1515

DEBATT: Statliga bolagsstyrelser brister i ansvarstagande

Styrelseledamöterna i det statliga fastighetsbolaget Kasernen kan bli personligt skadeståndsskyldiga för brist på dokumentation och transparens i bolagets fastighetsförsäljningar. Nu behöver regeringen reglera bisysslor för ledningarna i statliga bolag. Riksrevisionens förordnade revisorer kommer att särskilt granska ansvarstagandet hos statliga bolagsstyrelser, skriver riksrevisorn Eva Lindström på DI debatt.

Idag publicerar Riksrevisionen en rapport om det statliga fastighetsbolaget Kasernen – ett bolag med uppgift att hyra ut personalbostäder till anställda i försvaret. Kasernen är ett litet statligt bolag. Granskningen visar dock på viktiga principiella frågor när det gäller styrelsens och regeringens agerande och ansvarstagande i statliga bolag.

En aktiebolagsstyrelse ska verka för bolagets bästa. Samtliga styrelseledamöter är personligen ansvariga för att verka för bolagets bästa och kan bli skadeståndsskyldiga om de inte sköter sitt uppdrag. En styrelse för ett statligt bolag bör dessutom ha i åtanke att det är medborgarna den ytterst arbetar för. Det är medborgarnas egendom som förvaltas och det innebär att styrelsen bör ställa höga krav på bolagets dokumentation och transparens så att demokratisk insyn säkras.

I granskningen av Kasernen har vi funnit brister i styrningen och kontrollen av bolaget. Bolaget har sålt en stor andel av sina fastigheter och bostadsrätter eftersom efterfrågan på bostäder bland försvarsanställda har minskat. Riksrevisionens granskning visar på brister i samband med försäljningarna. Försäljningsprocesserna är dåligt dokumenterade.

Det saknas till exempel aktuella oberoende värderingar och förteckningar över vilka anbud som har kommit in. Det är viktigt att styrningen och kontrollen i statliga bolag bedrivs på ett sådant sätt att de inte riskerar att skada förtroendet för verksamheten.

Kasernens styrelse har dock inte skaffat sig tillräcklig insyn för att kunna styra bolagets verksamhet och förvaltning.

Styrelsen har bland annat inte efterfrågat underlag för att kunna följa upp försäljningarna.

Detta är märkligt eftersom vår granskning visar att försäljningarna i flera fall har skett till priser under taxeringsvärden och under genomsnittspriser i jämförbara områden. Jag anser att styrelsen borde ha tagit en mer aktiv roll i Kasernens försäljningar av fastigheter och bostadsrätter.

Regeringen har, som representant för ägaren, ansvar för att se till att styrelserna i statliga bolag arbetar aktivt för bolagens bästa. Regeringen förväntas därför följa de statliga bolagen och deras utveckling. Men det är styrelsen och ledningens ansvar att bolaget sköts väl och i enlighet med ägarens intressen. Styrelsen ska få stöd att fullgöra sina uppgifter, utan att dess ansvar rubbas eller blir oklart.

Jag kan konstatera att regeringen har varit passiv när det gäller styrningen och förvaltningen av Kasernen. Bolagets utveckling har inte följts. Detta trots att verksamheten har förändrats från endast förvaltning och uthyrning av bostäder till en omfattande försäljning av fastigheter och bostadsrätter. Kasernen har på senare år sålt mer än 90 procent av sitt fastighetsbestånd men detta har inte påverkat formuleringen av målet för verksamheten eller de ekonomiska målen.

En annan fråga som berör förtroendet för statligt bedriven verksamhet handlar om bisysslor för personer i ledande befattningar. Riksrevisionen noterar att Kasernens vd är verksam i ett antal andra bolag inom fastighetsbranschen. Det finns dock ingen dokumenterad sammanställning eller bedömning av dessa bisysslor och om de påverkar Kasernens verksamhet.

I dag finns ingen policy för detta när det gäller statliga bolag. Vissa styrelser har tagit egna initiativ till att besluta om bisysslor. Så är dock inte fallet för Kasernen. För att undvika otydligheter och intressekonflikter anser jag att regeringen bör utarbeta generella riktlinjer för hur styrelser ska reglera bisysslor för ledande befattningshavare i statliga bolag.

