1515

Räntor & valutor: Svagt nedåt för kronan

När det närmar sig lunchtid på torsdagen pekar räntorna i Europa fortsatt ned med vikande börser. Svenska långräntor har dock vänt upp från små inledande nedgångar.

Oron för de ekonomiska utsikterna är återigen ett dominerade tema på marknaderna. Att svensk KPI för februari kom in något högre än konsensusprognosen fick ingen större marknadspåverkan. Det analytikerna fann mest intressant var att det nu börjar synas vissa indikationer på att den stora kronförsvagningen pressar upp inflationen.

Räntan på den
svenska tioåriga statsobligationen har framåt lunch stigit 1 punkt ned till 2,90 procent medan den tyska tioårsräntan samtidigt sjunkit 5 punkter till 3,02 procent. Räntegapet har därmed krympt till -12 punkter (-18).

Jussi Hiljanen, räntestrateg
på SEB Merchant Banking, säger att räntenedgångarna inleddes i USA på torsdagskvällen med ett dåligt resultat från bolåneinstitutet Freddie Mac, vilket tillsammans med börsnedgångarna på torsdagen förklarar de internationella räntenedgångarna.

När det gäller
varför svenska räntor vänt upp finns ingen riktigt bra förklaring, enligt Jussi Hiljanen, som påpekar att SEB länge sagt att svenska långräntor ska stiga relativt tyska.

"Fler och fler
börjar ifrågasätta prissättningen i den långa änden i Sverige", säger han.

Svensk KPI kom
in något högre än konsensusprognosen från SME Direkt, men efter att KPI överraskat på uppsidan i våra grannländer var en högre siffra delvis väntad på marknaden och marknadsreaktionerna blev också i princip obefintliga.

KPI var oförändrad
i februari jämfört med januari och steg med 0,9 procent jämfört med februari 2008. Enligt SME Direkts enkät väntades konsumentpriserna ha sjunkit med 0,2 procent i februari och inflationen ha varit 0,7 procent.

Analytikerna noterade att
sammansättningen i stort var i linje med deras prognoser, KPI drogs främst ned av lägre räntekostnader för egna hem. Nedgången motverkades av prishöjningar på bensin, livsmedel, kläder och paketresor.

"Man kan till
viss del kanske börja spåra någon effekt av att kronan börjar försvagas. Annars var det en rätt odramatisk siffra", säger Michael Boström, analytiker på Danske Markets.

Han nämnde bland
annat livsmedel, där handlarna sagt att den svaga kronan fått dem att avhålla sig från planerade prissänkningar och klädpriserna, där det ännu inte synts så mycket i KPI men där det "finns en risk för att priserna åker upp när vårkollektionerna ska ut i mars".

Andra analytiker noterade
att importpriserna ökade med 1,3 procent och att priserna på hemelektronik, som normalt sjunker, nu var oförändrade.

"Detta indikerar att
den svagare kronan redan nu påverkar inflationen", skriver chefekonom Torbjörn Isaksson på Nordea i ett marknadsbrev där han spår att den svagare kronan kommer att bli ett viktigt inflationstema framöver.

Om KPI kom
in högre än SME Direkts prognos var skillnaderna än större gentemot Riksbanken, som i sin senaste penningpolitiska rapport räknade med att KPI skulle sjunka 0,4 procent i februari och att inflationen skulle vara 0,4 procent.

"Ärligt talat tror
jag de har andra saker att fundera på än vad KPI kommer in på en månad. De ligger helt fel i sina realekonomiska prognoser. Det blir ett dramatiskt fall i resursutnyttjandet i år som i det här läget förmodligen är tio gånger viktigare än utfallet av KPI i februari", säger Michael Boström på Danske Markets.

Ett par konjunkturprognoser
har också kommit under förmiddagen. SBAB sticker ut som rentav optimistiska med sin prognos om en BNP-nedgång med 1,4 procent i år och en tillväxt på 1,5 procent 2010.

Betydligt dystrare var
Svenskt Näringsliv, som nu tar täten som mest pessimistiska prognosmakare med att spå att BNP sjunker 3,2 procent i år för att fortsätta ned och sjunka 0,1 procent 2010.

Europaagendan har varit
ganska diger, med bland annat oväntad hög inflation i Frankrike i februari och ett PPI för euroområdet som kom in betydligt lägre än väntat i januari.

Bank of Englands
kvartalsvisa undersökning av inflationsförväntningarna visade att de sjönk till 2,1 procent i februari från 2,9 procent i november. Inflationsförväntningarna är därmed nu på den lägsta nivån sedan maj 2005.

På Europaagendan återstår
nu tysk industriproduktion i januari, som släpps klockan 12. Enligt Bloomberg News prognosenkät väntas en nedgång med 3,0 procent jämfört med december, och med 15,5 procent jämfört med januari 2008. På onsdagen överraskande orderingången rejält på nedsidan.

Klockan 14 kommer
räntebesked från Schweiz Nationalbank, där konsensusprognosen enligt Bloomberg News är en räntesänkning av styrräntan, målnivån för tre månaders Libor, från 0,50 procent till 0,25 procent. Prognoserna spretar dock en del.

Amerikanska räntor visar
ganska måttliga förändringar under förmiddagen efter tidigare nedgångar på onsdagskvällen och natten mot torsdagen.

Vid lunch noteras
den amerikanska tvååriga statsobligationsräntan 5 punkter lägre till 0,99 procent, jämfört med onsdagens svenska stängning. Tioårsräntan har sjunkit med hela 14 punkter till 2,88 procent.

Eftermiddagens viktigaste USA-besked
blir detaljhandelsförsäljningen i februari, som redovisas klockan 13.30. Försäljningen väntas ha sjunkit med 0,5 procent jämfört med januari, -0,1 procent exklusive bilar, enligt Bloomberg News enkät. I januari steg försäljningen med 1,0 procent.

"Vi har en
stark misstanke om att mycket av uppsidan i januari var relaterat till en nyck i säsongsjusteringen. Men det finns inget sätt för oss att veta om detta snabbt kommer att vändas om, eller om det återspeglar en motverkande effekt mot viss nedsidebias i utfallet för föregående månader. Så vi väntar oss till viss del en - men inte en fullständig - omsvängning denna månad", skriver Morgan Stanley i ett marknadsbrev.

Samtidigt med detaljhandeln
släpps veckostatistiken över antalet nyanmälda sökande av arbetslöshetsunderstöd, som väntas uppgå till 644.000 personer.

Klockan 15 redovisas
statistik över lagren av osålda varor i USA i januari. En nedgång med 1,1 procent väntas.

På valutamarknaden har
yenen stärkts rejält mot både dollarn och euron på repatrieringsflöden i slutet av det japanska affärsåret. Även de mörkare konjunkturutsikterna uppges gynna yenen som sedan onsdagens svenska stängning stärkts till 96:2 mot dollarn från 98:2.

Dollarn har samtidigt
tappat något mot euron, men förändringarna är relativt måttliga.

Kronan har sedan
onsdag eftermiddag försvagats 3 öre mot dollarn till 8:83 och 6 öre mot euron till 11:29.


Innehåll från MousetrapperAnnons

Bespara dina anställda onödig smärta

En aktuell undersökning, genomförd av Kantar SIFO på uppdrag av Mousetrapper, visar att 46 % av alla bildskärmsarbetare arbetar hemifrån – vilket innebär ca 1700 000 personer. När vi ställde följdfrågan om smärtan uppkommit sedan de började arbeta hemifrån under pandemin blev vi överraskade. Hela 20 % av de som börjat jobba hemifrån under pandemin, eller drygt 230 000, har upplevt att de fått musarmsliknande besvär sedan den startade!

Musarm – eller Repetitive Strain Injury (RSI) som det egentligen heter – är ett samlingsnamn för flera olika tillstånd som uppkommer när man under lång tid arbetar med armar och händer i statiska positioner. Det kan leda till överansträngning i alla de muskler som omger nacke, axel, arm eller hand. En korrekt arbetsställning ökar chanserna att slippa, eller lindra, repetitiva belastningsskador/RSI – vilka annars riskerar att bli kroniska. 

Alla borde arbeta centrerat

Genom att arbeta centrerat, med händerna innanför axlarna, så får man en avslappnad arbetsställning och kan undvika problem som kan uppstå vid arbete med en traditionell datormus, när man inte längre behöver sträcka sig efter musen på skrivbordet. 

Om man inte behandlar sin musarm, utan bara biter ihop, riskerar man att få en livslång kronisk skada. Man kan lära sig att hitta andra vägar att arbeta, men återgår man till gamla vanor så kommer smärtan tillbaka. 

Genom att agera i tid är mycket vunnet, ur ett individperspektiv men också ur ett rent samhällsekonomiskt perspektiv. Många måste sjukskrivas i perioder och genomgå rehabiliterande åtgärder för att kunna återgå till arbetet. Vilket i de allra flesta fall hade kunnat undvikas med mer kunskap och bättre hjälpmedel.

Tre tips som hjälper

Sitter man hemma och arbetar så är det tre saker som är viktiga att tänka på om man vill undvika musarm:

1. Håll fötterna stadigt mot marken.
Ställ in stolen så att fötterna vilar stadigt på golvet, fötterna placeras något framför knäna. Använd vid behov ett fotstöd.

2. Håll armarna i linje med golvet.
Låt axlarna slappna av och håll armbågarna i ca 90° vinkel. Om du ändrar position, så försök att hålla dig inom ett intervall på mellan 70° och 135° – och växla gärna med att arbeta stående i intervaller.

3. Arbeta centrerat.
För att förhindra förslitningsskador är det avgörande att hålla händerna centrerade, innanför axlarna. En vanlig fälla är att sträcka ut armen för att nå musen bredvid tangentbordet. Genom att använda en ergonomisk mus, som Mousetrapper, får du en ergonomiskt sund ställning som håller armar och händer avslappnade. En centrerad mus ger, ofta efter bara ett par veckor, en märkbar förbättring.

4. Bonustips!
Placera skärmen i rätt höjd, dina ögon föredrar att titta nedåt. Placera skärmens övre del i ögonhöjd, eller något lägre. Om du arbetar på en bärbar dator, överväg ett laptop/tablet-stativ och ett fristående tangentbord för att kunna uppnå en korrekt, bekväm höjd.

Vill du ha fler råd och övningar för en förbättrad arbetssituation hemma, och en presentation av våra ergonomiska muslösningar – besök mousetrapper.com.

Läs mer om Kantar SIFO på uppdrag av Mousetrapper

 

Mer från Mousetrapper

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Mousetrapper och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?