Annons

Räntor & valutor: Svenska räntor backar

Svenska marknadsräntor fortsatte att sjunka under onsdagens förmiddagshandel efter dystra besked från Konjunkturinstitutet. Även övriga europeiska räntor pekade nedåt, men inte riktigt i samma omfattning.

"Det är en kombination av sjunkande börser, minskad riskaptit och svenska data som drar ned svenska räntor", säger Henrik Mitelman, chefanalytiker på SEB Merchant Banking. Allt är dock inte nattsvart, utan han tycker att det är glädjande att KI-rapporten visar att inflationsförväntningarna faller tillbaka snabbt, eftersom det ökar utrymmet för Riksbanken att sänka styrräntorna kraftigt.

Räntan på den svenska tioåriga benchmarkobligationen var strax före lunch ned 8 punkter till 2,98 procent, jämfört med tisdagens svenska stängning. Den tyska tioårsräntan var samtidigt ned 4 punkter till 3,32 procent, vilket gav ett räntegap på -34 punkter dem emellan (-30).

På morgonen offentliggjorde Konjunkturinstitutet sina barometrar för företag och hushåll, som visade att samtliga sektorer som ingår i företagsbarometern har försvagats ordentligt och att orderingången fortsätter att falla, särskilt från hemmamarknaden. Dessutom framgår att sysselsättningen väntas falla på bred front de närmaste månaderna.

Den samlade barometerindikatorn föll till 71,6 i november, från 79,3 i oktober, vilket indikerar att läget i svensk ekonomi är mycket svagare än normalt.

Konsumenternas förväntningar, CCI, steg svagt till - 24,5 i november, från -24,7 månaden före, väntat -26,3 enligt SME Direkt. Den säsongsrensade konfidensindikatorn för tillverkningsindustrin sjönk samtidigt till -29, från -19 i oktober, väntat var -22,.

Analytiker konstaterar samfällt att KI-rapporten förstärker bilden av en mycket snabb och kraftig inbromsning i svensk ekonomi.

Handelsbanken skriver i en kommentar att KI-rapporten sammantaget var "chockerande svag och det bör inte finnas något tvivel om att den ekonomiska tillväxten var i negativt territorium under fjärde kvartalet. Rapporten bekräftar därmed vår syn om aggressiva Riksbankssänkningar framöver".

Olle Holmgren, analytiker på SEB Merchant Banking, tycker att utsikterna i vissa delar börjar likna den svåra recessionen i Sverige i början på 1990-talet.

Swedbanks Knut Hallberg och Karl-Johan Bergström tycker att nedgången i efterfrågan på privata tjänster är särskilt anmärkningsvärd, med en nedgång för indikatorn till - 23 i november från -4 i oktober. De konstaterar också att byggindustrins konfidensindikator fallit dramatiskt liksom detaljhandelns konfidensindikator, vilket indikerar en mycket svag detaljhandelsförsäljning den närmaste tiden.

"Vi räknar med att Riksbanken kommer att besluta om en mycket kraftfull räntesänkning på i storleksordningen 100 punkter vid det penningpolitiska mötet i december. Vi räknar inte med några effekter på kronan. Viktiga exportindikatorer som konsumentförtroende och exportorderingång stabiliseras. På det stora hela bedömer vi att pessimismen i rapporten redan diskonterats i kronan", skriver Swedbank-analytikerna.

KI-chefen Mats Dillén säger till Nyhetsbyrån Direkt att det finns skäl för Riksbanken att vid decembermötet sänka reporäntan mer än de 50 punkter som Konjunkturinstitutet räknade med i sin prognosöversyn i oktober.

"Jag tycker nog att det kan finnas skäl att gå fram ännu snabbare. Det kan vara 75 (punkter), eller en hel procentenhet kan man också tänka sig", sade Mats Dillén.

I Riksbankens stabilitetsrapport, som också offentliggjordes på förmiddagen, uppgav Riksbanken att de svenska bankerna är fortsatt finansiellt starka och har en god motståndskraft mot störningar. Men under hösten har det finansiella systemet påverkats påtagligt av den globala finanskrisen och bankernas likviditetsrisker har ökat.

"För att underlätta bankernas finansiering har svenska myndigheter vidtagit omfattande åtgärder. Dessa åtgärder är idag en förutsättning för att stabiliteten i det svenska finansiella systemet ska vara tillfredsställande", skriver Riksbanken.

