Räntor & valutor: Lägre Europaräntor

Europaräntorna sjönk under onsdagen, i takt med sura börser och svag statistik.

Svenska marknadsräntor visade en annan utveckling och steg i korta änden efter att Riksbanken på morgonen lämnat reporäntan oförändrad på 4,25 procent, och arbetsmarknaden visat styrka i mars.

"Arbetsmarknadssiffrorna tillsammans med Riksbanken har skickat upp räntor och stärkt kronan", sade Stefan Mellin analytiker räntor och valutor på Danske Bank till Nyhetsbyrån Direkt.

Den tyska tioårsräntan gick ned 3 punkter till 4,13 procent, jämfört med svensk stängning på tisdagen. Den svenska tioårsräntan sjönk med 2 punkter till 4,19 procent. Därmed vidgades räntegapet mellan Sverige och Tyskland till 6 punkter (5).

Starkt bidragande orsaker till de sjunkande europeiska räntorna var svag PMI-statistik och förtydliganden från den franske centralbankschefen och ECB-rådsledamoten Christian Noyer, sent på tisdagen, av tidigare egna kommentarer som kunde uppfattas som att ECB kan komma att höja styrräntan, vilket han inte avsåg.

Samtliga 17 analytiker i SME Direkts enkät räknade med att Riksbanken skulle lämna räntan oförändrad. Även räntebanan lämnades oförändrad på 4,25 procent under resten av 2008. Inflation och inflationsförväntningar är fortsatt höga, enligt Riksbanken.

"USA går mot en snabbare avmattning än vad Riksbanken tidigare räknat med. Euroområdet påverkas också av utvecklingen i den amerikanska ekonomin och tillväxten dämpas de kommande åren", skrev Riksbanken och slog fast att svagare omvärldsutveckling får effekter på Sverige.

Av den samtidigt med räntebeskedet publicerade penningpolitiska uppföljningen, PPU, framgick att inflationstrycket i världsekonomin blivit högre än väntat till följd av kraftigt stigande olje-, mat- och råvarupriser.

"Under 2008 väntas inflationen i Sverige stiga ytterligare och bedömningen är att inflationen faller tillbaka mot målet i en långsammare takt nu jämfört med prognosen i den penningpolitiska rapporten. Detta skulle tala för en högre reporäntebana jämfört med föregående prognos", skrev Riksbanken som väntar fortsatt höga inflationsförväntningar.

"Riksbanken har reviderat upp BNP-prognosen för 2008 från 2,4 till 2,6 procent. Det är endast 0,1 procentenhet lägre än vår prognos. ... Man har dock reviderat ned BNP- prognosen för 2009 från 2,0 till 1,8 procent", skrev Sven- Arne Svensson på Erik Penser FK efter beskedet.

SEB skrev att "vi håller fast vid vår prognos om att Riksbanken alltjämt har en för optimistisk syn på tillväxten? Vi tror att banken sänker räntan med 100p från och med september i år".

Riksbankschefen Stefan Ingves sade på den efterföljande pressträffen att inflationsmålet kommer först, även om Riksbanken ser risker för såväl svagare tillväxt som högre inflation.

"Som penningpolitiken är utformad kommer inflationsmålet först", sade han.

Samtidigt med Riksbanksbeskeden meddelade SCB att arbetslösheten (AKU) steg från 6,1 till 6,3 procent på månadsbasis i mars, vilket analytiker betecknade som en "stark siffra". SME Direkts prognosenkät förutspådde en arbetslöshetsnivå på 6,4 procent.

"Det är en fortsatt stark sysselsättning, speciellt i antalet arbetade timmar, vilket kan ge en svag produktivitetssiffra för första kvartalet", sade Stefan Mellin på Danske Bank och ansåg att statistiken gav stöd för hållningen att det kan ta tid innan Riksbanken kommer att sänka räntan.

Danske Bank tror inte längre på en sänkning i september och tvivlar på att Riksbanken alls kommer att sänka i år, enligt ett marknadsbrev.

Amerikanska räntor uppvisade en blandad utveckling i den egna handeln efter tisdagens svenska stängning. Onsdagen bjöd inte på någon USA-statistik. Jämfört med tisdagen sjönk den amerikanska tvåårsräntan 4 punkter till 2,16 procent. Tioårsräntan sjönk 2 punkter till 3,71 procent.

Från euroområdet inrapporterade snabbestimatet över samlade inköpschefsindex en uppgång från 51,8 till 51,9 på månadsbasis i april, vilket överträffade en väntad nedgång till 51,5, enligt Bloombergs prognos. Index för tillverkningsindustrin sjönk dock från 52,0 till 50,8. Analytiker väntade 51,6 och den oväntat låga siffran fick euron att försvagas mot dollarn.

"Tillverkningsindex har fallit kraftigt denna månad och nedåttrenden är obruten. I konsekvens är ECB ännu mer benägna att sänka än höja räntan", skrev Christoph Weil på Commerzbank.

Industriorderingången i euroområdet överträffade analytikernas förväntningar på en uppgång med 0,4 procent, och steg 0,6 på månadsbasis i februari. På årsbasis steg orderingången 9,9 procent, klart över de 5,7 procent som väntades enligt Bloomberg News prognosenkät.

Enligt protokollet från Bank of Englands nio ledamöter starka policykommittés penningpolitiska möte den 10 april ville sex ledamöter sänka 25 punkter till 5,00 procent, vilket även skedde. David Blanchflower ville sänka styrräntan med 50 punkter, medan Andrew Sentance och Timothy Besley ville lämna den oförändrad. Pundet stärktes direkt efter publiceringen för att därefter åter falla tillbaka då en majoritet på marknaden verkade uppleva att ytterligare en räntesänkning är trolig.

Norska kronan stärktes mot euron efter att centralbanken infriade förväntningarna om en styrräntehöjning med 25 punkter till 5,50 procent.

På valutamarknaden ledde även hökaktiga kommentarer från fler ECB-ledamöter till att dollarn under en kort stund på tisdagskvällen försvagades till 1:602 mot euron.

Jämfört med tisdagens stängning stärktes dollarn mot euron och gick till 1:587 från 1:594 på tisdag eftermiddag. Ett uttalande från eurogruppens ordförande Jean-Claude Juncker om att den svaga dollarn kan skada tillväxten bidrog till eurons tillbakagång.

Kronan försvagades 1 öre mot dollarn till 5:88. Mot euron stärktes kronan med 2 öre till 9:33. Mätt i TCW-index stärktes kronan till 121,69 från 121,95 på tisdagen.


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?