1515

DEBATT: Globaliseringen hotar den svenska ägarmodellen

Utländskt dotterbolagsägande, privat riskkapital och institutionellt ägande har trängt undan den svenska ägarmodellen. Ett brett svenskt ägande kräver betydande sänkningar av den svenska ägarbeskattningen, skriver nationalekonomerna Magnus Henrekson och Ulf Jakobsson (bilden nedan).

Under 1930-talet lades grunden för en specifik svensk modell för företagsägande och företagskontroll. Ägarna kunde dra nytta av skattebefriade stiftelser, skattemässigt förmånliga lånefinansieringar samt en skattemässig och aktiebolagsrättslig särställning för investmentbolag. Genom att kombinera ask-i-askägande, korsägande och differentierad rösträtt blev kontrollen av de svenska storföretagen alltmer koncentrerad. Även när ett företag var börsnoterat var det normala att en enda ägare, i regel en privatperson eller en familj, de facto kontrollerade företaget.

När de inhemska finansiella marknaderna liberaliserades från slutet av 1970-talet och det ansiktslösa fondkapitalet blev allt viktigare, koncentrerades kontrollen alltmer genom en intensifierad användning av differentierad rösträtt och ask-i-ägande. I början av 1990-talet hade nästan 90 procent av alla bolag på Stockholmsbörsen aktier med differentierad rösträtt, och som mest kontrollerades 83 procent av det totala börsvärdet via investmentbolag. Wallenberg- och Handelsbankssfären kontrollerade tillsammans över 60 procent av börsen. Systemet tillät att denna kontroll byggde på en mycket smal kapitalbas.

Detta system, som nådde sin höjdpunkt under 1990-talet, kan karaktäriseras som kapitalism utan rika kapitalister. En ytterligare förutsättning var starka restriktioner mot utländskt ägande. I vår rapport till Globaliseringsrådet, "Globaliseringen och den svenska ägarmodellen", visar vi hur globaliseringen på kort tid har ryckt undan förutsättningarna för den svenska ägarmodellen.

Sedan 1993 är alla restriktioner för utländskt ägande borttagna. Aktiemarknaden bestraffar företag med differentierad rösträtt genom att ge dem en lägre värdering, vilket höjer deras kapitalkostnader. De traditionella svenska ägargrupperna har på grund av den tidigare politiken inte tillräcklig finansiell styrka för att expandera sitt eget ägande i takt med marknaden. Inte minst leder den stora rabatten på investmentbolagens aktier till att dessa inte kan ta in nytt kapital via nyemissioner. Användningen av A- och B-aktier har minskat avsevärt, mindre än hälften av de börsnoterade företagen har differentierad rösträtt, och för nyintroducerade företag ligger andelen under 25 procent.

De svenska regelsystemen är än i dag i hög grad inriktade på att understödja den traditionella svenska ägarmodellen. Globaliseringen har dock gjort att den har tappat mark, vilket har skapat ett ägarvakuum som är på väg att fyllas av tre nya ägarmodeller: utländskt dotterbolagsägande, privat riskkapital och institutionellt ägande. Den starka tillväxten av dessa ägarformer hänger delvis samman med att de i hög grad drar fördel av en låg utländsk ägarbeskattning. Var fjärde anställd i näringslivet jobbar numera i ett utländskt dotterbolag, och i företag med fler än 200 anställda är andelen över 40 procent.

Svenska privata riskkapitalbolag kontrollerar i dag företag med över 600 000 anställda globalt. Klockan går inte att vrida tillbaka.
Mycket av det som har skett i Sverige på ägarområdet är en del av en internationell utveckling. I den blandade ägarbild som vi är på väg mot måste det dock finnas mer plats för ett individuellt svenskt ägande. Om man vill att ett svenskt ägande på ett framgångsrikt sätt ska kunna hävda sig krävs betydande sänkningar av den svenska ägarbeskattningen. Den höga svenska beskattningen av optioner som belöningsinstrument från företagen skapar också svårigheter att utveckla ett spritt ägande enligt anglosaxiskt mönster i Sverige.

Det är tydligt att de policyåtgärder som krävs bryter mot den huvudlinje med hög individbeskattning som är en del av den svenska modellen. Globaliseringen och avregleringen av de finansiella marknaderna har därför skapat ett dilemma för den svenska skattelagstiftningen. Den lösning som tills vidare avtecknar sig är att de svenska riskkapitalisterna, i likhet med de svenska idrottsstjärnorna, får låta sig beskattas i något utländskt skatteparadis.


Magnus Henrekson
vd Institutet för näringslivsforskning, IFN
professor, Handelshögskolan i Stockholm

Ulf Jakobsson
adj professor, Internationella handelshögskolan, Jönköping


Innehåll från EfterklangAnnons

Optimal ljudmiljö ökar arbetsplatsens attraktionskraft

Margareta Andersson och Zlatan Idnert på Efterklang.
Margareta Andersson och Zlatan Idnert på Efterklang.

Ljudmiljön är en av de främsta orsakerna till klagomål på kontorsarbetsplatser. Öppna kontorslandskap skapar ofta en ljudmiljö som leder till stress, missnöje och produktionsbortfall. Efterklang jobbar med att skapa en optimal ljudmiljö för arbetsplatser. –Tricket är en sömlös balans mellan isolering, absorption och ljuddesign, säger Zlatan Idnert, chef för Efterklang.

Övergången från små cellkontor till öppet kontorslandskap har inte skett helt utan utmaningar. I ett kontorslandskap är det viktigt med både koncentration och interaktion. Därför måste ljudmiljön utformas för att möjliggöra olika typer av aktiviteter. Utmaningen är att koncentrationssvårigheter på grund av störande ljud kan vara ett resultat av bullrig omgivning, men också av för tyst omgivning. Det är även viktigt att förstå människors subjektiva uppfattning av ljud och att kunna utforma en miljö där det finns samspel mellan både akustik och psykoakustik. 

Efterklang erbjuder rådgivning utifrån ett helhetsperspektiv i alla frågor som rör ljud. Ljud är en självklar och viktig komponent i alla miljöer. Utöver att akustiken ska uppfylla gällande standarder och krav är det viktigt att ljudmiljön är anpassad till situation, aktivitet och verksamhetens verkliga behov.  

– Först och främst måste akustiken åtgärdas – ljudisolering och absorption, så att onödigt buller dämpas och rummets funktion kan garanteras. Samtidigt som akustiken ses över är det också viktigt att planera för tillförda ljud. Ljud som ska stimulera till koncentration, samarbete och energi, förklarar Zlatan.

Margareta Andersson, ljudarkitekt på Efterklang, fyller i:

– En bra arbetsgivare behöver ställa sig frågorna: vad gör människorna på den här platsen? Bör vi ha andra typer av ljudformer? Vi är alla väldigt olika och har olika inlärningssätt, behov och arbetsuppgifter. Vissa dagar behöver man skriva, vissa dagar stimulera kreativiteten. En bra kontorsmiljö har tagit hand om alla de här aspekterna med ”ljudöar”, där det är tillåtet att prata och man kanske spelar lite musik medan andra ytor får vara mer tysta.

Bra ljuddesign

Ljud är en profession och Efterklangs verksamhet baseras på en bred flora av expertis. Med sitt sömlösa perspektiv är Efterklangs erbjudande världsunikt. Det handlar om allt från att säkerställa rätt akustiska förutsättningar, genomföra research och förstudier till att veta hur konsonanter ska maskeras och hur högtalare ska placeras. Det är med ljud lite som det är med belysning: du kan inte ta en lampa och tro att den ska funka överallt för alla ändamål, menar Margareta.

Ljudet som tillsätts ska helst vara dynamiskt och naturligt, inte skarpt och stressande som till exempel vitt brus. Efterklang har spelat in hundratals autentiska ljud i skogar som de arbetar med. Naturliga element är naturligt dynamiska och behagliga att lyssna på och jobba till.

En annan viktig aspekt är att bra ljuddesign samspelar med hela upplevelsen – även den visuella, säger Margareta

– Att ta hand om akustik och ljud behöver inte vara fult, tvärtom kan det vara estetiskt snyggt. Vi utgår från och arbetar i linje med den gestaltning som finns på kundens kontor. Det är också dags att döda myten om att nedpendlade undertak är universallösningen. Det finns många spännande och estetiskt tilltalande lösningar på marknaden idag!

Ljudmiljön central efter pandemin

Margareta tror att ljudmiljön kommer vara central för att arbetsplatser ska behålla sin attraktionskraft efter pandemin, när vi lämnar hemarbetet och återgår till kontoren igen.

– Ska vi vara på en arbetsplats 40 timmar i veckan så måste det vara bättre än hemma, i grunden är det attraktiva arbetsplatser vi skapar, avslutar hon.

Om Efterklang

Efterklang är Nordens ledande kompetenscentra inom rådgivning, design och projektering av akustik, ljud och vibrationer. De är baserade i Skandinavien med över 130 medarbetare som skapar miljöer med mindre buller och vibrationer och mer välljud. Efterklang är ett varumärke inom AFRY-koncernen.

Läs mer på www.afry.com/sv/efterklang

 

Mer från Efterklang

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Efterklang och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?