1515

Räntor & valutor: Jobbsiffror höjde räntorna

Amerikanska marknadsräntor steg och dollarn stärktes efter en rapport som visade att den amerikanska arbetsmarknaden var i ett betydligt bättre skick än väntat i november. Beskedet fick också europeiska räntor att vända upp efter en tidigare nedgång.

Sysselsättningen minskade med endast 11.000 personer i november, att jämföra med prognoser om en nedgång med 125.000. Därtill reviderades september- och oktoberstatistiken upp med totalt 159.000, så den totala "överraskningseffekten" var +273.000 för tremånadersperioden.

Samtidigt sjönk arbetslösheten
tillbaka till 10,0 procent, från 10,2 procent i oktober. Här väntades en oförändrad arbetslöshet i november, enligt Bloomberg News prognosenkät. Vidare steg den genomsnittliga arbetstiden till 33,2 timmar per vecka, från 33,0 i oktober - även det bättre än väntat.

Amerikanska statspappersräntor steg
drygt 10 punkter i såväl långa som korta löptider direkt efter publiceringen av statistiken, och dollarn steg kraftigt mot alla stora valutor.

RDQ Economics noterade
att den amerikanska arbetsmarknaden var närmare att skapa jobb i november än de hade vågat hoppas på, och de noterar i synnerhet två positiva faktorer i fredagens rapport; temporära jobb (en indikator på anställningsbehov) noterade den största uppgången på fem år i november, +52.000. Dessutom ökade den genomsnittliga arbetsveckan.

"Kombinera det med
den lilla sysselsättningsnedgången i november och upprevideringarna av september och oktoberstatistiken så börjar det se ut som att december kan bli den första månaden som uppvisar en positiv payrollsiffra", skrev John Ryding och Conrad DeQuadros på RDQ i ett kundbrev.

De tonade samtidigt
ned betydelsen av nedgången i arbetslösheten, som mer handlar om att volatilitet i undersökningsurvalet överdrev arbetslöshetsnivån i oktober.

Rapporten bör dämpa
oron om uthålligheten i den ekonomiska återhämtningen, men med tanke på att resursutnyttjandet ännu är mycket lågt ser RDQ Economics inte något skäl att ändra sin bedömning om att Fed kommer att lämna styrräntan oförändrad hela nästa år.

Ekonomerna på Morgan
Stanley konstaterade att utfallet, inklusive revideringarna, visade en betydligt starkare arbetsmarknad även jämfört med deras prognoser som var betydlig mer optimistiska än genomsnittet.

De hade flaggat
för att säsongsjusteringseffekter skulle öppna för en starkare rapport än vad konsensusprognosen pekade på, men efter att ha studerat underliggande data konstaterade Morgan Stanley att rapporten innehöll "en god bit mer legitim styrka än vi hade räknat med".

"Vi hade räknat
med att säsongsjusteringsfaktorer för den privata sysselsättningen skulle öka (payrollsiffran) med upp till 150.000 jämfört med rådata i november. Men faktum är att den verkliga effekten var nära noll", skrev David Greenlaw och Ted Wieseman vid Morgan Stanley i ett kundbrev.

De ser klara
tecken på en att en återhämtning på arbetsmarknaden nu är på väg, och liknande signaler kommer från veckostatistiken över nyanmälda arbetslösa, payrollsiffran bör bli positiv i början av 2010.

"Det kommer att
bli intressant att se om Fed börjar skifta sin på senare tid duvaktiga retorik i respons på denna rapport. Det är ännu för tidigt att avveckla den monetära ackommodationen, men om Fed-ledamöterna fortsätter att betona nedåtrisker och inte börjar bereda vägen för ett eventuellt policyskifte kan bond-vigilantes börja ge uttryck för missnöje", fortsatte Morgan Stanley-ekonomerna.

Bond-vigilantes är benämningen
på investerare som protesterar mot en för mjuk policyhållning, som kan innebära inflationsrisker, genom att sälja ut statspapper och därmed pressa upp långräntor.

Vid den svenska
marknadens stängning noterades den amerikanska tvåårsräntan till 0,85 procent, 12 punkter högre än vid samma tid på torsdagen. Tioårsräntan hade samtidigt stigit 12 punkter, till 3,50 procent.

Inför den svenska
stängningen kom också statistik över den amerikanska industriorderingången oktober in bättre än förväntat; orderingången steg 0,6 procent att jämföra med förväntningar om oförändrad orderingång. Septemberstatistiken reviderades också upp till +1,6 procent från 0,9 procent tidigare.

Den svenska kronan
reagerade oregelbundet på USA- statistiken, en initial uppgång byttes snart till en nedgång, men inför den svenska marknadens stängning var tonen åter positiv.

Vid stängning handlades
dollarn till 6,91 mot kronan, 5 öre högre än på torsdagen. Euron hade samtidigt försvagats drygt 1 öre till 10,33 och TCW-index hade stigit 135,16 (135,00).

Europeiska statspappersräntor sjönk
något i en nervös marknad inför USA-statistiken, men vände kraftigt upp efter den överraskande starka signalen om USA-konjunkturen.

Vid stängning hade
svenska statsobligationsräntor stigit 3-8 punkter jämfört med torsdagen. Tioårsräntan steg 5 punkter, till 3,29 procent, och räntegapet mot den tyska motsvarigheten minskade till 4 punkter (5).

Finansminister Anders Borg
presenterade nya prognoser för de svenska statsfinanserna på fredagsmorgonen, och det ser betydligt bättre ut än det gjorde i samband med presentationen av höstbudgeten.

Enligt de nya
prognoserna uppgår det offentliga finansiella sparandet till -1,7 procent av BNP i år, -2,8 procent nästa år, -1,7 procent 2011 och -0,5 procent 2012. I höstbudgeten var motsvarande prognoser -2,2, -3,4, -2,1 respektive -1,1 procent.

Anders Borg flaggade
samtidigt för en fortsatt expansiv finanspolitik den närmast tiden.

"Vi har extremt
expansiv finanspolitik i Sverige och den ekonomiska politiken bör förbli expansiv 2010 och kanske även 2011, men sedan gradvis dras tillbaka", sade han vid en pressträff.

Enligt marknadsaktörer var
prognosjusteringen väntad och beskeden fick inte något märkbart marknadseffekt.

SCB redovisade att
nedgången i tjänsteproduktionen bromsade upp till -3,5 procent i oktober från -5,5 procent september. Mellan september och oktober steg tjänsteproduktionen med 2,8 procent säsongsrensat.

Knut Hallberg, analytiker
på Swedbank, konstaterade att tjänsteproduktionen nu "visar tydliga tecken på att kvickna till", och att utvecklingen bekräftar positiva utfall i förväntningsindikatorer som KI-barometern.

"Vi räknar med
att den positiva utvecklingen ska fortsätta den närmaste tiden. De ekonomiska stimulanserna från både finanspolitiken och penningpolitiken får allt större genomslag, vilket inte minst kunde spåras i utfallet för tredje kvartalet nationalräkenskaper", skrev Knut Hallberg i ett kundbrev.

Johanna Jeansson och
Torbjörn Isaksson, analytiker på Nordea, tyckte att tjänsteproduktionen för oktober indikerar en god start för fjärde kvartalets BNP givet att tjänstesektorn utgör 42 procent av totala BNP.

De räknar med
att "lätta" jämförelsemånader kommer att bidra till att tjänstproduktionsstatistiken kommer att förbättras markant de kommande månaderna.


Innehåll från SavelendAnnons

SaveLend satsar på tillväxt efter lyckad börsnotering

Efter en rekordspäckad vår och en utomordentligt lyckad börsnotering, siktar banbrytande P2P-aktören SaveLend på fortsatt tillväxt och utökad verksamhet. 

– Krediter är på väg att bli det naturliga tredje tillgångsslaget i väldiversifierade portföljer och vi trivs bra med att leda den utvecklingen, säger Ludwig Pettersson, vd och grundare.

Kom igång med dina kreditinvesteringar 

Kreditinvesterings- och sparplattformen SaveLend har under sina sju år gått från klarhet till klarhet. 2021 års första kvartalsrapport visade en omsättningsökning på 57 procent från 2020, en trend som har fortsatt under Q2. För en dryg månad sedan avslutades därtill företagets teckningstid inför börsnoteringen och även här var resultatet långt över förväntan. 

– Intresset var enormt – vi övertecknades med över 600 procent – vilket var oerhört glädjande! Det har verkligen blivit en sporre för oss och i skrivande stund har vi fler än 2000 aktieägare. Majoriteten av andelarna ägs dock fortfarande av våra anställda på ett eller annat sätt, så vi har ett starkt operationellt ägande, säger Ludwig, som själv är största ägare även efter noteringen.

Skapar spännande synergier

Investeringsplattformen fokuserar i korthet på att ge såväl privatpersoner som företag möjlighet att investera i peer-to-peer-lån, för att därmed finansiera krediter till andra användare. Typ av investering är helt valfri och kan inkludera allt från fastighetskrediter och företagslån till konsumentkrediter och inkassoportföljer. Avkastningen kommer investerarna till godo i form av utbetald ränta. 

– Det finns många fruktsamma synergier mellan aktieägare och investerare på plattformen och de två grupperna överlappar varandra allt mer. Vi ser det som ett kvitto på att vi har en modell som verkligen fungerar.

Varför SaveLend? 

Ett förutsägbart komplement

Förutom att Ludwig är majoritetsägare efter börsnoteringen är han även en aktiv investerare på SaveLends plattform. Han är övertygad om att det rör sig om ett tryggt tillgångsslag som passar de flesta, inte minst på grund av dess låga korrelation med börsen. 

– Krediter ger ett mer förutsägbart kassaflöde och via SaveLends plattform behöver investerare inte likvidera sina tillgångar för att få ut sin kredit. Detta gör tillgångsslaget till ett värdefullt komplement till exempelvis aktier och fonder – sedan 2014 har SaveLend i genomsnitt genererat 13,82 procent ränta på investerat kapital, per år.

Varför ska du investera i krediter? 

Siktar på 25 procent organisk tillväxt

Härnäst avser SaveLend att exekvera sina finansiella mål och fortsätta sin expansion, med en målsättning på minst 25 procent organisk tillväxt per år. Siktet är inställt på att växa befintliga marknader och att därtill realisera sin förvärvsagenda. 

– Vi letar efter såväl rena kundstockar som kan lyftas in i vår tekniska plattform och på så vis höja marginalen, som komplement till befintlig verksamhet, såsom nya kredittyper och ett bredare erbjudande. Det är en mycket spännande utveckling, avslutar Ludwig. 

Få svar på dina frågor 

Mer från Savelend

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Savelend och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?