1515

DEBATT: Vi bidrar till välfärden

Fackförbund och politiska krafter som vill begränsa bemanningsbranschen tackar nej till en fungerande arbetsmarknad för alla, skriver Henrik Bäckström
och Gabriella Sebardt från Bemanningsföretagen på DI Debatt.

Den senaste veckan har ­beman­ningsbranschen ­utsatts för en orättfärdig demonisering. I samband med denna kommer krav från fackförbund och politiska grupperingar på vänsterflanken om att ­inskränka eller förbjuda branschen.

Vi vill här
åskådliggöra vad svensk ­arbets­marknad går miste om, om ­dessa krav skulle verkställas.

Bemanningsbranschen har växt
till sig under senare år. Bemanningsföretag har i dag 60?000 anställda – fler än medlemmarna i de flesta LO-förbund. Våra medlemsföretag är auktoriserade, vilket bland annat innebär att kollektivavtal är obligatoriskt. Genom att förespråka begränsningar för branschen jobbar facken mot sina egna medlemmar.

Det är närmast
stötande att ­LO-förbunden jobbar för att begränsa branschen sam­tidigt som vi som ­arbetsgivarpart kontinuerligt förhandlar om förbättrade och utvecklade ­kollektivavtal.

Men framförallt, genom
att ställa krav på begränsningar säger de nej till följande sex väsentliga bidrag till ­arbetsmarknadens funktion, till samhällsekonomin och därmed till välfärden:

Jobbkompletterare.

Bemannings­före­­tag skapar
fler jobbmöjligheter för fler individer. Andelen unga är dubbelt så hög som på arbetsmarknaden i stort. Senioruthyrningen sätter nya rekord.

Generationsväxlingen blir viktig
när 40-talisterna pensioneras. För personer som är inlåsta i jobb är branschen en utväg för karriärväxling.

Jobbpusslare.

65 procent
av bemanningsjobben skulle inte skulle komma ut på arbetsmarknaden om de inte ­genererades via bemanningsföretag. Det visar en ­under­sökning från Eurociett, Euro­pean Confederation of Private Employment Agencies.

I branscher där
jobben karaktäri­seras av ­oregelbundenhet är bemanningsföretagen också viktiga. I stället för att en servitris arbetar på fyra ­restauranger för fyra ­arbetsgivare, kan hon ha en anställning hos enda ­arbetsgivare som har ansvaret för att pussla ihop jobben till heltid.

Det är givetvis
smidigare oavsett om det handlar om semester, lön, pension, föräldraledighet eller utvecklings­samtal. Även specialister, chefer och vd:ar hyrs ut i allt större utsträckning.

Jobbunderlättare.

Andelen anställda
med utländsk bakgrund är dubbelt så hög i bemanningsbranschen som på arbetsmarknaden i stort.

Tillsammans med Arbetsförmed­lingen
görs flera ­insatser för att unga, funktionshindrade och utlandsfödda skall komma i jobb. Här har bemanningsföretag en viktig roll att spela för att ­sänka trösklar. ­Andra arbetsgivare ­anställer sällan personer som är i utanförskap, visar en TCO-rapport.

Jobbredovisare.

Genom den
obligatoriska auktorisationen för bemanningsföretag minskar utrymmet för oseriösa aktörer märkbart. Offentliga upphandlare, medarbetare och kunder väljer allt oftare auktoriserade bemanningsföretag. I samarbete med Skatteverket har projektet Vita jobb genomförts.

Jobbmaximerare.

Bemanningsföretag är
experter på att bemanna olika projekt. Skulle kungen och utrikesminister Carl Bildt ha pratat japanska under det kejserliga stats­ ­besöket utan ­inhyrd tolk? Skulle ­Nobelstiftelsen ha fixat middagen utan inhyrd kock på Nobelfesten. Skulle ­oppo­sitionsledare Mona Sahlin ha ­varit glad utan en färsk, nyutburen tidning och skulle miljöpartiets Maria Wetterstrand varit nöjd med ett havererat försök att införa vägtullar i Stockholm?

Jobbförmedlare.

Enligt
Arbets­förmedlingen annonserade bemanningsföretag efter över 100?000 jobb förra året. Det behövs ­olika vägar för att komma i jobb, vilket kräver ­sam­arbete mellan offentliga och privata lösningar.

Både forskare och
politiker säger att antalet arbetade timmar i ekonomin är avgörande för välfärden. Totalt arbetar 120.000 personer någon gång årligen i bemanningsbranschen. Få branscher är större, och därför blir vårt bidrag till sysselsättning centralt.

Bemanningsföretag bidrar till
samhällsekonomin genom ökade skatte­intäkter från inkomst av tjänst och minskade utbetalningar från trygghetssystemen när allt fler jobbar.

De krafter som
nu vill begränsa ­bemanningsföretagen säger nej tack till just det de är ute efter – en fungerande ­arbetsmarknad för alla, som leder till bättre samhällsekonomi, som i sin tur avgör välfärden.

Henrik Bäckström, förbundsdirektör, Beman­ningsföretagen
Gabriella Sebardt, förbundsjurist, Bemanningsföretagen


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?