ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

DEBATT: Försök inte göra forskare till entreprenörer

Ge upp förhoppningarna om att framgångsrika vetenskapsmän ska bli kommersiellt sinnade entreprenörer. För att Sverige ska bli bättre på att förvandla forskningsresultat till marknadsframgångar är det viktigare att slå broar mellan praktiska och akademiska kunskaper, skriver professorerna Bengt Johannisson och Åsa Lindholm Dahlstrand på DI Debatt.
Svenskar är duktiga på att ta fram nya produkter och lösningar. Men när det gäller att skapa företag av allt det nya återfinns Sverige i bottenskiktet. Det är vanligt att en stor del av skulden för detta misslyckande läggs på universitetsforskarna.

Aha, tänker några – se då till att göra de svenska universitetsforskarna till entreprenörer. Men majoriteten av forskarna, de som i årtionden har arbetat för att bli just framgångsrika vetenskapsmän, är knappast entreprenörsämnen. Just samspelet mellan forskning och entreprenörskap blir allt viktigare i kunskapsekonomin.

Potentialen ligger i starka kopplingar mellan den praktiskt inriktade och den akademiska kunskapen, en "prakademisk" kunskap. Utan en sådant brogyggnande går det inte att dra bättre nytta av växande forskningsinsatser och innovationer. Praktikern är en bättre kommersiellt sinnad entreprenör än den akademiske universitetsforskaren.

Studier av nya företag och entreprenöriella processer visar hur viktiga kontakter och nätverkande är. Nya företag startas nästan alltid på den ort där entreprenören redan är bosatt och arbetar. Där är också den sociala uppbackning en starkast. Att känna någon i trakten som redan själv har startat företag ger kunskap om vad det handlar om, vad som krävs och vad det kan ge.

I en allt mer globaliserad värld, spelar de lokala och regionala kontakterna paradoxalt nog en allt större roll för entreprenörskap och samhällsutveckling. Betydelsen av att vara "glokal" blir allt viktigare. Bejaka det moderna urbana livet och värna om vårt rurala ursprung. Vi måste bli "rurbana". Nya företag kan genereras såväl utifrån universitetens forskning som ur de privata företagens.

Statistiskt är storstaden framgångsrik i att skapa nya företag. Det handlar inte bara om antal företag, deras ömsesidiga utbyte är minst lika viktigt.

Bejakandet av platsens betydelse måste kombineras med kunskapsutveckling, innovation och globalisering. Ska framtiden tryggas måste receptet innehålla alla dessa ingredienser. Framgången måste bygga på en dialog i stället för dagens ensidiga fokus på teknik och på större mottaglighet för platsers kultur och historia. Vi skulle vilja att prakademisk kunskap, glokalisering och rurbana miljöer nyttjades av beslutsfattare långt mer målmedvetet än vad som nu sker.

BENGT JOHANNISON, professor Växjö universitet och Högskolan i Jönköping
ÅSA LINDHOLM DAHLSTRAND, professor, Högskolan i Halmstad och Chalmers Tekniska högskola

Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies