1515

DEBATT: Sida stoppar företagarnas bistånd

Sidas nya upphandlingsrutiner måste omprövas så att de inte försvårar för svenska företag att samverka i olika biståndsprojekt, skriver tre företrädare för Stockholms handelskammare på DI Debatt.

För ett år sedan presenterade regeringen och biståndsminister Gunilla Carlsson nya målsättningar för Sveriges biståndspolitik där den ekonomiska tillväxten angavs som en grundläggande förutsättning för utveckling och fattigdomsbekämpning.

I den skrivelse
som presenterades för riksdagen stod bland annat: "Det ekonomiska utanförskapet, vilket en stor del av världens befolkning fortsatt befinner sig i, kan bara brytas genom marknadsekonomiska reformer, ökat tillträde till den internationella marknaden och framväxten av ett livskraftigt näringsliv."

Alliansregeringens ambition har
dock knappast hunnit avspegla sig i UD:s eller biståndsmyndigheten Sidas prioriteringar och verksamhet.

Av Sidas årsredovisning
för år 2008 framgår att endast 20 procent eller 3,6 miljarder kronor av de biståndsmedel på 15,6 miljarder kronor som myndigheten förfogar över satsas på ekonomisk tillväxt. En mycket liten andel av dessa pengar, cirka 3 procent eller 467 miljoner kronor, går i sin tur till att stöda handel och näringsliv.

I det totala
svenska biståndet på drygt 30 miljarder kronor utgör denna andel en försvinnande liten del. Det rimmar illa med regeringens nya ambition om att företagande och internationell handel är nödvändiga drivkrafter för att få i gång tillväxten i utvecklingsländerna.

Faktum är att
Sverige satsar betydligt mindre än USA och många enskilda EU-länder. I en rapport från Utrikespolitiska institutet framgår att Danmark, Nederländerna, Storbritannien och Tyskland arbetar aktivt med att näringslivet ska ha en viktig roll i utvecklingsländer.

Handelskamrarna har haft
förmånen att sedan 1997 arbeta med några av de få Sidaprojekt som främjar handel och privat näringslivsutveckling. Ett av våra främsta mål har varit att exportörer i utvecklingsländer ska utveckla kapacitet att konkurrera globalt med mer utvecklade länder.

I den slutrapport
som handelskamrarna nyligen har lämnat till Sida redovisar vi en rad av dessa framgångar:

Två tredjedelar av
Etiopiens blomster farmer har genom utbildning och samarbete med den svenska blomsterbranschen nu kapacitet att hantera bekämpningsmedel, ett av de viktigaste kraven som ställs på marknaden.

Fler än 2
000 kaffebönder i Kenya, Tanzania och Uganda har deltagit i utbildningar för att förädla den potential som finns för östafrikanskt kaffe, vilket har resulterat i bättre kvalitet och högre kvantitet i produktionen och att bönderna nu säljer sitt kaffe till ett högre pris.

Lokala hantverksproducenter i
Vietnam har byggt upp en exklusiv möbelproduktion för varumärket Formission, enligt skandinavisk design, vilket fått stor uppmärksamhet och säljs i flera inredningsbutiker i Norden.

Stödet till att
utveckla den privata näringslivssektorn i dessa projekt har också medfört positiva konsekvenser för samhället i stort. Nya företag och jobb har skapats och familjer har fått tryggad försörjning och högre levnadsstandard. I många fall är denna typ av bistånd också att föredra framför det som går genom offentlig sektor eftersom risken för korruption är mindre.

Upphandlingsreglerna för de
handelsfrämjande projekt som Handelskamrarna har varit engagerade i har nu förändrats på ett sätt som omöjliggör fortsatt svensk näringslivssamverkan.

Detta eftersom Sida
inte längre centralt kan besluta om stöd utan måste lägga ut upphandlingsbesluten på respektive lands ambassad. Detta stämmer inte med den avsikt regeringen säger sig ha att involvera det svenska näringslivet i biståndet.

En del av
det bistånd som Sida satsar på handelsfrämjande går till att öka utvecklingsländernas handelspolitiska kompetens. Men för att ett utvecklingsland ska kunna delta i den internationella handeln krävs kompetenta företag med konkurrenskraftiga produkter.

Det är också
viktigt att näringslivsaktörer i utvecklingsländerna har legitimitet och kraft att påverka beslutsfattare för ett bättre näringslivsklimat.

Detta är ingen
självklarhet. I många utvecklingsländer ses det privata näringslivet som ett hot mot regeringarna som hellre vill förfoga själva över biståndet.

