Andelen som uppger att de avser att binda sina boräntor ökade med 2 procentenheter den senaste månaden, men med 11 procent är andelen fortsatt låg.

Samtidigt fortsätter osäkerheten
om huruvida Lettland kommer att kunna få del av ytterligare en utbetalning ur det internationella låneprogrammet. Premiärminister Valdis Dombrovskis sade på fredagen att han hoppas ha nått en överenskommelse med IMF och EU under första halvan av denna vecka, och EU:s ekonomikommissionär Joaquin Almunia sade på måndagen att nästa utbetalning beror på vilken överenskommelse man kan nå på måndagseftermiddagen.

Lettlands finansminister Einars
Repse sade tidigare på måndagen att budgetutgifterna måste skäras ned med ytterligare 1,5 miljarder lat till och med 2011, med 500 miljoner lats vart och ett av åren. Enligt Knut Hallberg bör det uttalandet kunna tolkas som att det är de krav som EU och IMF har ställt inför den andra versionen av den lettiska tilläggsbudgeten.

Enligt Baltic News
Service enades regeringskoalitionen på eftermiddagen om besparingar om 500 miljoner lat i årets budget, och när förändringarna i årets budget har antagits kommer arbetet med budgetutkastet för 2010 inledas.

Den lettiska valutan
stärktes förhållandevis kraftigt mot euron på måndagen efter besked från den lettiska centralbanken om att den sålde 237,3 miljoner euro för att försvara valutapeggen förra veckan.

Enligt Knut Hallberg
bör man dock vara försiktig med att dra slutsatser baserat på skärmnoteringar för såväl den lettiska valutan som de officiella noteringarna vid den dagliga räntefixingen, Rigibor. Marknaderna fungerar helt enkelt inte tillräckligt bra.

Den svenska kronan
försvagades 18 öre mot den allmänt starkare dollarn, till 7:88, medan euron försvagades 2 öre till 10:90. TCW-index steg samtidigt till 143,85 (143,26).


Innehåll från SalesforceAnnons

”Techbolagen visar vägen för tillverkningsindustrin”

Tillverkningsindustrin rymmer stora skillnader i fråga om digitaliseringsgrad, visar en ny rapport som avslöjar vad som kännetecknar vinnarna post-covid. ”Ser en tydlig klyfta”.

Pandemin har tvingat nio av tio tillverkningsföretag att ställa om radikalt och ta fram en ny strategi för att lyckas framöver. En ny studie som Salesforce genomfört globalt bland 750 beslutsfattare visar på stora skillnader inom teknikutveckling och digitalisering. Vissa lyckas bättre än andra. De företag som anser sig ha kommit längst har det gemensamt att de satsar på ökad tjänstefiering, flyttar verksamheter till molnet och anammar nya sätt att interagera med sina kunder. 

Ladda ned Trends in Manufacturing 

De som släpar efter riskerar att hamna ohjälpligt på efterkälken när samhällen gradvis öppnar upp igen, varnar experter.

– Vi ser en tydlig klyfta mellan de tillverkningsföretag som framtidssäkrat sin verksamhet och de som fortfarande kämpar med att förhålla sig till turbulenta marknader och hastigt skiftande förväntningar hos medarbetare, partners och kunder. Fler tillverkningsföretag borde låta sig inspireras av framgångsrika techföretag på områden som flytt till molnet, ökad automatisering och att skapa digitala kundupplevelser. Allt det ökar förutsättningarna att lyckas post-covid, säger Cindy Bolt, ansvarig för industriföretag vid Salesforce.

Rapporten visar entydigt att de förändringar som pandemin medfört är här för att stanna. Det gäller framför allt inom försäljning och kundservice, menar närmare sex av tio tillfrågade. Många pekar på att möjligheten att göra träffsäkra prognoser på snabbrörliga marknader hindras av bristande transparens och begränsad tillgång till data, men även av silotänkande. Hela åtta av tio menar att det är svårt att utvinna den data man verkligen skulle ha nytta av ur föråldrade legacy-system.

Bättre prognoser

De enskilt viktigaste prioriteringarna för de kommande två åren är enligt nio av tio svarande ökad processeffektivitet och förbättrade efterfrågeprognoser med hjälp av digitala redskap. Över hälften av ser migration av planeringsprocesser till molnet som en kritisk framgångsfaktor. De chefer som säger sig vara ”mycket väl förberedda” för framtiden har redan flyttat till molnet. 

Ökad tjänstefiering för att diversifiera och säkra sina intäkter från flera källor är den strategi som flertalet (86%) av de företag som ser sig som framtidssäkrade satsar på. Det handlar om att paketera produkt, support, mjukvara och kringtjänster i ett gemensamt erbjudande och en ny affärsmodell.

Den digitala klyftan av idag går mellan tillverkningsföretag som anser sig vara redo för framtiden och de som inte är det. De som anser sig vara bättre rustade har system och teknologi på plats för att hantera kommande år, konstaterar Salesforces Sverigechef Dan Bjurman:

– De svenska företag som redan var mer digitaliserade, eller som lyckades göra denna omställning fort, har stått emot pandemins effekter bättre och i vissa fall även lyckats bättre än förut. Användningen av kunddata i beslutsprocessen samt digitala verktyg för att hantera kundkontakten och den hemmajobbande personalen har haft en tydlig positiv effekt och belyser hur viktigt det är att ha en modern, digitaliserad verksamhet som fattar beslut baserat på data, samt att det är otroligt viktigt att vara flexibel och anpassningsbar.

Ta del av Salesforce senaste rapport Trends in Manufacturing eller läs mer om Manufacturing Cloud här. 

Är du intresserad av mer inom Salesforce Manufacturing, besök: 

IDC Report: Benefits of a Collaborative S&OP Process 

Future of the Manufacturing Industry 

Customer 360 Playbook for Manufacturers 

Mer från Salesforce

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Salesforce och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?