Finanskrisen är ett utmärkt tillfälle att städa upp bland kortsiktiga bonussystem. En genomgång som Bloomberg gjorde i början av året visade att de fem största amerikanska investmentbankerna förra året betalade ut 39 miljarder dollar, motsvarande 263 miljarder kronor, till sina anställda.
Sverige kommer förstås inte i närheten av de beloppen, men principen för bonusutbetalning är ofta densamma som i USA. Detta tyder på ett alltför kortsiktigt fokuserande bonussystem som inte skapar långsiktigt värde. Bolag inom den finansiella sektorn bör utnyttja turbulensen på marknaden för att rensa upp bland förlegade bonussystem.
Dagens bonusprogram är oftast baserade på kortsiktighet, där högt risktagande kan leda till hög belöning utan att den enskilde riskerar att förlora något om det går dåligt. I värsta fall blir han eller hon av med jobbet.
De anställda på Lehman Brothers kommer till exempel att få dela på en bonuspott på 24 miljarder kronor. Bonussystemen är ofta självfinansierade och därför genererar de bonus även då lönsamheten sjunker. Många hävdar att bonussystemen uppmanar till stort risktagande och omdömeslöst agerande.
Vissa hävdar att vi i dag får betala priset för dessa kortsiktiga bonussystem. Problemet för företagen är att identifiera vad som är bra prestation för företagets långsiktiga utveckling. Dagens system har som främsta syfte att behålla nyckelpersoner. Detta leder till att bonus i många fall delas ut till duktiga specialister, men för prestationer som inte långsiktigt skapar värde för företaget.
Dilemmat är att företagen inte har varit kapabla att differentiera och se skillnad mellan olika typer av prestationer och således inte heller att skapa långsiktiga belöningsmodeller, där olika typer av resultat tas i beaktande. Det finns ingen universell lösning för alla bolag, men för att framtida bonussystem även långsiktigt ska bli de självfinansierade system som de är tänkta att vara, bör prestationen jämföras mot en fastställd måttstock och mot en grupp av likvärdiga presterare.
Fokus måste flyttas från kortsiktig vinstmaximering till långsiktig lönsamhet. Programmen bör baseras på en period betydligt längre än ett år. Hänsyn bör också tas till den risk som belöningsstrukturen ger upphov till, där en balans mellan prestation och risk belönas.
Det rådande marknadsläget ger stora möjligheter för flera företag att ompröva sina bonussystem både till storlek och struktur. Det skulle skapa en stabilare finansbransch, som är bättre rustad för framtida kriser. Förhandlingsläget har aldrig varit bättre.
JAN FORSELL, branschansvarig, Bank & Finans. KPMG
Forena vill göra privat pensionssparande förmånligt – för alla

Pensionsnivåerna sjunker för varje årskull som går i pension. Tjänstepensionen har blivit en nödvändighet snarare än en guldkant på ålderns höst, men detta till trots saknas stimulansåtgärder som uppmuntrar och underlättar för privat pensionssparande. Det vill försäkringsbranschens fackförbund Forena ändra på.
Pensionerna är en kärnfråga för det svenska samhället, oavsett politisk hemmahörighet. I takt med att befolkningen åldras och att pensionssystemet inte täcker upp i den mån som var avsett, riskerar vi att hamna i en framtid där våra äldre tvingas förlita sig på bidrag för att ens överleva.
– Hela 450 000 anställda saknar tjänstepension. Samtidigt arbetar runt 500 000 kvinnor deltid, 120 000 personer är småföretagare och vi har stor inflyttning. Vi pratar om över en miljon människor som behöver få chansen att spara ikapp, säger Forenas förbundsordförande, Anders Johansson.
Ett ointresse kring förändring
Det är dock en komplex fråga. I dag premieras till exempel företagare med förmånliga skatteregler för att avdrag vad gäller avsättning till tjänstepensionen. Yrkesverksamma som tjänar över 45 000 i månaden kan löneväxla förmånligt, men för 90 procent av dem som jobbar ges inga förmåner.
– Det är överraskande att politikerna är så ointresserade av att förändra situationen. Istället gömmer de sig bakom Pensionsgruppens oantastlighet och ser en konflikt mellan subventionerat pensionssparande och konsumtion för tillväxt. Därtill finns en missuppfattning om att subventioner bara skulle leda till ökat pensionssparande hos höginkomsttagare, något som inte alls stämmer.
Tre reformförslag
Anders, som själv har lång erfarenhet från försäkringsbranschen, konstaterar att det i realiteten finns ett stort intresse från svenskarna att pensionsspara, men att de reducerade avdragsmöjligheterna har satt käppar i hjulet för andra.
– Därför presenterar vi tre reformförslag; till att börja med borde det införas matchat sparande, där staten matchar en viss procent av allt man månadssparar. Det är enkelt och man kan delta på den nivå man väljer själv.
Det andra förslaget är att öppna möjligheter för att man själv ska kunna göra insättningar till premie- och tjänstepension. Infrastrukturen för en sådan här modell finns redan i många andra länder och fungerar väl.
– Det tredje förslaget är att låta äldre som säljer sina bostäder få omvandla reavinsten till livränta. Då får pensionärer pengar som förstärker pensionen samtidigt som vi ökar rörligheten på bostadsmarknaden.
Mycket på agendan
Medan pensionerna är en central fokuspunkt för Forena arbetar fackförbundet hårt även med en mängd andra sakfrågor. Högaktuellt just nu är exempelvis förhandlingarna mellan Svenskt näringsliv, LO och PTK kring LAS, omställningsfrågor och A-kassefrågor.
– Förhandlingarna beräknas vara klara i slutet av september och det är mycket spännande. Vi berörs förvisso inte direkt av diskussionerna, men kommer ändå att påverkas av resultatet. Nu i oktober påbörjar vi också våra löneförhandlingar, så det finns mycket på agendan, avslutar Anders.
FAKTA OM FORENA
Forena är försäkringsbranschens fackförbund. Vi jobbar för ett tryggt och utvecklande arbetsliv för anställda inom försäkring och finans. Våra medlemmar finns inom alla yrkesroller på försäkringsbolag, banker som ägs av försäkringsbolag och hos försäkringsförmedlare. Forena är det största facket bland akademiker och chefer i försäkringsbranschen och vi ansluter studenter, yrkesverksamma och chefer.