Granskningen av Kasernen visar på behovet av fortsatt granskning av de statliga bolagen. Riksrevisionen har möjlighet att förordna revisorer i statliga bolag. Mot den bakgrunden kommer bolagsstyrelsernas ansvarstagande och beslutsunderlag att vara ett prioriterat område för de förordnade revisorer som Riksrevisionen utser.

Eva Lindström, riksrevisor


Innehåll från EvondosAnnons

Roboten frigör tid – äldre får självständigheten tillbaka

Roboten frigör tid – äldre får självständigheten tillbaka
Roboten frigör tid – äldre får självständigheten tillbaka

Större kontroll över sin egen dag, och mindre tid som går till att vänta – det är bara några av fördelarna för de som har en läkemedelsrobot. I Köping har roboten på kort tid blivit en favorit hos både äldre och vårdpersonal.

En läkemedelsrobot kan låta rätt avancerad, men är egentligen ganska enkel. En rulle med dosförpackad medicin placeras i en maskin som läser av vilken tid och dag läkemedlet ska ges och doserar därefter. Men, robotens betydelse för både användare och vårdpersonal är större än så.

– Ofta är det är flera personer som behöver sin medicin vid samma tid, till exempel klockan åtta på morgonen, eftersom vårdpersonalen inte kan vara hos alla samtidigt blir många sittande och väntar. Med roboten får de äldre tillbaka friheten. Istället för att sitta och vänta på att vårdarna ska komma kan de ta sin medicin i tid och sedan gå vidare med dagen. För vårdarna innebär det mindre stress och mer kvalitetstid vid besöken, säger Nina Clefberg, Leg. Arbetsterapeut i Köpings kommun.

Får känna sig självständig

Att inte behöva vänta på hjälp innebär också mer frihet och en viktig känsla av självständighet för individen. 

– Flera av våra patienter har sagt att de känner sig friare. En dam vill gärna gå en promenad på morgonen. När hon fick en maskin behövde hon inte längre vänta på vårdarna, nu kan hon själv ta medicinen i tid, och sedan gå sin morgontur, säger Nina Clefberg.

Varje läkemedelsrulle räcker i fjorton dagar. För dem som bara har hjälp av hemtjänsten för sina läkemedel innebär det att de nu bara får besök varannan vecka.

– När vi installerar en robot hemma hos en person kommer vi fortfarande dit den första veckan för att kunna svara på frågor och hjälpa till. En man sa ifrån redan efter ett par dagar att nu behöver ni inte komma tillbaka. Han vill kunna sköta sig själv och inte få stöd av vårdpersonal, för honom innebar roboten att han får känna sig självständig, säger Nina Clefberg.

Video: Så används Evondos i vardagen.

Enkel att använda

Roboten är utformad för att vara enkel att använda. När det är tid för personen att ta sin medicin signalerar en röst, som kan ställas in att vara antingen en man eller kvinna. Därefter behöver patienten bara trycka på en stor knapp för att få sin dos. Roboten gör även ett hack i plastförpackningen för att den ska vara lätt att öppna. Om patienten inte tar sin medicin går ett larm till larmcentralen som kontaktar personen för att ta reda på om allt är okej.

– Många tror först att det ska vara väldigt komplicerat och känner att ”jag kan inte teknik”. Men, när de väl har fått använda roboten tycker de oftast att den är väldigt enkel, säger Nina Clefberg.

Köping införde robotarna 2020, under 2021 har antalet maskiner som kommit ut till användare i kommunen fördubblats.

– Robotarna har blivit väldigt väl mottagna av både personal och patienter. Många i personalen vill lära sig hur de fungerar och efter sommaren kommer vi att ha fler utbildningar, säger Nina Clefberg.

Om Evondos:

Evondos tjänst har utformats för att hemvårdspatienter och de vårdorganisationer som bistår dem ska få en säker läkemedelshantering. Tror du att Evondos skulle passa i din kommun? Ta kontakt med Evondos redan i dag. Läs mer på: www.evondos.se.

Mer från Evondos

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Evondos och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?