SEB Merchant Bankings Henrik Mitelman säger att ur penningpolitiskt perspektiv fäster Riksbanken vikt vid att bankerna blivit mer försiktiga i sin utlåning och att det penningpolitiska vapnet är mindre effektivt.

Tidigare på morgonen visade SEB:s Finanschefsindex att pessimismen tilltagit markant de senaste tre månaderna, och index sjönk till 50 från 56 i september. Oron för en betydligt svagare konjunktur tydliggörs i det faktum att en bred majoritet nu anger vikande efterfrågan som det största orosmomentet för intjäningen nästa år.

Europeiska marknadsräntor pekade också nedåt på onsdagsförmiddagen.

KPI-statistik från Tyskland visade att inflationen fallit rejält i fem av de sex delstater som hittills redovisat. Senare under onsdagen väntas det tyska preliminära utfallet visa att KPI föll 0,3 procent från månaden före och en inflationstakt på 1,6 procent, enligt Bloomberg News.

Brittiska räntor var ned mindre än övriga Europaräntor efter reviderad BNP-statistik i linje med förväntningarna och det preliminära utfallet.

Vid lunchtid ska EU-kommissionen presentera ett förslag till gemensamma riktlinjer om stimulansåtgärder.

Även amerikanska marknadsräntor pekade fortsatt nedåt i den europeiska handeln. Fed-åtgärderna på tisdagen ledde till en kedjereaktion, med fallande räntor för såväl bostads- , företags- som statsobligationer. Fed annonserade åtgärder om 800 miljarder dollar, där 600 miljarder dollar går till att köpa bolån och 200 miljarder till att ge lån till värdepapper baserade på konsument- och småföretagslån.

Räntan på den tvååriga amerikanska statsobligationen noterades strax före lunch 9 punkter ned till 1,12 procent, jämfört med tisdagens svenska stängning, medan tioårsräntan var ned 14 punkter till 3,02 procent.

Under eftermiddagen kommer en mängd USA-data, en del tidigarelagd på grund av Thanksgiving på torsdagen.

Antalet nyanmälda arbetslösa väntas ha sjunkit till 535.000 föregående vecka, medan privatkonsumtionen spås ha sjunkit med 1,0 procent i oktober.

Orderingången av varaktiga varor väntas ha sjunkit med 3,0 procent i oktober. Morgan Stanley skriver i ett marknadsbrev att skarpa nedgångar i de volatila kategorierna försvar och flygplan torde bidra till ett brant fall i den totala siffran. Den förväntade nedgången i försvarssektorn följer en uppgång i slutet av budgetåret 2008, medan den förväntade svagheten i flygindustrin delvis är relaterad till Boeing-strejken.

Chicago inköpschefsindex väntas ha sjunkit till 37,0 i november från 37,8 i oktober, medan definitiva Michiganindex antas ha sjunkit till 57,5 i november från 57,6 i oktober. Vad gäller försäljningen av nya hem antas dessa ha minskat med 5,0 procent i oktober, allt enligt Bloomberg News prognosenkäter.

På valutamarknaden har dollarn stärkts något mot euron, men blivit lite svagare mot yenen, jämfört med tisdagens eftermiddagsnoteringar.

Kronan har sammantaget försvagats med 10 öre till 7:94 mot dollarn och 8 öre till 10:30 mot euron sedan tisdagen.

Kinas centralbank meddelade på förmiddagen att den sänker sina in- och utlåningsräntor med 108 punkter och samtidigt sänker reservkraven för bankerna. För stora banker sänks reservkraven med 100 punkter och för mindre banker med 200 punkter.

Handelsbanken konstaterar att åtgärderna är mycket stora för ett land som vanligtvis ändrar sina styrräntor försiktigt med 27 punkter i taget. Banken tycker att beslutet visar hur allvarligt regeringen ser på läget och att de är agerar med kraft.


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från Telia CompanyAnnons

Bli en bättre chef på distans – 8 tips

”Ledarskap på distans har blivit en viktig kompetens”, säger Mille Beckman, chef för digitalisering och förändringsledning på Telia.
”Ledarskap på distans har blivit en viktig kompetens”, säger Mille Beckman, chef för digitalisering och förändringsledning på Telia.

Var fjärde svensk jobbar mer effektivt på distans. Men cheferna tenderar att underskatta hur dåligt många medarbetare mår av isoleringen, visar en ny kompletterande undersökning till Telias digitala index.