Mycket återstår innan
alliansregeringen kan leva upp till de nya biståndsmålen. Vi föreslår att en större andel av det svenska biståndet satsas på ekonomisk tillväxt, handels främjande och privat näringslivsutveckling.

Sidas nya upphandlingsrutiner
bör omprövas och förändras så att de inte försvårar för svenska näringslivsaktörer att samverka i olika biståndsprojekt.

Peter Egardt, Charlotte Nyberg och Lina Nertby
Stockholms handelskammare


Innehåll från SnowflakeAnnons

Saxo Banks övergång till molnlösningar realiserar värdet av data

Många finansiella aktörer står inför en betydande förändring, där de måste utvärdera om deras legacy-system är utrustade för att hantera de snabbt ökande kraven på data, särskilt i fråga om skalbarhet och kompatibilitet. Som en följd av detta övergår allt fler företag till molnbaserade lösningar för att bättre förstå och utnyttja sina data.

Förutom att många äldre lösningar lider av brist på skalbarhet, är de ofta också dyra att underhålla och komplexa att förvalta. Detta är faktorer som är avgörande i finansiella miljöer, där smidighet, kostnadseffektivitet och tillgänglighet blir viktigare för var dag som går. Historiskt har data inom finansbranschen lagrats i separata datasilor, -lager eller -sjöar, vilket avsevärt försvårat att skapa en 360-graders vy av den insamlade informationen. Med molndataplattformar blir det lättare att möta sådana utmaningar och därmed utveckla en verkligt datadriven organisation, med full översikt av befintliga möjligheter och risker.

Skalbarhet, funktionalitet och priskontroll

För Saxo Bank syftade övergången från datalagring on-premise till i molnet till att uppnå ökad skalbarhet, bättre funktionalitet och precisare priskontroll, utan att kompromissa med säkerheten. Ejvind Hald, chef för Saxo Banks globala informationslager, förklarar att den snabba förändringstakten inom finansiella lagar och riktlinjer, i kombination med ökade krav på regelefterlevnad, var ytterligare anledningar till att den internationellt kända banken valde att gå över till molnet.

– Nya bestämmelser kräver mer data för att möta ökade krav. Förr eller senare har man så mycket data att det blir svårt att analysera och använda den. Genom att använda en automatiskt uppdaterad molndataplattform sparar våra anställda mycket tid i arbetet med att efterleva internationella lagstiftningar och krav. Det möjliggör också för våra team att arbeta mer självständigt. Molnlösningar är därtill personal- och kostnadseffektiva, vilket underlättar för oss att vara flexibla som företag – vi kan visualisera all vår data och dela dem med rätt personer vid rätt tidpunkt, var de än befinner sig. Det är en enorm fördel när det gäller att realisera värdet av data.

Säker åtkomst dygnet runt

Saxo Bank valde Snowflakes molnplattform som lösning. Den kommunicerar och samlar in samtliga relevanta data och virtualiserar dem sedan automatiskt och omedelbart till alla team. Effekterna har redan varit betydande, men övergången har inte varit helt utan utmaningar.

– Det fanns en viss oro för att kunderna skulle känna att molnet inte är tillräckligt säkert. Samtidigt förväntar sig våra kunder tillgänglighet dygnet runt, på resande fot, från dag ett. Säkerheten var därför avgörande i vårt val av molnleverantör och vi käånner oss trygga med de avancerade lösningar som Snowflake tillhandahåller. Framöver ska vi också implementera ett krypteringsverktyg från Snowflakes partnernätverk, för att stärka våra redan robusta säkerhetsåtgärder.

Alla tre stora moln på begäran

Christian Andersen, försäljningsdirektör för Snowflake Danmark, förklarar att molnlösningen i fråga ger finansiella aktörer möjlighet att bryta sig loss från existerande legacy-system. Dataplattformen gör det till exempel möjligt för kunderna att lagra sina data i ett eller flera moln, utan att datan någonsin lämnar Snowflake. Resultatet är snabb och säker datadelning i ett globalt nätverk, vilket inkluderar dataset från S&P, Factset, ESG-dataset och många fler.

– I takt med att cyberattacker ökar har det blivit tydligt att heltäckande molnlösningar, och inte on-premise-lösningar, är den säkraste vägen att gå. Därför erbjuder vår plattform en samlad plats för alla data, med förstklassig säkerhet och styrning. Detta är kritiska faktorer för alla finansiella aktörer i dag, avslutar Christian.

Läs mer om Saxo Banks lösningar

Läs mer om Snowflake

Mer från Snowflake

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Snowflake och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?