Annons

DEBATT: Så ska Stockholm få en börs i världsklass

Stockholmsbörsen ska bli en börs i världsklass. Under 2009 införs världens snabbaste handelssystem, skriver Erik Thedéen, vd för Nordiska Börsen i Stockholm, på DI Debatt.

Stockholmsbörsen ska bli en börs i världsklass. Sammanslagningen av Nasdaq och OMX stärkte internationaliseringen av den svenska finansmarknaden. För att kunna konkurrera med andra starka finansiella centrum i Europa genomför vi nu förbättringar för att öka likviditeten och sänka transaktionskostnaderna. Under 2009 införs världens snabbaste handelssystem.

Under det senaste decenniet har det skett en stark internationalisering av den svenska finansmarknaden. I dag görs nästan hälften av alla affärer på vår börs från utlandet. Sammanslagningen av Nasdaq och OMX var ytterligare ett steg i internationaliseringen, något som ökar möjligheten att utveckla Stockholms roll som ett av de ledande finanscentrumen i Europa.

För att stärka den svenska finansmarknaden krävs engagemang, men inte minst en reell förändring av spelreglerna för att locka fler internationella aktörer till Stockholm. Först då kan vi på allvar ta upp konkurrensen med Paris, Frankfurt och Zürich.

Nasdaq OMX vill aktivt medverka till en effektivare och mer internationell marknadsstruktur för aktiehandel. En viktig del är att ständigt förbättra likviditeten på börsen i Stockholm. God likviditet är en förutsättning för en stark marknadsplats och en garanti för lägre kostnader för aktieaffärer för svenska och utländska investerare, såväl stora som små.

I vår ambition att förbättra likviditeten och följa internationell best practice är Nasdaq OMX i färd med att genomföra en rad förändringar. För en tid sedan infördes anonym handel för de fem största aktierna på börsen. När köp- och säljorder kan läggas in anonymt i handelssystemet minskar risken för att andra aktörer använder motpartsinformationen i syfte att påverka priserna. Anonymisering får till följd att större transaktioner kan genomföras på börsen, i stället för utanför, vilket ökar likviditeten.

En annan viktig förändring för att effektivisera vår handel är införandet av central motpartsclearing, CCP. Av de större börserna i Europa är det endast börsen i Madrid och i Norden som inte tillämpar CCP. En central motpart minskar antalet affärer som måste hanteras i de lokala värdepapperssystemen. Hela transaktionskedjan blir billigare för de flesta aktörer, likviditeten stärks i aktier som Ericsson och H&M, och handeln på Stockholmsbörsen blir mer attraktiv.

Ett annat steg i den internationella anpassningen är vårt beslut att införa en aktie som minsta handelspost i stället för att handeln sker i större fasta poster. Därmed underlättas så kallad algoritmisk handel som genereras av program i syfte att ge lägsta möjliga transaktionskostnad. Denna handel utgör mer än 10 procent av omsättningen i Stockholm och är, tillsammans med införandet av CCP, mycket viktig för att attrahera nya typer av placerare.

Hastigheten i handelssystemen blir alltmer en konkurrensfaktor för att attrahera likviditet i de största aktierna. Trots det olyckliga handelsstoppet i samband med den senaste systemuppgraderingen fungerar vårt nuvarande system väl och hastigheten har fördubblats. Men det finns ännu snabbare system internationellt. Därför kommer vi under 2009 att införa ett av världens snabbaste och mest effektiva börssystem i Stockholm, baserat på vår egen teknologi. Då förbättras likviditeten här i Stockholm, vilket på sikt sänker transaktionskostnaderna.

Vi tror på Stockholm som ett av Europas ledande finanscentrum. Men en sådan position kräver såväl engagemang som förändringsvilja. Nasdaq OMX vill leda utvecklingen. Tillsammans med andra aktörer inom näringslivet och politiken kan vi skapa en marknad i världsklass.

Erik Thedéen, vd för Nordiska Börsen i Stockholm


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?