Få tekniken att funka, prenumerera på en egen IT-avdelning 

25 procent av de anställda har jobbat mer effektivt på distans under pandemin, och framför allt större företag – med mer än 50 anställda – har sett en ökad produktivitet.

Det visar en uppföljning till den årliga rapporten ”Telias digitala index” där deltagarna svarat på frågor om hur de upplevt distansjobbet under våren.

”Vanligt känna mindre arbetsglädje”

– Missnöjet handlar om minskat engagemang, mindre arbetsglädje och att man saknar det sociala, säger Mille Backman, chef för digitalisering och förändringsledning på Telia, och fortsätter:

– Här är också skillnaden mellan chefer och anställda störst. Många arbetsledare tycks underskatta vad det sociala betyder för deras medarbetare. Den centrala frågan framåt är: Hur får vi in samarbetet och det sociala kittet i den digitala miljön?

Fortsatt distansjobb efter pandemin

Rapporten visar att svenska företag har en positiv inställning till distansjobb efter pandemin. Så många som 79 procent av beslutsfattarna på företag med mer än 50 anställda svarar att medarbetarna kommer att fortsätta att jobba på distans, helt eller delvis.

En ny undersökning från Gartner gav liknande resultat: 74 procent av finanscheferna planerar att göra distansarbete till en permanent lösning långt efter pandemin.

– Att leda på distans kommer att bli en allt viktigare kompetens, konstaterar Mille Beckman.

Hur blir man en bättre chef på distans? Här är 8 tips från Mille Beckman.

1 Bjud in till möten som inte handlar om jobb

Inför rutiner som uppmuntrar till gemenskap online – som ett återkommande morgonmöte på 15 minuter där det är frivilligt att delta och där temat inte är jobb. Du kan kliva in och säga hej, ungefär som du hejar och byter några ord vid kaffeautomaten på kontoret. Linkedin är ett bra socialt verktyg, föreslå en digital lunch eller fika med medarbetare eller andra i ditt kontaktnät, skicka sedan en möteslänk. 

2 Ge individuellt anpassad feedback 

Ta reda på hur de helst kommunicerar. Vissa vill ringa och prata, andra chatta. Vissa behöver mycket kontakt för att klara distansjobbet optimalt, andra föredrar mindre utbyte med chefen.

3 Dela mera av arbetsdagen

Många företag har tekniken på plats, men saknar arbetssätt som skapar energi och delaktighet. Lansera forum och rutiner där det blir naturligt att dela mer av jobbet: Att be om tips, få feedback, utvärdera. Ställ frågan: Vad gillar ni med kontoret? Hur kan ni få in det i den digitala miljön?

4 Tydliga riktlinjer om takt och ton 

Det skrivna ordet kan lätt skapa missförstånd, du kanske skriver något i en chatt som misstolkas av den berörda som sitter vid sitt köksbord. Informera om vilken ton ni ska ha och utvärdera löpande hur ni kommunicerar.

5 Undvik en-tar-över-skärmen-möten

Många digitala möten går till så att alla checkar in, en tar över skärmen och sedan ”försvinner” de andra. Hur skapa mer meningsfulla möten? Ett trick är att noga formulera syftet med mötet, vilka ska vara med och varför, hur långt ska mötet vara? Gör en agenda och en kort beskrivning av mötet i kallelsen, så att de inbjudna känner både engagemang och ansvar.

6 Se upp för digitala klyftor

Gör regelbundna digitala hälsocheckar – hur jobbar medarbetarna digitalt, vad behöver var och en lära sig? Växer kunskapsklyftan mellan medarbetarna är det svårt att flytta företaget framåt.

7 Pauser skapar kreativitet

Ett vanligt misstag vid distansjobb är att vi ”jobbar på” utan pauser. Som ledare är det viktigt att uppmuntra till ett hållbart digitalt arbetsliv. Tipsa medarbetarna om att lägga in promenader, lunchraster och annat som ger energi.

8 Bygg kulturen digitalt

Skapa er företagskultur digitalt, och inte enbart på den fysiska arbetsplatsen. Hur vill ni att medarbetarna ska uppleva er digitala miljö? Hur delar ni information, hur ger ni feedback och så vidare.

Få tekniken att funka, prenumerera på en egen IT-avdelning  

 

 

Mer från Telia Company

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Telia Company och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?