ANNONS:
Till Di.se
MÅNDAG 23 OKT Sveriges bästa finanssajt 2017
MENY
START DI TV BÖRS & MARKNAD
Start Nyheter

"Hyresmarknaden mest segregerad"

Stockholms hyresmarknad är mer segregerad än bostadsrättsmarknaden, skriver två forskare i Ekonomisk Debatt. Inkomst och härkomst är enligt studien viktigare faktorer bland hyresgäster än bland bostadsrättsägare.
Att bo i ett attraktivt område i Stockholms innerstad kostar. Men det gäller inte bara bostadsrätter, visar en studie i tidskriften Ekonomisk Debatt.

Sambandet mellan hur attraktivt man bor och hur hög inkomst man har är i själva verket ännu högre på hyresmarknaden än på marknaden för bostadsrätter enligt studien.

Fast det räcker inte med mycket pengar. Att få ett hyreskontrakt i Stockholms innerstad handlar också om härkomst.

"Särskilt missgynnade är första och andra generationens invandrare", slår artikelförfattarna fast.

Detta samband syns inte till bland bostadsrättsägarna.

Mats Persson, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, anser att studien - som han själv handlett - är ännu ett bevis för att hyresregleringen borde avskaffas av rättviseskäl.

"Regleringen fungerar som en subvention till personer med pengar och kontakter. Det är ett sätt att smyga över pengar till rika och insiders. Och i många fall sammanfaller de där två kategorierna", säger han till TT.

Men striden om hur hyressättningen fungerar är inte bara akademisk. På fredag presenteras en utredning beställd av kommunminister Mats Odell (kd), där förslag om att frikoppla hyressättningen från allmännyttan - det vill säga kommunala bostadsbolag - förs fram.

För att förhindra chockhöjningar föreslås en högsta årlig hyreshöjning på 5 procent.

Förslag framförs även om att allmännyttan ska rätta in sig i ledet och att kommunala bostadsbolag ska drivas mer affärsmässigt, utan socialpolitiska hänsyn.

Utredningen har redan på förhand sågats av Hyresgästföreningen, vars ordförande Barbro Engman på Dagens Nyheters debattsida varnar för hyreshöjningar på i snitt 63 procent om förslaget blir lag. I Gamla stan i Stockholm ser Engman en risk för hyreshöjningar på 151 procent.

Stellan Lundström, professor i fastighetsekonomi på Kungliga Tekniska Högskolan (KTH), tror att dessa beräkningar - som bygger på prisutvecklingen på bostadsrätter - är överdrivna.

Däremot är han, liksom Engman, tveksam till tanken på att tvinga kommunala bolag att bli strikt vinstdrivande.

"Varför ska kommunen då överhuvudtaget ha ett bostadsföretag? Då kan de ju lika gärna ägas privat."

Han ser även en stor risk för att låginkomsttagare får svårt att bo kvar om hyrorna i Stockholms innerstad marknadsanpassas.

"Där bor ett tvärsnitt av befolkningen. Det är inte direkt några höginkomsttagare. De bor ju redan i bostadsrätt eller villa."

Kollegan Persson tror att man kan skydda de sämst ställda, exempelvis genom att låta gamla hyresgäster få ha kvar reglerad hyresnivå och bara kräva marknadshyra av nya hyresgäster.

Tyck till