1515

DEBATT: Ta bort den dolda straffskatten

Regeringens sänkning av arbetsgivaravgiften är ett viktigt trendbrott. Det är viktigt att den får en fortsättning. I dag är en stor del av arbetsgivaravgiften en dold straffskatt, på sikt bör den bara motsvaras av förmåner. Undvik specialregler med dyra och tveksamma effekter, skriver Svenskt Näringslivs Signhild Arnegård Hansen på DI Debatt.

Regeringen har fram tills nu haft ett alltför ensidigt fokus på arbetsmarknadens utbudssida. Jobbskatteavdrag och sänkta arbetsgivaravgifter för vissa grupper har riktat in sig på en bättre fungerande arbetsmarknad. Det har funnits goda skäl till att få fler att gå från utanförskap till anställning. Samtidigt har det saknats politiska initiativ för att stimulera efterfrågesidan på arbetsmarknaden. För att skapa nya jobb måste det till fler växande företag med framtidstro.

Skatterna på företagande och företagens skattekostnader för att anställa måste bli lägre och mer förutsägbara. Det vi hittills sett av företagspaketet i höstens budget ett positivt trendbrott. En sänkning av arbetsgivaravgiften och egenavgifterna med 1 procentenhet och sänkt bolagsskatt med 1,7 procentenheter är naturligtvis inte av den omfattning som vi företagare efterfrågar. Det är dock ett steg i rätt riktning.

På den globala marknaden, där företagen direkt eller indirekt verkar, är skattenivåerna en fråga om konkurrensvillkor. Med alltför avvikande skattevillkor går det i längden inte att konkurrera med företag i andra länder. Kostnaden för företagens totala skatter måste till syvende og sidst betalas av konsumenter här hemma eller utomlands. För att svenska företag ska kunna möta denna utmaning måste det totala skattetrycket på företagande och arbetskraft sänkas.

Många av de företagare jag möter är särskilt bekymrade över de höga arbetsgivaravgifterna. Arbetsgivaravgifter ska vara kopplade till förmåner för den anställda. I dag är dock en stor del av arbetsgivaravgiften inte längre kopplad till någon förmån som den som arbetar kan ta del av, över 7,5 basbelopp är hela arbetsgivaravgiften skatt.

Arbetsgivaravgiften har utvecklats till att bli en dold straffskatt på arbetskraft i företagen. Det är fel och därför är det ett steg i rätt riktning att sänka arbetsgivaravgiften generellt för alla anställda i alla företag. Men sänkningarna måste fortsätta och på sikt bör arbetsgivaravgifter bara vara avgifter som motsvaras av förmåner.

Det finns de som hävdar att den specialregel med nedsättning av arbetsgivaravgiften som infördes 1997 var bättre än att sänka arbetsgivaravgifterna över hela linjen. Specialregeln innebar en nedsättning med 5 procentenheter, dock maximalt 30 000 kronor per företag och år. Detta belopp höjdes 1998 till max 42 600 kronor. Syftet med nedsättningen var att stimulera nyanställningar i små och medelstora företag i en tid med hög arbetslöshet.

Riksdagens revisorer visade 2001 att specialregeln var en dyrbar åtgärd med små effekter på anställningsbeslut och som gav få och dyra jobb. Den socialdemokratiska regeringen verkade ta intryck av revisorernas rapport och sänkte 2005 beloppet till 37 080 kronor.

Det finns ett starkt stöd hos ekonomer för att specialregeln inte var någon bra åtgärd för att stimulera tillväxt i små och medelstora företag. Ekonomerna pekar på att den ledde till tröskeleffekter för anställningar utöver dem som omfattas av arbetsgivarnedsättningar.
De hävdar också att regeln gav dödviktskostnader eftersom den omfattar även storföretag samt innebar svåra gränsdragningsproblem och medförde krångliga blanketter.

Jag har förståelse för att en del företagare saknar nedsättningen, men som system var det ingen bra konstruktion för att stimulera små företag att anställa. Jag ser ett behov att inledningsvis ge små och nya företag en möjlighet att komma i gång innan de fullt ut går in i vårt system med skatter och avgifter. Här måste vi finna mer träffsäkra åtgärder. Svenskt Näringslivs skattekommission får i sina möten runt om i landet in många sådana förslag som vi kommer att återkomma till framöver.

För mig är det viktigaste att vi börjar sänka skatterna över hela linjen för alla företag och alla anställda i stället för att vi behåller höga skattenivåer och inför särskilda skatteundantag. Svenska företag måste få konkurrenskraftigare skatter och stabilare skattevillkor. Därför ser jag fram mot fler steg med skattesänkningar över hela linjen framför nya specialregler med tveksam effekt.

SIGNHILD ARNEGÅRD HANSEN, ordförande i Svenskt Näringsliv


Innehåll från Autolease DNBAnnons

Så skapade it-företaget Advania en grön vagnpark: ”Vi ser enbart fördelar”

Patric Lindman, på Autolease och Magnus Wemby, HR-direktör på Advania.
Patric Lindman, på Autolease och Magnus Wemby, HR-direktör på Advania.

Minskat klimatavtryck och lägre totalkostnad.

För it-företaget Advania har omställningen till en grönare vagnpark, det vill säga fler tjänstebilar med lågt koldioxidutsläpp, bara inneburit fördelar.

– Den här processen driver sig nästan själv. Merparten av våra förare är intresserade av att gå över till en eldriven bil, och de som redan har tagit steget kan inte tänka sig något annat, säger Magnus Wemby, HR-direktör på Advania.

Greenlease – vi gör det enkelt att välja miljövänligt 

It-företaget Advania erbjuder it-tjänster till företag, offentlig verksamhet och myndigheter i Sverige, Island, Norge, Danmark och Finland. I Sverige har Advania 700 medarbetare på 14 platser. 

För Advania står hållbarhetsarbetet högt på agendan – såväl ur ett kundperspektiv som sett till den egna verksamheten. Företaget har satsat på att ha både kunskap och verktygen för att kunna ta en roll som strategisk partner för sina kunder och erbjuda kostnadseffektiva, verksamhetsnära och hållbara lösningar över tid. 

– Gällande den egna verksamheten äger vi exempelvis inte de fastigheter vi har kontor i, vilket delvis begränsar vår möjlighet att påverka miljöavtrycket. Däremot är vårt resande ett område där vi har en större möjlighet till påverkan. Vår verksamhet är beroende av att kunna utföra vissa tjänsteleveranser på plats hos våra kunder vilket kräver resor. Och just resor har en stor inverkan på vårt klimatavtryck, berättar Magnus Wemby. 

En successiv omställning

2009 inledde Advania sitt samarbete med Autolease – ett av marknadens ledande billeasingbolag.

– Advania sökte en stabil aktör som är specialist på tjänstebilar och som samtidigt har en bra förståelse för våra behov och därför kan skapa en bättre helhetslösning, både ekonomiskt och ur ett hållbarhetsperspektiv, berättar Magnus Wemby.

Och det fick Advania genom samarbetet med Autolease. 

Successivt har it-företaget förändrat och förnyat sin vagnpark – från fossildrivna fordon till eldrivna bilar med lägre koldioxidutsläpp, max 60 gram koldioxid per kilometer.

I dag består Advanias vagnpark till 60 procent av laddbara bilar. En tredjedel av dessa är nollutsläppsbilar som drivs enbart av el. 

– Vi har inte forcerat vår omställningsstrategi utan undan för undan fasat ut bensin- och dieselbilar till förmån för mer miljövänliga alternativ, säger Magnus Wemby.

Hur har mottagandet varit bland förarna?

– Enbart positivt. Den här omställningen sker ganska naturligt och intresset för mer miljövänliga alternativ är stort bland våra medarbetare. I nuläget är 88 procent av våra nybeställningar en bil som helt eller delvis drivs av el. Och de förare som redan har tagit steget är mycket nöjda och vill gärna fortsätta köra en bil som helt eller delvis drivs av el.

Lägre totalkostnad per månad

För att ytterligare skynda på utvecklingen erbjuder Advania sina tjänstebilsförare så kallade konceptbilar – mer avancerade elbilar som har en högre inköpskostnad.

Det låter kanske som en dyr affär för företaget, men är det inte.

– Totalkostnaden per månad jämfört med en motsvarande fossildriven bil, allt inkluderat, blir inte högre för föraren. Och även om kostnaden för företaget blir marginellt högre, vinner vi på att våra totala koldioxidutsläpp minskar, berättar Magnus Wemby.

Gemensamma stormöten

Varje kvartal har Advania och Autolease gemensamma avstämningsmöten. Då går man igenom hur aktuell vagnpark ser ut, vad som går att effektivisera och hur behoven ser ut framåt.

– Vi inleder alltid en kunddialog med en grundlig behovsanalys och nulägesgenomgång. Denna process är en självklar bas för hela relationen mellan kund och leverantör. Vi blir tillsammans partners på en ”grön resa”, där vi ständigt föreslår förbättringar och sätter gemensamma mål, berättar Patric Lindman, kundansvarig Advania hos Autolease.

Och hur fungerar samarbetet med Advania?

– Vi har ett väldigt bra samarbete. Vi hörs kontinuerligt. De kommer med frågor och förslag som gör att vi tillsammans utvecklar och förbättrar vårt erbjudande.

Överblick i realtid

Advania har även tillgång till ett webbaserat administrationsverktyg där de i realtid får en blick över sin vagnpark – vem som kör vad, när avtalen löper ut, statistik över kostnader, koldioxidutsläpp med mera. 

Finns det inga nackdelar eller hinder för att ställa om till en grönare vagnpark?

– Inte hinder kanske, men utmaningar. Det är viktigt att samhällets totala elförsörjning säkras samt att infrastrukturen för laddning och räckvidden för bilar som drivs helt eller delvis av el fortsätter att utvecklas. I dag fungerar det bra att köra eldrivet i större städer men för medarbetare ute i landet som kör längre sträckor kan det vara en utmaning, säger Magnus Wemby.

Hur löser ni laddfrågan i stort?

– Vi strävar efter att göra det enkelt för våra förare att ladda sin bil. Främst arbetar vi aktivt för att skapa så många laddpunkter som möjligt i anslutning till våra kontor.  Parallellt utrustas våra förare med laddbrickor för att det också ska vara enkelt att ladda längs vägarna, säger Magnus Wemby. 

– Dessutom har vi samarbete med olika aktörer för laddstolpar för att alla förare enklare ska kunna skaffa och installera laddbox i hemmet, samt för smidigare laddning längs vägarna, inflikar Patric Lindman.

Här kan du enkelt räkna ut och jämföra kostnaden för leasingbilar

Greenlease – vi gör det enkelt att välja miljövänligt 

 

 

Mer från Autolease DNB

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Autolease DNB och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?